Vävnadshistologi - Begrepp

Alla Inga Spara

• Histologi Läran om kroppens vävnader och dess mikroskopiska struktur
• Vävnadstyper Epitelvävnad, Stödjevävnad, Muskelvävnad, Nervvävnad
• Celler --> Vävnader --> Organ En befruktad äggcell delar sig --> fler celler bildas. Celldifferentiering sker (celler specialiserar sig). Vissa celler blir tex epitelceller.
• Cellförbindelser - Desmosomer Ger stark bindning mellan cellerna, så att de ej dras loss från varandra
• Cellförbindelser - Tight junctions Tät cellförbindelse, ämnen kan inte passera fritt (cellen bestämmer)
• Cellförbindelse - Gap junctions Bildar kanaler där ämnen kan passera mellan cellerna
• Epitel - Var? Täcker ytor på utsidan och insidan av kroppen
• Epitel - Funktioner Skydda underliggande vävnad/Transportera ämnen från utsidan till insidan av epitelet (& tvärtom/Kan ge sinnesförnimmelser (tex luktepitel)/Utsöndra olika sekret och hormon (körtelepitel)
• Epitel - Enkla epitel Ett skikt med celler - Transport, utsöndring av ämnen
• Epitel - Enkelt plattepitel Celler är tillplattade - Cellkärnor ser platta ut
• Epitel - Enkelt kubiskt epitel Cellkärnor ser runda ut
• Epitel - Enkelt cylinderepitel Cellkärnor ser ovala ut
• Epitel - Flerskiktat plattepitel Celler längst upp är tillplattade - Skydd mot underliggande vävnad
• Epitel - Förhornat flerskiktat epitel Flerskiktat epitel med döda epitelceller på ovansida - Hornlager=Keratin
• Stödjevävnader - Funktioner Ge stöd till känsliga organ & strukturer/ Binder ihop andra vävnadstyper/Kan fungera som energireserv
• Stödjevävnader - Består av? Celler och mycket extracellulär matrix
• Extracellulär matrix Innehåller vävnadsvätska - Där ämnen transporteras mellan celler och blodet/Polysakarider - Kan binda till vatten (ger fastare konsistens till vävnaden)/Proteinfibrer - tex kollagen (ger stöd och stadga)
• Stödjevävnad - Bindväv Består av: Fibroblaster + geleaktig matrix/Binder ihop olika vävnader/Bildar skyddande kapsel runt organ/Förekommer i senor och ligament (fäster muskler till ben, ben med ben)
• Stödjevävnad - Brosk Består av: Kondrocyter + fast matrix/Saknar blodkärl/Stöd för mjuka vävnader/Stötdämpande (tex diskar)/Bildar släta ytor i leder/Benbildning
• Stödjevävnad - Benvävnad Består av: Osteoblaster, osteoklaster, osteocyter + mineraliserad hård matrix med blodkärl i kanaler/Rörelse/Skydd till känsliga organ/Mineralförråd/Blodbildning sker i benmärg
• Stödjevävnad - Fettväv Består av: Tätt packade fettceller (adipocyter) fyllda med fettdroppe/Energilagring/Stötdämpning/Värmeisolering/Produktion av hormoner
• Nervsystemet - CNS Centrala nervsystemet - Hjärna & ryggmärg
• Nervsystemet - PNS Perifera nervsystemet - Perifera nerver & ganglier (grupper av nervceller utanför CNS)
• Nervvävnad - Består av? Nervceller (neuroner) + gliaceller (olika celler)
• Nervvävnad - Funktioner Ta emot, bearbeta & skicka signaler
• Nervvävnad - Nervcell Stor och "kantig" cellkropp med cellkärna + Dendriter (tar emot signaler) + Axon(skickar iväg signaler från nervcellen till andra celler) + Myelinskida (bildas av gliaceller)
• Nervvävnad i CNS Grå substans - nervcellskroppar och dendriter/Vit substans - myeliniserade axoner
• Nervvävnad - Motorisk nervcell Skickar signaler till muskelceller/Axoner kan vara flera meter långa
• Muskelvävnad - Består av Muskelceller som bildar muskelfibrer + Bindväv
• Muskelvävnad - Funktioner Kroppsrörelser/Hjärtslag/Bearbeta och transportera föda etc
• Muskelvävnad - Skelettmuskulatur Vanligaste typen/ En del av rörelseapparaten/Viljestyrd/Tvärstrimmig/En fiber = En lång cell
• Muskelvävnad - Hjärtmuskulatur Finns bara i hjärtats vägg/Icke-viljestyrd/Tvärstrimmig/Förgrenade fibrer
• Muskelvävnad - Glatt muskulatur Inte tvärstrimmig (glatt)/Inre organ/Icke viljestyrd/Spolformade celler

Alla Inga Spara