Utvecklande och lärande i arbetslivet

Alla Inga Spara

• kvalificering utrusta individer med kunskap, kompetens och förståelse
• socialisation via utbildning blir en del av sociala, kulturella och politiska ordningar
• subjektifiering bygger på autonoma självständigheten
• Öhlins text samhällsklassernas utbildningshorisont vilken klass man tillhör påverkar synen på utbildning
• kulturell reproduktion kulturella värderingar, normer, ideer och sociala strukturer i samhället överförs från en generation till nästa
• social snedrekrytering individer från olika sociala bakgrunder har olika möjligheter att ta del av utbildning, yrken eller samhällspositioner
• Blomqvists text NPM i välfärdsstaten: hotas universalismen? Ideer om NPM nådde svenska debatten då de fick genomslag i välfärdssystemet.
• Universalismen Bygger på principen om lika tillgång till offentliga tjänster för alla medborgare, oavsett bakgrund
• nollsummespel i högre utbildning resurser, möjligheter eller fördelar för en aktör sker på bekostad av en annan, eftersom mängden resurser är begränsad
• grandiositet i högre utbildning tendenser där lärosäten, forskare eller studenter strävar efter att framstå som överlägsna, framgångsrika på olika sätt
• illusionsnummer i högre utbildning förseelser där mätbara mål, statistik eller prestationer används för att skapa en bild av framgång som kanske inte speglar verkligheten
• skillnad på grandiositet och illusionsnummer grandiositet social framgång, illusionsnummer betoning av mätbara faktorer för framgång
• professions kriterier vetenskaplig grund, lång utbildning, etisk kod, yrkeskod, socialt sanktionerad, autonomi
• förvaltningsstyrning politiker styr genom lagar
• organisationsstyrning arbetsplatser använder regler, rutiner och ledarskap för att uppnå mål
• professionsstyrning kollegial styrning baserad på vetenskap, utbildning och etik
• marknadsstyrning efterfrågan påverkar yrkesutövande
• tycker Blomqvist att professioner hotas av NPM Hon tycker att det framgår en risk med att arbetsförhållanden ändras med NPM
• Alvessons syn på professioner kritisk, då det ofta kan handla om ökad legitimitet och status, skeptisk till romantiserade bilden
• aggregativa demokratimodellen alla får vara med och säga sin åsikt, majoritetsbeslut
• deliberativa demokratimodellen kommunikation för att fatta beslut, hitta bästa lösning där alla är nöjda
• kollegialitet som organisationsform samarbete mellan kollegor där beslut fattas gemensamt
• tillitsdelegation decentralisera beslutsfattandet, arbetare på operativ nivå större handlingsutrymme och ansvar
• instrumentalisering något används som medel för att uppnå visst mål, snarare än att värderas för sitt egenvärde
• individualisering individer formar sitt eget öde
• kommodofiering av kunskap kunskap betraktas som en vara, som anpassas efter efterfrågan, snarare än något som bidrar till samhället på ett bredare plan
• NPM påverkan på yrkesutövande mer administrativt arbete, mindre personlig kontakt, ökad betoning på prestandamätning
• rollskapande ta sig in i samhällsordningen
• relativ tillfredsställelse känna sig "lyckad" i förhållande till andra
• mimetisk rivalitet människor imiterar andra, konkurrens om samma mål
• learnification förändrade språkbruket när man talar om "lärande" och "de lärande"
• Biestas tre syner på evidensbaserad kunskap synen på det pedagogiska arbetet, synen på relationen mellan kunskap och handling, synen på relationen mellan forskning och praktiskt arbete
• utbildningsfundamentalism en ideologi med stark och naiv övertro till utbildning, "den rätta människan"
• psuedohändelser illusionsnummer och grandiositet leder till dessa som överglänser verkliga eller spontana händelser, de är iscensatta i syfte att utgöra ett objekt för massmediers rapportering
• profession kan definieras som en yrkesgrupp som har hög grad specialisering inom ett visst ämne, dessa yrkesgrupper har ofta en egen yrkesetik
• hur hänger profession och styrning ihop styrningsformer påverkar hur professionella grupper organiserar sig
• profession och marknadsstyrning professioner påverkas av konkurrens, valfrihet, ekonomiska incitament
• profession och förvaltningsstyrning professioner kontrolleras genom lagar, regler och hierarkiska strukturer
• profession och organisationsstyrning styrningen utformar interna regler och strukturer för professioners arbete
• profession och professionsstyrning professioner själva sätter upp etiska riktlinjer och standarder för yrkesutövningen
• Carlen och Puaca text vem bestämmer spelplanen utbildning för att möta marknadens behov, lärosäten finansieras av prestation, fokus på anställningsbarhet snarare än självreflekterande individer
• hur hänger politik, utbildning och arbete samman staten bestämmer utbildningens innehåll, politiken påverkar vilka utbildningar som prioriteras utifrån marknadens behov
• förebygga snedrekrytering rykta rekryterings kampanjer till underrepresenterade grupper, implementera stödprogram innan och under utbildning, skapa medvetenhet om olika program tidigt

Alla Inga Spara