Växter

Vävnaden mellan epidermis och ledningsvävnaden. Här sker fotosyntesen. Grundvävnad

Yttersta vävnaden i växtens struktur Består av ett tätt cellager. Epidermis

Skyddande vaxskikt på blad och stam som minskar avdunstningen och ger skydd. Kutikula

Grundvävnad i roten och utanför ledningsvävnaden i stammen Cortex

Växternas motsvarighet till stamceller och grunden till att växter kan växa hela sitt liv. Dessa celler är odifferentierade. Meristemet

Grundvävnaden i bladen Mesofyll

Grundvävnad innanför ledningsvävnaden Märg

Vävnaden som transporterar ämnen och hormoner i växten samt ger den stöd. Ledningsvävnad

Består av döda celler och transporterar vatten och lösta mineraler. Xylem

Celler som saknar cellkärna och vakuol och transporterar sackaros. Hopkopplade med extra stora plasmodesmer. Floem

Kanaler mellan celler som skapar förbindelse mellan deras cytoplasma. Plasmodesmer

Tillväxtlagret mellan xylemet och floemet Kambium

Öppningar som släpper in koldioxid och vatten till växtens blad Klyvöppningar

cellerna som omger klyvöppningarna och reglerar hur öppna de ska vara Slutceller

Under bladens epidemis finns ett lager långsträckta celler med många kloroplaster Palissadvävnad

Under palissadvävnaden finns en glesare vävnad av celler med många kloroplaster. Den glesa vävnaden underlättar för transporten av koldioxid Svampvävnad

Består av märke, stift och fruktämne (blommans kvinnliga del under befruktning) Pistill

Består av sträng och knapp. (växtens manliga del under befruktning) Ståndare

Samlingsnamn för kronblad och foderblad. Hylleblad

Själva blommans bas och dess stam Blombotten och Blomskaft

Korn som innehåller spermier och en pollenslangkärna Pollenkorn

Växer från pollenkornet om det passa med märket det landar på. Fungerar som transport år spermierna. Pollenslang

I denna delen av blomman finns en äggcell (n) och en centralkärna (2n). Fröanlag

Cell som bildadts från tre haploida celler och som vid befruktning smälter samman med en spermie. Äggcell

Bildas när äggcellen och spermiecellen smälter ihop Zygot

Tre homologa genom Triploid

Den triploida cellen som bildas när ett fröanlag blir befruktat dellar sig och ger upphov till Frövita

Plastid där fotosyntesen sker Kloroplast

Del av kloroplasten där elektrontransportkedjan sker Tylakoid

Del i kloroplasten där Calvin-cykeln sker Stroma

Gula pigmentmolekyler som finns kloroplasten Xantofyller

Gröna pigmentmolekyler som finns i kloroplasterna Klorofyller

Ljusenergi som får pigmentmolekylernas elektroner att exiteras. Fotoner

Pigmentmolekylerna i tylakoiderna som fångar upp ljusenergi Antennpigment

Dit energin går när de exiterade elektronerna i antennpigmenten faller tillbaka. Består av klorofyll a Reaktionscentrum

System som gör att uppfångad ljusenergi kan föras över till andra molekyler. Resonans

Består av antennpigment och ett reaktionscentrum. Fotosystem

Den slutliga elektronmottagaren som bildas under elektrontransportkedjan NADPH

Enzymet rubisco kopplar ihop CO2 med detta ämne i Calvin-cykeln RuBP

Enzym som bildar ATP genom att jämna ut koncentrationen av vätejoner i och utanför tylakoiden. ATP-syntas

Potentialskillnad som bildas när det är fler protoner utanför tylakoidens membran än innanför. Protongradient

Enzym som för samman CO2 och RuBP i Calvin-cykeln Rubisco

När en växt använder lika mycket syre som den skapar p.g.a rätt ljusstyrka. Kompensationspunkt

Vatten flyttar sig från ett ställe med högvattenpotential till låg. Osmos

Vattnet dras upp i xylemet p.g.a vattenmolekylerna häftar fast vid varandra och i cellväggarna genom ytspänning. Fungerar upp till 10 meter. Kappillärtryck

Vattenpotentialen i luften minskar med höjden. Det gör att vatten avdunstar från bladen. Detta driver vattnet uppåt i höga träd. Evapotranspiration

Joner pumpas aktivt in i xylemet vilket gör att vattenpotentialen sänks och i sin tur sker en osmos. Vattnet som kommer in bildar ett tryck som pumpar vatten uppåt i stammen Rottryck

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut