Växtskydd

Alla Inga Spara

• Vad är nematoder för typ av djur? Tråd eller spolformiga rundmaskar som ålar sig fram.
• Hur ser nematoderna ut? Dessa är genomskinliga och färglösa.
• Vilken storlek har en nematod? Mikroskopiskt små 0,5 – 1,5mm lång.
• Hur livnär sig en nematod? Via sin muntagg sticker den hål och suger i sig näring.
• Hur delas de växtparasitära nematoderna in? Efter vilken del av växten som dessa angriper. Exempelvis rot-, lök-, knöl-, stjälk- och bladnematoder.
• Vilken typ av skador kan nematoder orsaka? Sårskador och bruna blad.
• Vad innebär jordtrötthet? Jorden har fått uppförökning av växtparasitära nematoder som rotsårsnematoder.
• Vilka åtgärder kan du vidta mot växtparasitära nematoder? Byta jord eller odlingsplats. Plantera tagetes.
• Vilka skadedjur räknas sniglarna till? Blötdjur.
• Under vilka klimatförhållanden är det stor risk att du får stora skador av sniglar? Hög fuktighet.
• Under vilken tid är sniglarna aktiva? På natten.
• Hur kan du se att det är sniglar som har orsakat skadorna? Slemspår och fönstergnag.
• Vilka växter är speciellt utsatta för snigelangrepp? Bönor, dahlia, funkia, kål, lupin, potatis, sallat, skråp, tagetes. och vivor.
• Vilka typer av växter avstår sniglarna gärna ifrån? De gillar inte sträva, taggiga och håriga växter.
• Hur bekämpar du sniglar? Genom att klippa dem med ett långt maskrosjärn eller sekatör. Med ölfällor, koppar, Snigelfritt – medel kalkning.
• När kan du få problem med tusenfotingar? När det är fuktigt.
• Vilken skador kan tusenfotingar orsaka? Avkapade rötter, hjärtblad, hål i fallfrukt, potatis
• Hur kan du bekämpa tusenfotingar? Genom att sätta ut potatisfällor, kalka. eller sätta döda daggmaskar i vatten.
• Vad kan en gråsugga orsaka för skador? De äter på fröplantor, nedre delen av plantor, och på frukter som tomater.
• Hur kan du bekämpa gråsuggor? Genom potatisfällor, (ev förgiftat bete) eller med tomma krukor.
• Nämn några växter som gallkvalster angriper. Svartavinbär och violer.
• Vilken åtgärd måste vidtas om du fått gallkvalster? Bränn upp den angripna växten!
• När slår växthusspinnkvalster till? När det har varit torrt och varmt och växterna blivit försvagade.
• Hur åtgärdar man problemet med växthuskvalster? Genom att öka luftfuktigheten, spruta på med såplösning, ex Raptol eller genom att skaffa rovkvalster.
• Hur kan du se att du har fått angrepp av stritar? När du ser vita-gula prickar på växterna. Vid större skador ser hela bladytan vit-grå-gul ut. Dessa sitter oftast på undersidan av bladet. Dessa avger inga trådar.
• Vilka växter angriper stritar? alm, citronmeliss, ek, krusbär, liguster, mynta, oregano, potatis, ros och syren.
• Vilka åtgärder kan du göra mot stritar? Spruta med såpvatten.
• Vilka växtdelar angrips framför allt av stinkflyn? Frukterna, de unga karten, unga skottspetsar och blommor.
• När behöver du vidta förebyggande åtgärder mot stinkflyn? För att skydda ex jordgubbsskörd med en fiberduk.
• Hur ser symtomen för trips ut? Svarta prickar på bladens ovansida, silverfärg, suger ut celler i rader.
• Vilka växter angrips ofta av trips? Gurka, St paula, palettblad, och ficus.
• Hur kan du förebygga tripsangrepp? Genom att använda en väv ovanför jord, eller med biologisk bekämpning.
• Vad händer med äpplen som angrips av bladloppor? De får missformade frukter.
• Hur ser bladlössens livscykel ut? Höst - äggen befruktas. Vinter - äggen övervintar under barken. Vår - äggen kläcks och utvecklas till stammödrar och föder nymfer, Sommar - dessa utvecklas till honor med eller utan vingar, som i sin tur föder fler honor, som sprider sig till fler plantor. Sensommar - föds både hanar och honor som parar sig och cirkeln är sluten. Varje bladlus lever i 3 - 4 veckor.
• Var på växten kan du finna bladlöss? Tillväxtpunkterna.
• Vad innebär att bladlöss värdväxlar? Att den har en vedartad vintervärd och en örtartad sommarvärd.
• Vad menas med att vissa bladlöss är värdspecifika? Att dessa bara angriper en art.
• Vilka effektiva åtgärder finns mot bladlöss? Rovdjur, som nyckelpigor, gallmyggor. Mekanisk bekämpning genom att klämma ihjäl bladlössen med fingrarna eller spruta hård vattenstråle, eller använda en såpblandning.
• Ibland kan du se en svart beläggning på blad som är orsakad av sotdaggssvampen, vilken insekt har varit den primära skadegöraren? Stritar, sköldlöss, bladlöss.
• Vad orsakar sotdaggssvampen? Sugskador med stora mängder sockervatten (avföring)
• Vilka växter angrips ibland av sköldlöss? Olivträd och fikusar.
• Vilka åtgärder kan du vidta mot sköldlöss? Biologisk bekämpning, pensla med rödsprit.
• Beskriv några typiska skador av skalbaggar. Konduktörsklipp i bladen, ringbarkning vid markytan, skador på rötter.
• Hur kan du bedöma att larven är en skalbaggelarv? Tre par ben eller inga ben, de är vita eller gula, stora larver med tydligt huvud.
• Hur kan skalbaggar bekämpas? Genom att använda nematoder, mekansikt klämma sönder eller förebygga med fiberduk samt vara noggrann vid sitt sortval.
• Hur kan du se att larven är en fjärilslarv? Färgglad, bukfötterna är fem par eller färre.
• Inom vilka fjärilsgrupper finns svåra växtskadegörare? Dagfjärilar, mätare, vecklare, malar och nattflyn.
• Vilken typ av skador orsakar grönsaksflyet? Den äter på ex blad och frukter hos bl a tomat, pelargon.
• Hur ser skadorna ut orsakade av vecklare? Spinner in blad, årskottsblad. Ihopvecklade blad.
• Hur ser kålfjärilens larver ut? Längd, utseende och färg? 4 cm lång, hårig, grön med svarta prickar.
• Bra åtgärder mot fjärilslarver? Samla in dem, feromonfällor, fiberduk (hindra äggläggning).
• Hur ser sorgmyggans larv ut? Utseende och längd. De är små och genomskinliga med ett svart huvud, 5-7 mm lång.
• Var hittar du sorgmyggelarver vid angrepp? I jorden, rötterna och nedre stamdel.
• Vilka motåtgärder kan du vidta mot sorgmyggor? Nematoder, klisterskivor, rovkvalstret Hypoaspis
• Beskriv kålflugans angrepp, hur ser skadorna ut, var på växten? Fluglarverna äter sig in vid basen på kålplantan.
• Den fullbildade flugan skiljer sig från myggan på vilket sätt? Stabilare, kortare antenner och större kropp.
• Hur bekämpar du minerarflugor? Ta bort blad med minor i med hjälp av biologisk bekämpning med parasitsteklar.
• Vilka växter kan angripas av växtsteklar ? Häggmispel och ros.
• Vilken typ av växtskador lämnar växtsteklarna? Fönstergnag.
• Vilka åtgärder kan du vidta mot växtsteklarna? Klämma ihjäl larver, klippa bort skott som håller på att vissna eller knottriga.
• Hur ser angrepp av sömntornsstekeln ut? De utsöndrar enzymer som blir en stor gallbildning som ett lurvigt nystan.
• Hur gör du dig av med myror? Sabotera myrstacken, vattna ofta och mycket.
• Många har problem med rådjur, vilka skador kan de orsaka? Fejar hornen mot stammar, äter blomknoppar och toppskott, äter grönsaker och frukter.
