Vetenskapsteori

Alla Inga Spara

• Vetenskapsteori Olika idéer om vad vetenskap är och vad det bör vara
• Vetenskaplig teori t.ex. evolutionsteori, genusordningen
• Demarkationsproblemet Vad är vetenskap och vad är icke-vetenskap? Hur drar vi gränserna till pseudovetenskap t.ex.
• Ontologi Uppfattningar om vad som är att betrakta som verkligt, frågor om verklighetens natur, begrepp vi behöver för att göra verkligheten begriplig etc
• Realism tron på en yttre materiell verklighet, att oberoende av oss och hur vi ser på den finns världen
• Idealism verkligheten formas alltid av våra idéer och våra föreställningar, allting vi kan ta del av formas genom oss människor, all kunskap formas av våra idéer, det är i det mänskliga medvetandet som verkligheten blir till/konstrueras
• Epistemologi Hur kan vi nå kunskap och utveckla vårt vetande? Vad är kunskap och vad kan vi ha kunskap om?
• en persons ontologiska grundsyn Ens svar på epistemologiska frågor har att göra med ???
• Rationalism uppfattningen att kunskap nås genom tänkande och teorier
• Deduktion kunskap nås bäst genom logiska antaganden eller att man formulerar teorier och prövar dessa, utifrån detta kan vi dra slutsatser och söka nya kunskaper eller sanningar
• Empirism uppfattningen att kunskap nås genom observationer, erfarenheter och iakttagelser
• Induktion att man observerar vår omvärld (utgångspunkt i empirin) och drar slutsatser utifrån detta
• Abduktion ett mellanting mellan induktion och deduktion
• metod hur gör vi när vi samlar in empiri, vårt tillvägagångssätt när vi samlar in material till vår studie
• metodologi hur vi analyserar och ser på det empiriska material som samlas in
• positivism sökandet efter absolut sanning, All kunskap ska bygga på data, sådant vi kan observera med våra sinnen eller med hjälp av instrument, Grundad i empirism, man ska inte bara sitta och spekulera fram teorier, utan istället grunda sina slutsatser på fakta som man har analyserat
• Comte och de tre tankestadierna 1. det teologiska stadiet 2. det metafysiska stadiet 3. det positiva stadiet
• hermeneutik idealistisk; syftet är att tolka och förstå subjektiva och svårfångade förhållanden; t.ex. ”vad kan denna företeelsen betyda för denna personen/gruppen”; öppnar alltså upp för något subjektivt, kunskap blir då perspektiv-, kontext och teoriberoende; använder texter, uttalanden och handlingar, fokus är att förstå avsikter och meningsskapande
• induktion, man börjar i empirin och drar sedan teorier hur ställer sig positivismen till frågan om hur man får kunskap?
• abduktion, man tittar lite teori och lite empiri och sen växlar man hur ställer sig hermeneutiken till frågan om hur man får kunskap?
• Hermeneutiska cirklar omöjligt att förstå helhet om vi inte ser till delarna och tvärt om
• Validitet Mäter vi verkligen det vi avser att mäta? Vilken trovärdighet har vår studie?
• Begreppsvaliditet Förhållandet mellan våra begrepp och det fenomen vi försöker fånga eller studera
• Socialkonstruktivism Vår kunskap och förståelse skapas genom samspel med andra människor och vår sociala miljö. Enligt socialkonstruktivismen är våra uppfattningar om till exempel kön, ras och samhälle resultatet av vår interaktion med andra människor och vår sociala miljö.
• Paradigm Ett tankemönster, antagande, fenomen
• Grundad teori öppna fasen där allt är intressant, du kommer in utan förförståelse, leta efter kärnkategorier som blir centralt för det man ska studera, selektiva fasen där du väljer vad du ska gå vidare med, kodningen och datainsamlingen ska bara kopplas till det som är relevant för kärnkategorin, teoretiska fasen där kärnkateogierna har hjälpt till att skapa teorier som beskriver vad som händer
• Grundad teori en metod som används för att generera teorier
• Historien bakom ”grundad teori” teorin växte fram som en kritik mot att en metod måste vara kvalitativ ELLER kvantitativ samt ett missnöje mot induktiva och deduktiva förfaringssätt; kritiska mot att tolkning alltför ofta fick styras av förutsatta begreppssystem och teorier, istället borde man utarbeta helt nya begrepp, inte minst genom att analysera innehållet i materialet rad för rad; nu var teoribyggande och insamling av empiri kombinerat!
• Fenomenologi Man söker mönster i hur grupper av människor upplever/erfarar ett fenomen. Man fokuserar på en person för att i sin tur skapa kunskap om hur det är att vara människa rent generellt. Intresse för enskilda aktörers vanliga liv. Hur är det att vara människa i ett visst sammanhang, en viss kultur etc; görs ofta genom intervjuer
• Etnografisk metod observerar i dess naturliga miljö; lämplig metod när man vill undersöka hur medlemmar i en grupp, kultur, organisation beter sig, hur de ser ut och förstår saker, hur de uppfattar sin verklighet
