vetenskaps teorier + kunskapsfilosofi

Alla Inga Spara

• vetenskapligt förhållningssätt fakta och värdering systematisk( dra slutsater från info), kreativitet (gör antaganden i olika frågor, prövar om det håller, gör nya antaganden), kritik (ifrågasätter info), kritiskt tänkande: ifrågasätta info. källor, tolkningar, slutsatser och värderingar systematiskt: föra logiska resonemang för att dra slutsatser utifrån resultaten man kommit fram till kreativt: antaganden i olika frågor, prövar om det håller, prövar nya antaganden
• begrepp är de ord eller termer som behövs för att beskriva och precisera olika fenomen i samhället. Begrepp är byggstenar i alla teorier och modeller, binder samman fenomen i den yttre världen med våra inre föreställningar av denna verklighet. Begrepp är mentala konstruktioner som är kopplade till olika fenomen i vår omvärld. Hjälper oss att förstå något i relation till något annat. Funktionen är att skapa ordning i våra huvuden och därmed göra världen mer begriplig.
• teori Teorier är påståenden om hur verkligheten är beskaffad och hur den fungerar. För att kunna pröva teorierna eller göra dem mer överskådliga måste de ibland förenklas. Då använder man sig av modeller
• semantiska triangeln term (ord,namn), fenomen (objekt, händelse) och begrepp (föreställning)
• vetenskapens uppgift är att ge oss mer kunskap. Vetenskapen hjälper oss att förstå eller förklara någon del av verkligheten, genom att hitta regelbundenheter och samband.
• vilka är de två olika skolorna (inriktningarna) inom vetenskapsteorin? positivism och hermeneutik
• positivism comte, forskningen ska handla om det man kan iaktta. Metoder och källor så resultaten kan uttryckas i siffror. Värdering ska skiljas från fakta (objektivitet). Kännetecknas genom objektivitet, kvantitativt material, hårddata och enhetliga forskningsregler. Experiment, statistisk analys och mätningar. Idealet är att komma fram till absolut sann kunskap som kan generaliseras till att gälla i alla situationer. bygger på empirism
• hermeneutik är en vetenskapsteori som betonar förståelse som det viktiga målet för vetenskaplig verksamhet, en isolerad upplevelse är inte begriplig, först när vi har tolkat den som en del av en större helhet står dess innebörd klar. tolkningslära. forskning inriktad på att förstå, speciellt mänskligt tänkande och handlande. Mer kvalivativt inriktad som djupintervjuer och textanalys. forskarens tolkning och inlevelse är mycket viktiga då man anser att forskarens utgångspunkter påverkar vad för resultat man får. vad man ser som ett fenomen (det som avviker från det normala) beror på hur man ser på världen. vissa perspektiv leder till vissa resultat, viktigt att använda sig av många perspektiv för att få en så heltäckande bild som möjligt. förutsätter att forskaren inte kan vara värderingsfri och att vi inte kan komma fram till absoluta sanningar. målet är att presentera perspektiv som kan leda till intressanta slutsatser.
• hemeneutiska spiralen förståelse som en tolkande process, ex varje gång man läser texten fördjupas förståelsen helheten blir tydligare då man har mer förkunskaper än när man läste texten första gången lär sig a ->lär sig sedan b-> då lär man sig a bättre -> lär sig b bättre, en spiral då man når en högre nivå
• de tre sanningsteorierna korrespondensteorin: Det som gör att satsen är sann är att den överensstämmer (korresponderar) med verkligheten. Ex “det snöar ute” är sann om det faktiskt snöar vid samma tidpunkt och på samma ställe satsen är sagd, koherensteorin: man tror satsen är sann för att den stämmer överens med andra sanna satser man accepterat ex “det finns skära elefanter” är falsk eftersom vi vet att elefanter är grå. eller “jag är 18 år” måste vara sant eftersom “jag är född år 2006” pragmatiska sanningsteorin: en sats sanning beror på resultatet av att testa den i praktiken (verkligheten) man är övertygad om att en sats är sann och testar i praktiken ex en lärare är övertygad om att “elever presterar bättre om de får mycket beröm”, läraren ger alltså mycket beröm till sina elever och upplever att de presterar bättre än de elever med lärare som är snåla med beröm vilket betyder att hon anser satsen som sann
• intersubjektivitet sannings teori något är sant om vi är överens om det
• två teoritraditioner Liberal tradition tar sin utgångspunkt i individer och deras handlande. Forskare är inte ute att förändra systemet eftersom vi för tillfället lever i en värld präglad av liberala värderingar. Den socialistiska eller kritiska teoritraditionen har mer fokus på stukturer, mönster, och materiella villkor. Den ifrågasätter den rådande liberala världsbilden.
