UVK salstentamen

Alla Inga Spara

• vårt arkiv/bibliotek. En del av minnet där den långvariga lagringen av information blir överförd från arbetsminnet långtidsminne
• medvetet/deklarativt minne, består av två delar = episodiskt minne och semantiskt minne. De båda minnena går in i varandra och är sammanflätade explicit minne - medvetet minne
• hanterar egna erfarenheten, kommer ihåg episoder i livet, ex: vad jag gjorde i somras. Kräver ingen ansträngning för att komma ihåg episodiskt minne - del av det explicita minnet
• hanterar fakta, allmänkunskap och permanenta kunskaper, ex: Stockholm är Sveriges huvudstad. Kräver ansträngning, ex: Europas huvudstäder, olika egenskaper hos äpplen semantiskt minne - del av det explicita minnet
• minnen vi ej kan plocka fram på beställning, består av tre olika kategorier = klassisk betingning, procedurminne och priming implicit minne - omedvetet minne
• hanterar motoriska färdigheter, underförstådda regler och vanor, ex: hur man lärt någon annan att cykla, svårt att beskriva hur man gör så det är kunskaper som ”bara” finns där procedurminne
• är detsamma som explicit minne, ett medvetet minne, behandlar faktakunskaper deklarativt minne
• ett minne som representeras i hjärnan av en grupp nervceller som är kopplade till varandra via synapser och som aktiveras samtidigt engram
• neurologisk process som omvandlar och överför inlärd information till långtidsminnet konsolidering
• minnet är rekonstruktivt, inte reproduktivt. Varje gång man lär sig något nytt förändras hjärnan och varje gång man plockar fram ett minne så förändras det minnet rekonstruktivt
• att lära sig saker med hjälp av minnesframplockning, ju mer vi plockar fram ett minne, plockar tillbaka, plockar fram = stärker inlärningen/minnesprocessen proveffekten
• olika sätt att hjälpa hjärnan att minnas = loci (plats – metoden), akronymer & kedjemnemonik (hittar en koppling mellan första bokstaven i ramsan till ordet man vill lära sig, ex: berget ska luta = Berlin, Stockholm, London) och nyckelordsmetoden (gem = liten pappershållare, för att minnet ska komma ihåg att gemen är liten bokstav? Komma ihåg svåra ord med hjälp av lättare ord) mnemoteknik
• för att få en förståelse om världen omkring oss så bygger vi scheman. Med scheman menas inre bibliotek, organiserade tankemönster schemateori
• nya erfarenheter läggs till i de scheman som redan finns (att förstå nya erfarenheter i termer vi redan har) assimilation
• nya erfarenheter kräver att man förändrar sin tidigare kunskap, förändrar sina redan existerande scheman. Skapar nya scheman i enlighet med den nya informationen ackomodation
• det är mellan 2 – 6 år, kan kallas föroperationella stadiet. En ordnad och systematisk kognitiv förmåga, men konsekventa misstag begås. Man förstår idag och igår, men ej för tre veckor sedan. Ser inte saker från andra perspektiv än sitt eget, omogen hjärna preoperationella stadiet
• tron på att fysiska föremål, ex: djur, döda ting, är levande och har mänskliga tankar och känslor animism
• förmågan att fångas/koncentrerar sig på ett enkelt karaktärsdrag eller en specifik idé/ting. Ex: om man varit på zoo så kommer barnet ihåg geten som hade amputerat ett ben och bara hade tre kvar, även om man sett massvis med andra djur centration
• oförmågan att skilja på sin egen och andras synvinkel på saker och ting. Är en oförmåga p.g.a. bristande hjärnmognad egocentrism
• det är mellan 6 – 12 år. Det är en mognare hjärna, man kan förstå att det man sade gjorde någon annan ledsen, tänkandet blir mer organiserat och förutsägbart. Enkla mentala operationer med konkreta objekt eller situationer, ex: rita en karta över skolvägen konkretoperationella stadiet
• är tankeprocesser som handlar om ens egna tankeprocesser – man är medveten om en del av sina tankar, kan bedöma, styra och undersöka hur tankarna ter sig i olika situationer metakognition
• fysisk ålder säger otroligt lite om hjärnans mognad. Vissa har en väldigt mogen hjärna, medan vissa har en omogen hjärna för sin ålder relationen mellan ålder och mognad
• finns en höger och en vänster hjärnhalva. Har till viss del olika funktioner, men arbetar tillsammans hjärnhalva/hemisfär