• Hur gör du för att skydda växter mot rådjur? Stängsel 180 cm högt, Tricogarden, fårull, gnagskydd, kycklingnät runt växter.
• Om du inte kan skydda växterna mot rådjur, finns det några förebyggande åtgärder som du kan göra? Ljud/ljussignaler, snubbeltråd som skramlar, cd-skivor, rådjursbakar.
• Vilka växter tycker inte rådjur om? Taggiga växter, fläder, kornell, magnolia, snöbär, buddleja.
• Vilka växter angriper rådjur i första hand, om de kan välja? Kålväxter, tulpan, rosor, äpple.
• Om du har haft problem med harar eller vildkaniner, vilka problem har du haft? Ex gnagskador, kaniner gör gångar i marken.
• Vad gjorde du för att minimera skadorna från harar/kaniner? Växtval, kycklingnät över växter, blodmjöl.
• Har du haft problem med vildsvin? Beskriv! Ex uppbökning av gräsyta, bökat upp potatislandet.
• Vilka åtgärder vidtog du mot vildsvinen? Lågt stängsel.
• Vilka skador orsakar vattensork respektive åkersork? Vattensorken äter upp rötter, lökar m m Åkersorken ringbarkar träd och buskar.
• Vad kan man göra för att minska risken för skador av sorkar? Åkersork: öppen jord runt träd och buskar, klippa gräset Vattensork: fällor, färsk fisk i gångarna.
• Vilka fåglar kan bli betraktade som skadegörare? Duvor, skator, koltrast, fiskmås, fasaner m fl
• Vilka skador kan fåglar orsaka? Äter frukter, plockar nysådda frön, äter knoppar på vintern.
• Vad kan man göra för att förebygga skador av fåglar? Fiberduk över frösådder, nät över fruktträd, ej fågelmatbord nära fruktträd.
• Vad menar man med icke parasitära /fysiogena /abiotiska skador? S kador som inte orsakats av en levande organism utan istället tex väder, vind, näringsbrist eller överskott.
• Hur kommer det sig att växter som normalt är härdiga på en växtplats ändå får frostskador? Om vädret varit varmt och följs av kalla nätter efter att de vaknat på våren. Milda vintrar med plötsligt fallande temperaturer. Eller för mycket gödning (särskilt kväve) sent på säsongen som orsakat sen avmognad.
• Vid vilken årstid brukar man upptäcka frostskador? Våren när löven spricker ut och vissa knoppar då inte gör det.
• Vad menas med ”tjältorka” och hur undviker man det?. Vintergröna och städsegröna växter transpirerar även på vintern. Extra mycket om solen skiner starkt på vårvintern och det är mild temperatur. Om då tjälen fortfarande är kvar i marken så kan växten inte ta upp nytt vatten och får då torkskador. Detta kan undvikas genom att se till att plantan är välvattnad på hösten innan tjälen går i marken (dock ej blöt jord då det kan ge skador på rötterna. Vattnet ska hinna dränera bort). Man kan också skugga plantorna med tex säckväv på vårvintern. Även täcka (isolera) marken på hösten så tjälen inte når lika djupt
• Läroboken tar upp flera temperaturrelaterade skador. Beskriv dem. Frostsprickor i barken då de yttre barklagren krymper mer än de inre alternativt kraftig skillnad i temperatur mellan kall och varm del av stammen. Död pga skadade rötter. Vanligast i krukodlade växter. Missbildning/missfärgning av blad. Epidermis slutar växa respektive klorofyllbildningen störs (bladen blir gul- eller vitstrimmiga). Frosttorka – Vatten från cellerna kristalliseras mellan cellerna vid frysgrader och om det är tillräckligt kallt så går så mycket vatten ut ur cellen att den torkar ihjäl.
• Vilka orsaker ligger ofta bakom grendöd, dålig tillväxt och döende träd i stadsmiljöer? Det är ofta begränsad jordvolym i stadsplanteringar vilket gör plantorna mer utsatta för torka, vilket oftast är orsaken till dessa skador.
• Vad är ödem och hur uppstår det? Vid hög luftfuktighet kan plantan inte transpirera. Om rottrycket är högt kommer vattnet ändå att tryckas upp i plantan och kan leda till att celler sprängs. Undersidan på bladen får först vattengenomdränkta vårtor. De skadade cellerna blir sedan korkaktiga. Skadan har också samband med ljusbrist.
• Varför måste utplanteringsväxter avhärdas före utplantering? För att vänja plantan vid starkt solljus och vind.
• Vilka skador och sjukdomar orsakas eller förvärras av packad jord och/eller dålig dränering? Markpackning, dålig dränering (och markbeläggningar) ger syrebrist hos rötterna. Periodvis stående vatten gör också att växterna lättare angrips av vissa svampsjukdomar (tex dem med svärmsporer/zoosporer samt frukt- och lövträdskräfta) samt gummiflöde (som är en stressreaktion hos trädet)
• Brist på näringsämnet kalcium kan ge många olika problem. Ofta är andra faktorer inblandade. Beskriv tre kalciumrelaterade sjukdomar. • Pistillröta i tomat – brunt och insjunket på frukten där blomman satt. Pga kalciumbrist som oftast beror på dålig vattenbalans, ej brist i jorden. • Pricksjuka på äpple – missfärgade, insjunkna prickar på frukten. Kalciumbrist pga ojämn vattentillgång under fruktens tidiga utveckling. • Glasighet hos äpple – hos vissa sorter vid hög temperatur i kombination med kraftig tillväxt och obalans mellan kalicum, kalium och magnesium (den sista uppgiften finns ej i boken. Kuriosa) • Mösk hos äpple (inre fysiologisk nedbrytning) • Bladkantbränna hos sallat (=tip burn) • Fallsjuka hos tulpan – ett parti på stjälken blir glasartad och förlorar sin stadga så stjälken viker sig. Kalciumbrist tex som följd av hög luftfuktighet som hämmar transporten av kalcium.
• Var uppstår saltskador? Invid saltade vägar.
• Hur ser saltskador ut? Tillväxthämning, intorkade knoppar eller grenar, bladfläckar eller intorkade bladkanter, död.
• Vad beror saltskador på? Kloridförgiftning. Förstörd markstruktur pga natrium. Näringsbrist pga att natrium knuffat undan näringsämnen från jordpartiklarna. Näringen har sedan lakats ur jorden.
• På vilka sätt kan kemiska bekämpningsmedel orsaka skador på växter? (läs även om förorenat vatten) Felaktig användning av kemiska medel, tex fel dos eller på fel växt (olika växter är olika känsliga för medlen). Ogräsmedel kan ha hamnat på fel plats tex pga vindavdrift. Förorenat vatten pga bekämpningsmedels-läckage
• Nämn tre exempel på kör- och förslitningsskador. Krossade och avbrutna blad, stjälkar och kvistar. Jordpackning Tramp av fötter (tex gräsmatta vid frost) Skador på trädstammar av tex närgångna gräsklippare eller trimmers.
• Varför klarar sig träd och buskar ofta bättre i hemträdgårdar än när de planterats i större byggprojekt? I större byggprojekt är det större risk att något går fel tex i processen vad gäller beställning/leverans i rätt tid, mottagningskontroll, tillsyn efter plantering, att plantering sker direkt efter leverans och om inte skötsel av plantmaterial fram till plantering osv. Många inblandade och svårare att styra tidsplanering osv. Även markpackning etc kan spela in efter användning av stora maskiner.
• På vilka sätt kan beskärning skada växterna? Beskärning vid fel tidpunkt eller att snitten läggs fel (rockhängare resp för nära stammen) kan öka risken för svampsjukdomar. Beskärning vid fel tidpunkt kan även orsaka att trädet blöder (tex stenfruktsträd). Förstört utseende.
• Vilka levnadssätt kan svampar ha?) • Nedbrytare (=saprofyt), • symbiont (win-win-samarbete mellan två arter), • parasit (alla sjukdomsalstrande svampar är åtmistone delvis parasiter. En del kan även leva på att bryta ner dött organiskt material) (eller någon blandning av flera.