• konsensus betyder ett samförstånd kring att det rådande samhällssystemet i stort sett är bra. Det behöver bara justeras då och då. Människor är olika och har olika möjligheter i livet är inget problem. Det skapar dynamik och välfärd i samhället
• induktion ser något flera gånger ser du ett mönster -> gör en generalisering, empirism:bygger på att vi får all viktig kunskap via våra sinneserfarenheter, ex ser 4 vita svanar - alla svaner är vita). går från specifik observation till allmän teori. Slutsatsen är inte logiskt absolut, utan sannolik.
• deduktion Utgår från generella premisser eller principer. Syfte: Att dra en specifik slutsats som följer logiskt från dessa principer. Resultat: Om premisserna är sanna, är även slutsatsen sann. Exempel: Om det är sant att alla människor är dödliga, och du är en människa, är du också dödlig. deduktion går från allmänt teori till specifikt slutsats
• rationalism vi får vår kunskap genom förnuftet, våra sinnen kan bedra oss men vi kan med förnuftets hjälp räkna ut hur världen är beskaffad, matematik och logik, alla människor är dödliga vissa saker är logiska och vi kan se det
• empirism kunskap bygger på våra sinnesintryck, vi erfar världen genom våra sinnen och får vår kunskap genom att betrakta vår omvärld, erfarenheter, vårt förnuft är begränsat och vi måste se världen som den är, experiment och statistik
• 3 delar av kunskap empirism: erfarenheter och förnimmelser av omvärlden, som vi tar in via våra sinnen, rationalism: organisera intrycken, kategorisera och mäter, intellectus ( intellekt): icke vetandet (inte okunskap) det man har sett måste bearbetas, förstår att det som ratio organiserar behöver ses i sitt sammanhang och varje kategorisering är ny i varje ny situation.
• covering law modellen Hempel, idé om hur vetenskapliga teorier fungerar, kombinera lag + fakta för att förklara ett fenomen, ex jag känner mig febrig och tar tempen, att kvicksilvret i termometern stiger beror på: när metallen värms upp expanderar de (naturlag) kvicksilvret i min termometer värms upp av min feberheta kropp (det aktuella läget) kvicksilvret i termometern utvidgas och stiger därför (den iakttagelse som ska bevakas), de aktuella läget, jag har feber och därför är varm, sorteras in under en naturlag som täcker mitt fall , ur denna naturlag och de aktuella läget kan jag deduktivt härledda det som jag ville få en förklaring till, naturlagar är induktiva slutsatser och därför osäkra även om de bygger på många iakttagelser, kan alltså ifrågasätta covering law-modellen inom naturvetenskap
• hempels paradox ett problem där den induktiva logiken strider mot mänsklig intuition. Hypotesen: En vetenskapsman observerar många svarta korpar och bildar hypotesen: "Alla korpar är svarta". Logisk omformning: Enligt logikens lagar är hypotesen "Alla korpar är svarta" logiskt ekvivalent med att säga "Alla icke-svarta ting är icke-korpar". Bevis från icke-korpar: Om detta stämmer, så skulle observationen av en vit näsduk – som är ett icke-svart ting och därmed inte en korp – bekräfta hypotesen. Problemet: Det är intuitivt absurd att ett vitt föremål, som en vit näsduk, skulle ge stöd åt ett påstående om svarta korpar.