• hanterar våra minnen, arbetar tillsammans med hypotalamus och amygdala hippocampus
• reglerar hunger, törst, kontrollerar temperaturen och våra känslor amygdala
• nyaste och den mest avancerade delen av hjärnan, är den yttre skiktet av storhjärnan, ligger utanpå kärnfunktionerna. Det som skiljer oss människor från djuren, de finaste förmånerna finns där hjärnbarken - cortex
• länk mellan hemisfärerna, som en brygga hjärnbalken - corpus callosum
• inblandad i aktioner, koordination, balans, minnen och inlärning lillhjärnan - cerebellum
• tillhör nervsystemet som är kroppens kommunikationsnätverk. Nervceller sitter var och en i kroppen, är en egen enhet, men sitter ihop med hjälp av förgreningar neuron/nervcell
• hjärnan och ryggraden kommunicerar genom elektiska signaler och överförs genom synapser. Synaps är klyftan som bildas mellan nervcellerna. Synaps = där kommunikation mellan nervcellerna uppstår, där nerverna kommunicerar synaps
• studiet av hur hjärnans struktur ser ut samt dess funktioner. Hjärnan styr hela kroppen, är medveten om dess existens och har en förmåga att förvärva nya kunskaper neurovetenskap
• porten till alla minnen. Användandet av sinnena = hörsel, smak, känsel, lukt och syn. Ytterst kortlivat och registrerar troligen all stimuli (alla lukter, smaker) men det glöms snabbt bort sensoriskt minne/sinnesminne/sinnesförnimmelser
• tolkar information, tolkningen av vad våra sinnen berättar perception
• använder detaljer för att styra inlärningen, behöver skapa en bild nedifrån och upp bearbetning - bottom-up-processing
• använder erfarenheter vi redan har för att tolka inkommande information, vi använder det vi redan vet uppifrån och ned bearbetning - top-down-processing
• chefen! Styr uppmärksamheten, fokuserar på vad för fakta som behövs, kontrollerar att vi får bort irrelevant information, bestämmer över arbetsminnet centrala exekutiva funktionen - arbetsminnet
• bearbetar information vi läser/hör, verbal och auditiv information fonologiska loopen - arbetsminnet
• styr synen och rumslig information, fokuserar på miljömässig information visouspatiella skissblocket - arbetsminnet
• repeterar information i arbetsminnet, ex: telefonnummer och glosor underhållsrepetition - arbetsminnet
• bildar större enheter i arbetsminnet, att man grupperar ex telefonnummer chunking - arbetsminnet
• kopplar ny information till något man redan vet. Man bygger på hjärnans nätverk elaborativ repetition - arbetsminnet
• detta sker när det blir för mycket information så att hjärnan ej kan hantera det kognitiv (över)belastning
• saker man ej behöver uppmärksamma så mycket när man väl kan det, ex: bilkörning, stickning automatiserad grundfärdighet - av kunskaper såsom exempelvis bilkörning
• det rådande synsättet. Vi utvidgar och förvandlar de kunskaper vi redan har. Praktiserar, uppmärksammar, ignorerar och reflekterar på ett aktivt sätt påverkade av våra tidigare erfarenheter det kognitiva synsättet på lärande
• vid 12 – 13 års åldern. Logiskt och abstrakt tänkande. Ser saker ur olika perspektiv. Förstår begrepp så som frihet, demokrati och kärlek formella operationsstadiet
• utmanar barnet med lagom stora utmaningar så att barnet klarar av dem med hjälp av ansträngning och stöd från någon vuxen eller kompisar. Barnet får pröva sin förmåga teorin om den proximala utvecklingszonen
• biologiska förutsättningar – alla föds med möjligheten att lära sig språk. Delaktighet i en språkanvändande social miljö språkets två nycklar - vad som krävs för språkutveckling
• de sociala och kulturella förväntningarna på, och skillnader mellan, de biologiska könen, ex: beteende, normer och värderingar könsroll
• individens kunskap och föreställningar om sig själv, om sina känslor, om sina attityder, om sina idéer och om sina förväntningar självbild
• bedömning av vårt självvärde, värdet man förstår vid sina förmågor, beteende, idéer, egenskaper. Subjektiv och känslomässig värdering. Svår att förändra p.g.a. kopplad till känslor självkänsla
• personens självidentifierande kön, behöver inte vara baserat på det biologiska könet. En biologisk kvinna kan identifiera sig som en man könsidentitet

Alla Inga Spara