• Poststrukturalism Fokus på språk och hur språk skapar strukturer, kategorier och maktrelationer. Fokus på hur språk skapar skillnader, grupperingar och orättvisa. Synliggör sprickorna i samhället, det motsägelsefulla, det problematiska. Visar samhällets instabilitet.
• Den språkliga vändningen Habermas. Kritisk till hur naturvetenskapliga ideal genomsyrar samhällsvetenskapen. Språket fokuseras inte inom positivism. Utvecklar en mer samhällskritisk teoribildning. Varför ser saker ut på ett visst sätt. Emancipatoriskt kunskapsintresse.
• Reliabilitet Är de slutsatser vi drar tillförlitliga? Är mätningen/datainsamlingen korrekt utförd? Kan man lita på materialet som samlats in? Begreppet har rötter i positivistisk tradition och handlar om ifall det är möjligt att göra om, förutsägbart, observerbart m.m. Vissa menar att vi måste ha helt andra mått när vi granskar kvalitativ forskning som: trovärdighet, överensstämmelse, överförbarhet
• trovärdighet, överensstämmelse, överförbarhet Vissa menar att vi måste ha helt andra mått när vi granskar kvalitativ forskning som
• nackdelar med kvalitativ forskning subjektiv, svår att replikera/generalisera - inte säkert att det detta är ett problem; det gäller att forskaren vill vara transparent, det är inte alla som skriver om dessa tänkbara problem i sina metoddelar; tidskrävande!
• fördelar med kvalitativ forskning bra på att svara på vissa frågor; kan ge djupare förståelse för fenomen
• Validitet Är mätningen/datainsamlingen relevant för det vi vill skapa kunskap om? Iakttar vi rätt fenomen?
• Vetenskaplig grund kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet.
• Evidens Stöd eller belägg. En vanlig missuppfattning är dock att evidens ska tolkas om att det finns bevis för att något är sant. Berättar vad som har fungerat men inte vad som kommer att fungera
• Kvantitativ metod bygger på att det finns data som går att mäta och jämföra; analyserar data med hjälp av statistiska metoder i hopp om att finna mönster, samband, trender; vill att datan ska bli generaliserbar/dra slutsatser om fler än mitt urval; vill tro att studieobjektet är objektivt mätbart; bra på: jämföra, mäta förändring över tid, korrelationer
• Datakällor kvantitativ metod enkät, register, experiment
• signifikant skillnad en skillnad vi kan tro på
• icke signifikant skillnad möjligt att det är slump, vi kan inte tro på förändringen
• systematiska fel när man har fel på sina mätverktyg, t.ex. att urvalet inte speglar populationen
• Kvalitativ metod intervjuer, deltagarobservationer, textstudier, bra på: hur, varför; det finns ingen objektiv verklighet; induktiva metoder; forskarens tolkning av fenomenet påverkar
• Standardavvikelse genomsnittlig avvikelse från medelvärdet
• Korrelation samband mellan två variabler såsom längd och vikt, kan antingen finnas eller inte, om man sätter in två faktorer som båda ökar i ett diagram så kommer de att ha en korrelation, men detta kan vara nonsenskorrelation, att de inte egentligen har ett samband även om de sitter ihop i tabellen
• Kausalitet vad som orsakar effekten, bara för att det finns korrelation behöver det inte finnas kausalitet!
• Att tänka på med enkäter vad är populationen och hur gör jag ett urval som speglar populationen? är mina frågor konkreta och tydliga? kan jag testköra undersökningen?
• Aktionsforskning fokuserar på att lösa ett problem, oftast inom en viss organisation; kan baseras på intervjuer, litteratur, dokument, observation
• Diskursanalys Analysera mönster och meningar och kritiskt granska diskurser. Används för att granska maktutövning, hur språk och makt hänger samman. Används för att förstå hur makt, kunskap och sociala relationer skapas och reproduceras. Lämplig när man kritiskt granska skriven text.
• Induktiv kodning Koder skapas från/ur data: genom läsa och tänka på det insamlade materialet. En del av iterativ process är alltså att man går fram och tillbaka mellan material, kodning och omkodning. Om man utforskar nytt ämne är det kanske inte bäst att börja leta efter "ett något” utan låta materialet tala i så stor utsträckning som möjligt.
• Deduktiv kodning Startar med teoretiska begrepp, teman/kodschema/kategorier/teorier som man har tänkt ut i förväg. Från tidigare forskning, andra forskare, etc. Ger riktning i analysen. Tillåter jämförbarhet
• beprövad erfarenhet prövad flera gånger i olika sammanhang och över tid, den är systematiskt dokumenterad och kritiskt granskad
• Evidens man kan säga att det är ”belägg”, det är alltså inte säkert att det är sant, men att det pekar åt ett håll

Alla Inga Spara