• de två missuppfattningarna om forskare forskare är fantasifulla och kreativa människor (de har inga förutfattade meningar utan betraktar verkligheten förutsättningslöst, och de kommer ofta på nya, spännande hypoteser) forskare samlar kunskap och utvecklar allt bättre teorier om verkligheten, ny forskning bygger på ny kunskap och vidareutvecklar den i nya teorier (utvecklade men ersatte inte)
• paradigm ett grundläggande tankesystem eller en teoretisk ram med tillhörande metoder och antaganden som styr forskning och hur man gör inom ett områdee, uppsättning gemensamma åsikter och ideal, det är detta paradigm som bestämmer forskningens inriktning, metoderna och resultatet Kuhn menade att vetenskapens historia inte alls handlade om förbättringar av tidigare idéer utan det innebar att hela världsbilden omprövas
• diskurs Ett specifikt sätt att prata om, beskriva och förklara ett ämne inom ett paradigm. Olika diskurser inom samma paradigm kan ha olika fokus, men de delas av samma grundläggande antaganden. samlingsnamn för perspektiv, begrepp, sätt att resonera och de frågeställningar som används inom ett visst område. Om paradigm är samhällsklimatet är diskurs mer begränsat till ett visst forskningsfält.
• anomalier avvikelser, iakttagelser som tycks strida mot paradigmet
• paradigmskifte när en ny teori kommer eller en förbättring/utveckling av en tidigare teori sker, omprövas hela omvärlden vilket kallas för paradigmskifte
• kuhns kretslopp normal kunskap (forskare försvarar sina teorier mot anomalier), oförklarliga anomalier, revolutionär vetenskap, paradigmskifte, när det blir för många anomalier som inte kan förklaras ställer man sig frågan om det är något grundläggande fel på själva paradigmet -> unga forskare börjar ställa nya frågor och tänka nya tankar, utanför det som hittills varit acceptabla -> uppstår för en tid en paradigm lös situation revolutionär vetenskap: forskarna struntar i gamla föreställningar och värderinga, idéer som som tidigare skulle blivit skrattade åt testas, olika forskningsgrupper har skilda åsikter om vad som verkar mest fruktbart i allt det nya tänkandet, använder poppers falsifiering en sån period håller inte länge, så småningom börjar en ny teori visa sig mycket mer fruktbar och vinna allt fler anhängare-> ett nytt paradigm har uppstått, paradigmskifte
• adhock hittar på ny lösning för att gamla teorin ska funka
• Fenomenologi Husserl, fokuserar på att beskriva och förstå individers medvetna upplevelser och perspektiv på världen, den enda säkra kunskapen kommer från vårt eget medvetande, att förstå verkligheten ur individens perspektiv genom att sätta forskarens förförståelse åt sidan, ingen kan förneka att det finns i vårt medvetandet (Locke skulle sagt att de fanns i vårt medvetande därför vi har tagit emot sinnesintryck och Kant hade sagt att vårt medfödda förnuft skulle strukturerat sinnesintrycken)
• fenomen något som är observerbart, antingen direkt eller med hjälp av instrument, och kan förklaras eller förutsägas genom vetenskaplig kunskap och metoder
• fenomen enligt husserl det som visar sig, Ett fenomen är det som uppfattas av sinnena eller framträder i medvetandet. Det är den observerbara aspekten av verkligheten.
