Vävnader

Nervvävnad Nervceller, gliaceller

Nervceller Tar emot och skickar nervsignaler

Gliaceller Stödjeceller med olika funktioner

Epitelvävnad Skivepitel, cyliderepitel

Skivepitel Finns enkelt skivepitel (lungor, blodkärl) och skiktat skivepitel (hud)

Cylinderepitel Finns tarmepitel (tar upp näring i tarmen), flerradigt epitel (luftvägarna) och körtelspitel (mag-och tarmkanalerna)

Muskelvävnad Skelettmuskulatur, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur

Skelettmuskulatur Är tvärstrimmig, viljestyrd och fäst i en led.

Glatt muskulatur Finns i de inre organen, väggar i blodkärl, mindre muskelfibrer och är icke- viljestyrt.

Hjärtmuskulatur Är tvärstrimmig, icke-viljestyrt och påverkas av elektriska retledningssytem och det autonoma nervsystemet.

Stödjevävnad Bindväv, fettväv, broskväv och benväv

Bindväv Finns tät bindväv (mycket kollagen och fibroblaster) som finns i ledband och senor. Lucker bindväv (mycket elastin) som finns under slemhinnor.

Fettväv Består av fettceller, är isolerande och fungerar som stötdämpning och energilager.

Broskväv Bidrar till ledernas form och är slitstarkt. Ger tryckavlastning och stötdämpning.

Benväv Består av kompakt-och spongiös benväv. Ger mekanisk styrka och stomme. Blodkärl i benvävnaden ger syre och näring.

Flytande vävnad Blodet

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut