2. Utveckling av tänkande och språk

Alla Inga Spara

• Utveckling Regelbundna. adaptiva förändringar som vi genomgår från födsel till bortgång.
• Fysisk utveckling Förändringar i kroppens konstitution och funktion över tid.
• Personlig utveckling Förändringar i personligheten som äger rum då man utvecklas.
• Kognitiv utveckling Gradvisa regelbundna förändringar genom vilka mentala processer blir mer komplexa och sofistikerade.
• Mognad Genetiskt programmerade förändringar som sker naturligt över tid.
• Känslig period Tillfälle då en person är särskilt redo eller mottaglig för vissa erfarenheter.
• Generella principer för utveckling Människor utvecklas olika fort, utveckling är relativt regelbunden och sker gradvis.
• Synaps Det lilla utrymme mellan nervcellerna där kemiska meddelanden skickas.
• Deprivation Undanhållande av något eftersträvansvärt, vilket skapar ett begär efter det, essentiella eller vardagliga behov.
• Myelinisering Process genom vilken nervfibrer täcks med en hinna av myelin som effektiviserar överföring av info.
• Lateralisering Specialiseringen av hjärnbarkens halvor.
• Visuospatial information Information som vi får via syn kring former, konturer, avstånd, rörelse och förhållanden.
• Organisering En pågående process för att arrangera information och erfarenhet i mentala system eller kategorier.
• Adaption Anpassning till omgivningen.
• Schema Mentalt system eller kategori för perception och erfarenhet.
• Assimilation Införliva ny information i befintliga scheman.
• Ackommodation Förändring i befintliga scheman eller skapande av nya som svar på ny info.
• Jämviktssträvan Strävan efter mental balans mellan kognitiva scheman och info från omgivningen.
• Obalans Det obalanserade tillstånd när en person inser att dennes aktuella sätt att tänka inte fungerar för att lösa eller förstå något. (Piaget)
• Sensomotorisk Involverar sinnena och motorisk aktivitet.
• Objektpermanens Insikten att föremål har en separat permanent existens.
• Målinriktad handling Medveten handling i syfte att uppnå ett mål.
• Operationer Handlingar en person utför genom att gå igenom dem i tanken istället för att utföra dem fysiskt.
• Preoperationellt stadium Stadium som föregår barnets behärskning av logiska mentala operationer.
• Semiotisk funktion Förmågan att använda symboler i syfte att mentalt representera handlingar eller föremål.
• Reversibelt tänkande Att tänka baklänges, från slut till början.
• Konservation Principen att vissa egenskaper hos föremål förblir desamma trots förändringar i utseende.
• Decentrering Att fokusera på mer än en aspekt åt gången.
• Egocentrisk Person som inte har förmåga att se andras perspektiv.
• Konkreta operationer Mentala uppgifter förknippade med konkreta föremål och situationer.
• Identitet Principen att en person eller föremål förblir samma över tid.
• Kompensation Principen att förändringar i en dimension kan vägas upp av förändringar i en annan.
• Reversibilitet Piagets logiska operationer, förmågan att tänka igenom en serie steg och mentalt reversera dessa. Reversibelt tänkande.
• Klassificering Gruppering av föremål i kategorier.
• Seriation Ordna föremål i sekventiell ordning enligt en egenskap.
• Formella operationer Intellektuella uppgifter som involverar abstrakt tänkande och koordination av ett antal variabler.
• Hyptetiskt-deduktivt tänkande Problemlösningsstrategi med formella operationer där en person identifierar alla påverkande faktorer och sedan härleder och systematiskt utvärderar specifika lösningar på problem.
• Adolescent egocentrism Föreställning att alla andra delar ens egna tankar, känslor och bekymmer.
• Neo-piagetianska teorier Senare teorier som förenar rön om uppmärksamhet, minne och användning av strategier med Piagets insikter i barns tänkande och konstruktion av kunskap.
• Underskattning Oavsett barns ålder är det ett misstag att udnerskatta deras kognitiva förmåga.
• Sociokulturell teori Teori som framhäver den roll samarbetsinriktade dialoger mellan barn och mer kunniga individer spelar för utveckling. Barn lär sig sitt samhälles kultur genom dess samspel.
• Samkonstruerad process Social process där människor ofta verbalt samspelar och förhandlaer i syfte att förstå eller lösa problem. Gemensam slutprodukt.
• Kulturella redskap Fysiska verktyg och symbolsystem gör det möjligt för människor i ett samhälle att kommunicera, tänka, skapa kunskap och lösa problem.
• Kollektiv monolog Tal där barn i en grupp talar utan att verkligen samspela eller kommunicera med varandra.
• Egocentriskt tal Barns tal till sig själva som styr deras tänkande och handlingar, internaliseras till tyst inre tal med tid.
• Proximala utvecklingszonen Den fas i vilken en individ kan behärska en uppgift om denne får adekvat hjälp och stöd.
• Kommunikativa stöttor Stöd för lärande och problemlösning, ledtrådar, påminnelser, uppmuntran, dela upp i steg, exemplifiera för att eleven ska bli mer självständig.
• Assisterat lärande Strategisk hjälp under lärandets tidiga stadier som minskas gradvis då eleven blir mer självständig.
• Kunskapsbank Kunskap som familjer och lokalsamhällsmedlemmar förvärvat inom olika områden och som kan utgöra en grund för lärande.
• Aktivt ordförråd De ord en person aktivt kan använda.
• Passivt ordförråd De ord en person kan förstå i tal och skrift.