• Quine och radikal empirism introducerade idén att all vår kunskap är ett nätverk av sammanhängande övertygelser. sanningen i påståendena om våra erfarenheter beror inte bara på hur väl de stämmer överens med våra sinnesintryck utan även hur väl de stämmer med allt annat vi vet. det finns ingen skillnad på enkla satser vid fältets gräns och de centrala logiska satserna i mitten, alla hänger ihop med varandra och är beroende av varandra (Förnekandet av att skilja mellan sanningar som är sanna per definition (analytiska) och de som är sanna baserade på erfarenhet (syntetiska) ,en iakttagelse nära gränsen kan tvinga fram en omprövning av en sats längre in i fältet ex generaliserar att hundar kan bara vara vissa färger, ser en lila hund, måste välja att antingen utöka min generalisering med lila eller tillämpa en ny sats om att människor kan måla sina hundar -> vilken som väljs beror på vilken som kräver minst omprövning av mina satser, lämplighetsbedömning
• motsägelselagen en sak kan inte både vara och inte vara samtidigt ex man kan inte vara död och levande samtidigt
• falsifikation popper, bygger vidare på Comtes idé. risken med positivism är att man så gärna vill att ens hypotes ska vara sann att man slutar undersöka, kan inte verifiera en hypotes så måste försöka falsifiera den istället, skapar och testar nya teorier hårt
• semmelweis förenar positivism och falsifikation i praktiken. två avdelningar på förlossning, en avdelning dör många i barnsäng andra avdelningen klarar sig kvinnor bättre upptäckte att när barnmorskor förlöste överlevde fler observerade varför så många dog, försökte hitta orsaken under en obduktion råkade en läkare skära sig i fingret och dog senare i barnsängsfeber insåg att man inte tvättade händer efter obduktion
• intersubjektiv Vetenskapen strävar efter att etablera en gemensam förståelse av verkligheten som kan delas av många, snarare än att acceptera enskilda åsikter som "sanna för dig". innebär att vetenskaplig kunskap ska vara delad och bekräftad av flera oberoende observatörer för att anses vara sann eller sannolik. Det handlar om en ömsesidig överenskommelse mellan individer, där gemensamma regler och metoder används för att nå en gemensam förståelse eller en gemensam världsbild, snarare än att förlita sig på individuella, subjektiva upplevelser. metoden ska ge samma resultat oberoende av vem som genomför undersökningen
• fem goda skäl för kunskap 1. varseblivning (att vi ser och/eller hör något ex vet att Amanda är där borta för jag ser och hör hennes röst, bästa övertygelsen -> kan dock se eller höra fel), 2. minne (det vi minns, jag vet att chauffören hade mustasch och mörkt hår för jag minns det, bygger på tidigare varseblivningar, godtas ofta som skäl för kunskap hjärnan bearbetar våra varseblivningar och kan ändra minnen), 3. omedelbar insikt (en insikt som plötsligt bara finns där (har inget med sinne att göra)ex känner så här måste det vara eller hör på ett påstående och förstår omedelbart att de stämmer (behöver inte tänka) som en människa kan inte vara levande och död samtidigt -> det som vi uppfattar som omedelbar insikt kan egentligen vara resultatet av en lång process i hjärnan, gör att många filosofer inte accepterar detta som skäl för kunskap), 4. induktion (bygger vidare på varseblivningar, ser ett generellt samband och drar en slutsats genom att generalisera från tidigare erfarenheter eller ny erfarenhet av samma slag, resultatet blir alltid osäkert), 5. deduktion (innehåller ingen ny kunskap och kan inte vara annat än sann om premisserna är sanna och slutledningen är logisk giltig, ex Jasmin är antingen i biblioteket eller i grupprummet. Jag tittar i biblioteket och hon var inte där, alltså gör man ett logiskt antagande av att hon måste vara i grupprummet. hur vet vi att hon är antingen i biblioteket eller i grupprummen?-> induktion (hon brukar vara där) och hur vet vi att hon inte är i biblioteket?-> varseblivning ( vi kollade) -> beroende av andra kunskaps skäl som vi redan konstaterat är osäkra )