• Vissa svampar bildar sklerotier. Vad är det och vilken funktion har de? Tätt sammanpackade hyfer. Överlever tuffa förhållanden. Kan överleva i flera år.
• Hur kan man förebygga angrepp av värdväxlande rostsvampar? Tillräckligt avstånd mellan sommarvärd och vintervärd.
• Groddbrand, rotbrand och sticklingsröta är alla benämningar för samma växtsjukdom. a. Hur ser symptomen ut? Små plantor vissnar och dör av någon röta på stambas och/eller rötter. Ofta fläckvis i förökningsbädden.
• Hur kan dessa svampar överleva när det inte finns levande växter att angripa? Många kan leva som nedbrytare (saprofyter) i jord. Vissa har långlivade sporer (vilsporer) eller sklerotier som kan ligga i osteril jord och på krukor mm.
• Vad kan man vidta för åtgärder mot förökningssvampar? God hygien. Nya eller rengjorda krukor mm. Rengör växthus och arbetsplatser. Ny eller steriliserad jord. Nyttosvamp blandas med jorden eller vattnas på så- eller sticklingsbädd. Rätt förhållanden för växten (temp, ljus, näring, vatten). Friskt utgångsmaterial. Undvik stora temp-svängningar och stillastående luft.
• Vad menar man med att en skadegörare är polyfag? Kan angripa många olika växtslag.
• Vad menar man med att en svampsjukdom är en svaghetsparasit? Ge exempel på två sjukdomar som fungerar så. Angriper skadade eller försvagade växter/växtdelar. Ex gråmögel (uppträder OFTAST som svaghetsparasit), rödvårtsjuka (Kan också leva som nedbrytare/saprofyt).
• Mjöldagg kan övervintra på två sätt – hur. Som mycel i knoppar (vedartade växter) eller som fruktkroppar.
• Flera av bladmögelsvamparna har zoosporer. Vad är det och hur sprids de? Asexuella svärmsporer som kan simma. De sprids lätt i vattensjuka, dåligt dränerade jordar, med bevattningsvatten, vattendrag eller med vattenstänk. I växthus tex i underbevattning eller recirkulerande bevattningssystem utan rening.
• Hur övervintrar bladfläcksvampar? I bladen (tex nedfallna, onedbrutna blad) och i skottspetsar eller på grenar.
• Vad är sotdaggsvampar och hur motverkar man dem? Svampar som lever av den sockriga avföringen från växtsugare (bladlöss, ullöss, sköldlöss, bladloppor). Bekämpa skadedjuren.
• Vilka typer av symptom kan olika slags bakteriesjukdomar ge? Kan bilda blöta rötor, stamrötor, bladfläckar, vissnesjuka och missbildningar Kan bilda blöta rötor, stamrötor, bladfläckar, vissnesjuka och missbildningar
• Hur kan man bekämpa bakteriesjukdomar?. Inspektion och tidig röjning av smittat material (elda upp). Redskap, kläder och händer mm som varit i kontakt med smittat material måste desinficeras. Garanterat friskt plantmaterial, ny jord och desinficerade bord etc. God växtföljd där det kan tillämpas. Väldränerad jord och goda växtförhållanden.
• Hur sprids virussjukdomar? Med infekterade plantor som används som förökningsmaterial. Med växtrester, frösmitta (inte alla virus), pollen (ett fåtal virus), med växtsaft via händer, redskap mm. Saftöverföring, mekanisk överföring, kontaktsmitta. Med vektorer, tex bladlöss, mjöllöss, stritar, trips, kvalster, nematoder och jordlevande svampar.
• Vilka åtgärder kan man vidta mot virussjukdomar? Virusinfekterade plantor kan aldrig tillfriskna. Förebyggande åtgärder som god hygien, bekämpa vektorer, friskt plantmaterial. Tex fruktträd och bärbuskar kan köpas med sundhetsgaranti. Extra viktigt med fleråriga växter. E-planta tex. Resistenta sorter om sådana finns.

Alla Inga Spara