• Övergeneralisera Tillämpa en syntaktisk eller grammatisk regel i situationer där regeln inte gäller.
• Syntax Ordföljden i fraser eller meningar.
• Pragmatik Regler för när och hur språket ska användas för att bli ett effektivt kommunikationsmedel i en viss kultur.
• Metaspråklig medvetenhet Förståelse av det egna språkbruket.
• Tvåspråkighet Barn och föräldrar diskuterar metaspråklig förståelse.
• Framväxande litteracitet Förmågor och kunskaper, ofta utvecklade under förskoleår, som utgör grunden för läs- och skrivutveckling.
• Emergent literacy Framväxande litteracitet.
• Mänsklig utveckling Fysisk, personlig, social och kognitiv utveckling.
• Lärarens dubbla uppdrag Möta varje elev där den är och det pedagogiska uppdraget.
• Det pedagogiska uppdraget Varje elev ska lära sig, utvecklas, uppfostras och socialiseras ut i ett samhälle.
• Skillnad mellan lärare och vårdnadshavare. Till skillnad från vårdnadshavare ska vi som lärare förhålla oss till flera olika individer. Vårdnadshavare är amatörer, de kan prova sig fram, medan du som lärare är professionell och förväntas kunna motivera, utvärdera och utveckla ditt arbete. Du behöver ha en stor kunskap för att kunna känna trygghet i dina val.
• Utveckling Livslång process.
• Utvecklingspsykologi Människans mentala processer och beteenden.
• Att studera utveckling Födsel till bortgång, man vill med resultat på gruppnivå kartlägga normal utveckling.
• Normal utveckling Utan att lägga värdering i det som anses normalt, här avses det typiska eller vanliga i sammanhanget men det ovanliga anses inte ha negativ betingning.
• Avvikelser Identifiera diagnoser.
• Stöd och kompensatoriska insatser Utnyttja diagnoser för att göra goda och gynnsamma insatser, med rätt stöd kan förmågor tränas, i varierande grad, med stöd, resurser och hjälpmedel.
• Tre typer av utveckling Biologisk/fysiologisk utveckling, Kognitiv utveckling - kognitioner: mentala processer som tänkande, minne, lärande, problemlösning mm, Socioemotionell utveckling - hur förhåller vi oss till oss själva? Identitets, social och emotion utveckling.
• Biologisk/fysiologisk utveckling Hjärnans utveckling, hjärnan bildas under fostertiden och vid födseln har vi redan alla hjärnceller, det vill säga cirka 100-200 miljarder hjärnceller. Varje nervcell har ungefär 2500 synapser.
• Hjärnan vid 2-3 års ålder Vi har ca 15000 synapser, som kommunicerar med kemiska och elektriska signaler genom hela kroppen. I takt med att vi växer sker myelinisering, vilket gör att signalerna går snabbare från axon till dendrit.
• Use it or lose it principen De delar av hjärnan vi använder mycket utvecklas medan de delar av hjärnan vi inte använder tillbakabildas.
• Plasticitet I ung ålder kan hjärnan anpassa och fördela uppgifter om det behövs.
• Hur utvecklas hjärnan Hjärnan utvecklas rent överlevnadsmässigt bakifrån och fram där vitala delar som andning och balans utvecklas först.
• Motorik, emotioner och sinnen De motoriska delarna utvecklas när vi är små (kontroll över kroppsdelar). Alla sinnen finns på plats när vi föds (syn, hörsel, lukt, smak, känsel). Språk och emotioner utvecklas med tiden.
• Frontalloben Sist utvecklas frontalloben, den är färdig-myeliniserad i 25-årsåldern. Där sitter förmågan till planering, konsekvenstänk, riskbedömning och impulskontroll mm.
• Att stötta elevers hjärnfunktioner Agera ställföreträdande pannlob som hjälper eleverna att planera, strukturera, sekvensera, starta, upprätthålla och inhibera.
• Psykologi-kognitiva förmågor Logiskt tänkande, problemlösning, beslutsfattande, minne och lärande.
• Pedagogik - lärandets perspektiv Kognitiv och social konstruktivism, Behaviorism och social kognitiv teori, Kognitiva synsätt på lärande
• Kognitiva synsätt på lärande Sensation, perception och kognition.
• Socioemotionell utveckling, temperament En individs karakteristiska mönster i emotionella och beteendemässiga responser på omgivning.
• Temperementrelaterade skillnader Aktivitetsnivå, Intensitet i känslouttryck, Ihärdighet, Känslighet för sinnesintryck, Anpassningsförmåga och Regelbundenhet.
• Kategorisering av nyfödda barn Lätta, svåra och slow to warm up.
• Lätta barn Regelbundna, exempelvis har de samma mat- och sovtider och bryr sig inte märkbart vid förändring.
• Svåra barn Motsatsen till lätta barn.
• Slow to warm up Svåra att kategorisera in i det ena eller andra.
• Egenskaper Karaktärsdrag följer med senare i livet, 5-6 månader, men är inte statiska.
• Jerome Kagan 1929-2021 Inhibited (hämmade) och uninhibited (ohämmade).
• Anknytning Tidiga relationer till primära vårdnadshavare hos små barn.
• Harry Harlow 1905-1981, Vad är anknytning?, Mat - Närhet.
• John Bowlby 1907-1991, Anknytning utvecklas under första levnadsåret, separation.
• Mary Ainsworth 1913-1999, Strange situation och Internal working models.
• Strange situation Barn som är 1-1.5 år tillåts tillsammans med en primär vårdnadshavare tillbringa tid i ett alldagligt rum med leksaker och sedan kommer till exempel en främling, vårdnadshavaren kommer och går. Här studeras barnets reaktion på när vårdnadshavaren kommer tillbaka i termer av trygg och otrygg anknytning)
• Internal working model Den tidiga relationen med en primär vårdnadshavare bildar ett mönster som smittar av sig på senare relationer. (En form av relationsschema - kognitivt, utvecklas över tid genom assimilering/ackommodation)

Alla Inga Spara