• skepticism säger att det inte finns någon säker kunskap, förnekar inte övertygelser, utan bara att våra övertygelser inte kan vara sanna, vissa övertygelser är mer sanna än andra
• probabilism helt rimligt att acceptera övertygelser så länge vi inte har goda skäl att avvisa dem till förmån för andra som verkar mer sannolika mildare form av skepticism även om vi är säkra på vår sak kan vi ändra oss om vi får goda motargument
• Två argument för tvivel mot sinnesintryck Descartes, illusions argument: vi kan misstolka våra sinnesintryck och få en felaktig bild av verkligheten drömargument: ibland kan vi ha så realistiska drömmar att vi är övertygade om att allt händer på riktigt - ända tills vi vaknar
• systematiska tvivlet Descartes tvivla på all kunskap, utom de kunskaper som förnuftsmässiga skulle vara omöjligt att tvivla på, enda Descartes inte kunde tvivla på är att han fanns och existerar, “jag tänker, alltså finns jag”, inte mycket till grund att bygga ny kunskap på ->undrar hur man egentligen kommit på att de är möjligt att veta något och vart tankarna om Gud kommer ifrån ->måste vara beviset på att gud finns, gud har placerat dessa tankar i oss, alltså medfödda egenskaper , nu kunde han rädda den mesta kunskapen han tvivlat på, genom sin tro på gud , om gud i sin godhet gett oss våra sinnen och tankeförmåga så måste vi kunna lita på dem och de kunskaper de förmedlar, bara vi använder vårt kritiska förnuft och är på vår vakt mot illusioner och drömmar. utifrån våra medfödda kan vi sedan härleda andra kunskaper och kritiskt granska sådana vi får från sinnena
• Gud-bedragar argument descartes, matematiska och logiska sanningar är kunskaper som ingen brukar ifrågasätta som ex att alla cirklar är runda Descartes kom på ett argument för att tvivla på sådana kunskaper -> tänk om människan och världen är skapade av en ond bedragargud, en gud som skapat oss att vi tänker fel när vi tror att alla cirklar är runda Han trodde inte Gud var ond då han var god katolik men det var ett tankeexperiment för att visa att man kan tvivla på allt
• Locke om medfödda kunskaper fanns borde vissa finnas hos alla föds med en själ som är ett oskrivet blad, tabula rasa ett tomt blad som fylls av sinneserfarenhet (perception, tolkning av det vi uppfattar), blir en kopia av yttre världen vår kunskap om yttervärlden kommer från denna kopia och inte direkt från yttervärlden, medveten om att illusions argumentet är ett tungt argument, vi uppfattar sinnesintryck (det vi registrerar från omvärlden, ex doft, ljud) olika tingen omkring oss påverkar våra sinnesorgan på två olika sätt, menar på att det finns primära och sekundära egenskaper, ex om det ligger en bok på bordet kanske man har svårt att se färgen på boken, men man tar inte fel på att det är en bok
• primära egenskaper utsträckning, form, rörelse, antal och storlek är primära egenskaper på objektet (ex boken) i sig själv oberoende av oss, sådana egenskaper upplever vi alla lika, medgav att det finns subjektiva sinnesintryck, men betonar att de primära egenskaperna är oberoende av oss -> våra sinnesintryck av dessa primära egenskaperna ger oss alltså säker och objektiv kunskap
• sekundära färg,lukt, smak och värme, olika människor kan få olika sinnesintryck av detta, därför kan de inte tillhöra objektet (boken) i sig själv utan de uppstår hos oss
• Hume om vi återkallar ett tidigare sinnesintryck i minnet får vi ett svagare och blekare kopia av det- en föreställning vi kan bilda oss föreställningar om företeelser(syns, upplevs eller existerar) vi aldrig upplevt ex hemska monster vår förmåga att konstruera sådana föreställningar är inte helt fri, vi kan bara sätta samman, kasta om, förminska eller förstora sådana intryck som vi fått genom våra sinnen ex vi kan föreställa oss en sjöjungfru eftersom vi kan kombinera en kvinnoöverkropp med en fiskstjärt, föreställningar som går tillbaka på sinnesintryck, men sjöjungfrun i helhet har vi inget sinnesintryck av eftersom de inte finns vi kan hitta på ord för föreställningar som inte finns, här blev Hume misstänksam, kan det vara så att vi har många fler ord och föreställningar som inte har någon motsvarighet i verkligheten?
• kausalprincipen sambandet mellan händelser där en händelse/orsak leder till en annan (verkan), att händelser hänger samman på så sätt att den ena händelsen är orsak till den andra är en av våra mest grundmurade övertygelser. Mycket av det vi anser oss veta bygger på våra förväntningar om att samma orsak alltid får samma verkan, till exempel att ett tappat glas alltid går sönder. a och b berör varandra i tid och rum, direkt eller indirekt, a inträffar före b varje gång och a har inträffat så har b följt. Dessa tre omständigheter kan vi iaktta med våra sinnesintryck menar hume
• Humes kritik av kausalprincipen måste en verkan alltid följas av en orsak? vart kommer föreställningen om att a alltid måste följas av b? det bygger på induktion, alltså att vi vant oss med att a följs av b och induktion är opålitlig kunskap. måste vara försiktig när man använder kausalprincipen, inte säkert att de alltid stämmer humes kritik är förödande, om vi inte kan lita på att orsak följs av en verkan kan vi inte veta något mer än det vi just nu upplever eller kanske minns. det mesta av det vi kallar kunskap består av förväntningar om att tingen omkring oss ska bete sig som de brukar. när hume visade att man inte kan lita på att det finns ett bindande skäl för att orsak och verkan alltid kommer följas åt som de gjort hittills -> ledde till kris för naturkunskapen naturkunskapen klarar sig inte utan kausalprincipen, föreställningen om orsak och verkan hade varit en självklar men nödvändig förutsättning för hela deras forskning
• Kant går till motattack mot hume vill visa att naturlagarna är pålitliga och oföränderliga, ville förena empirism och rationalism, trodde på empirism, får kunskap av sinnesintryck för att dessa sinnesintryck ska resultera i en bild av världen måste de grupperas och kopplas ihop efter vissa principer dessa principer utgör en del av människors medfödda förnuft utrustning, rationalism,
• förmågor Kant ansåg som medfödd åskådningsformer och kategori. åskådningsformer:kunna uppfatta tid och rum rum: ex föremål står bakom eller framför varandra, kan inte ha kommit genom sinnesintryck då de är nödvändig förutsättning för vi ska kunna uppleva föremålen placerade i rummet -> måste därför existera före och oberoende vår sinnesintryck, utan rumsuppfattning skulle allt vara ett flöde av färgfläckar, värme pustar, ljud fragment tid: ett flöde förutsätter tidsföljd mellan olika händelser, tiden är nödvändig för att vi ska kunna sortera våra sinnesintrycken i följd efter varandra, måste därför också existera före, tid och rum finns inne i oss, som en förutsättning för att vi alls ska kunna uppleva världen, kategori: är att när vi samtidigt upplever ett föremål och en egenskap säger vi att föremålet har egenskapen ex lyfter en sten som känns tung - stenen är tung istället för jag upplever tyngd och sten, räknade med att det finns 12 kategorier som tillsammans med åskådningsformerna strukturerar våra sinnesintryck så att vi får vår bild av omvärlden, en av kategorierna är kausalprincipen
• hur kant räddade kausalprincipen menar att vi upplever kausalprincipen som nödvändig beror på att den är inbyggd i oss som en kategori, vi kan helt enkelt inte låta bli att uppleva händelser som kopplade till varandra genom orsak-verkan relationer vi kan bara ha kunskap om världen efter åskådningsformerna och kategorier strukturerat våra sinnesintryck, men vi kan inte veta något om hur världen egentligen är beskaffad + färgade glasögon vi kan inte veta något om tinget i sig, vet inte om vår världsbild stämmer överens med verkligheten
• fyra alternativa synsätt 1.fenomenologi 2.vidareutveckling av empirismen 3. postmodernism 4. feministisk kunskapsteori
• epistemologi läran om hur vi når kunskap
• vetenskapsteori kunskap är sånt som det redan finns svar på, men som man kanske inte vet. vetenskaplig verksamhet: det jag vill veta är inte redan känt, forskare ser ett problem och har en hypotes och gör ett antagande om hur lösningen skulle kunna se ut ,för en lösning krävs systematiska undersökningar med genomtänkta och väl genomförda metoder ,om allt går väl är slutresultatet den eftersökta nya kunskapen
• hypotetiskt deduktiva metoden ex semmelweis, en forskare gör en oväntat iakttagelse, något som inte går att förklara utifrån hittills känd fakta, så här ska forskaren gå till väga: tänker ut en hypotes- ett antagande om hur företeelsen kan förklaras försöker föreställa sig hur verkligheten borde se ut om hypotesen var riktig, detta görs med en deduktiv slutledning, undersöker om verkligheten stämmer överens med det som forskaren deduktivt har resonerar sig fram till
• krav på goda hypoteser motsägelsefri, verifierbar, rimlig och relevant
• tre kunskapsintressen Habermas, tekniska : uppstår ur vårt behov att känna till naturen omkring oss för att kunna ta tillvara på dess resurser på bästa sätt.naturvetenskap och olika slag av teknologi är de typiska vetenskaperna. här dominerar hypotetiskt deduktiva metoden och sökande efter orsaksförklaringar praktiska: handlar om vårt behov att förstå de människors som vi delar vår stund på jorden med, men också de människor som levt före oss, (grekiska ordet för praktiskt betyder handling). när forskning styrs av detta kunskapsintresse är den inriktad på att förstå människors handlande, hermeneutiska arbetsmetoder passar bättre emancipatoriska (frigörande):människans förmåga att fundera över naturen, andra människor och över sig själv. med denna självreflektion kan forskaren i bästa fall upptäcka föreställningar som hindrar forskaren från att utnyttja sin handlingsfrihet
• Mill orsakssamband överensstämmelse:letar efter gemensam faktor som förekommer i alla de fall som ska, förklaras differens: söker efter den faktor som kan förklara varför någonting finns i vissa fall men inte i andra, variation: om en faktor samvarierar med en annan kan det finnas ett kausalsamband mellan faktorerna, dock inte säkert att det gör
• reliabilitet handlar om hur väl undersökningen är genomförd och hur tillförlitliga resultaten är, grundtanken är att någon annan ska genomföra samma undersökning och få samma resultat, ett test kan vara reliabelt utan att vara valid
• validitet om man mäter det man egentligen tänkt mäta ex rösta usa val telefon, bör vara försiktig när man tolkar de resultat man får fram i ex enkätundersökningar. på en enkätundersökning om medievanor svarar man såsom man uppfattar att sina medievanor är men det kanske inte speglar hur det är i verkligheten. handlar om vad jag mäter, i vilken uträckning undersöker jag det jag vill undersöka, ett test kan inte vara valid utan att vara reliabelt
• tre krav för kunskap påståendet måste vara sant Man måste vara övertygad om att det är sant Man måste ha goda skäl för sin övertygelse
• övertygelse övertygelse är det subjektiva kriteriet i kunskap, när vi anser att vi vet något är vi övertygade om detta, räcker inte att vara övertygad om något, men det är nödvändigt, att kunskap ska vara sann övertygelse är ett objektivt kriterium, kunskap förutsätter sanning
• svag objektivitet När forskaren inte förhåller sig till sin egen forskning, utan tror att den är helt objektiv. när vi inte är medveten att vi påverkas av något, och att vårt arbete färgas av vår tolkning
• stark objektivitet 1.När forskaren strävar efter att förhålla sig självkritisk till sin egen forskning, är medveten om var den kommer ifrån och vad som påverkar honom/henne. 2.Forskaren granskar sig själv och sin egen forskning, utan att vara relativist. Detta lägger grund för en så objektiv forskning som möjligt.
• intellectus Innebär att lyssna, analysera och resonera. Fokuserar på en djup, omdömesgill och reflekterande förståelse av verkligheten. inget mätbart. varje kategori är en ny i varje situation, ser saker i sitt sammanhang
• nomoteisk vetenskap försöker förklara verkligheten genom att skapa mönster, samband och lagar (teorier), fenomenen utnyttjas enbart för att komma åt bakomliggande regelbundenheter genom induktion
• ideografisk vetenskap söker förstå det enskilda fenomenet och den är inte ute efter att hitta lagar och regelbundenhet

Alla Inga Spara