Ungdomskultur begrepp

Alla Inga Spara

• tvärvetenskap Sociologiska frågeställningar. Har ofta beröringspunkter som är gemensamma Med andra ämnesområden: Psykologi, statsvetenskap, historia, antropologi, media och kommunikation.
• Förförståelse Att vi inte bara uppfattar saker via våra sinnen, utan vi tolkar det vi ser, hör och upplever utifrån våra personliga erfarenheter.
• Hermeneutisk Cirkel Genom ny kunskap förändras vår förförståelse kring sammanhang, betyder samt orsak och verkan - Hermeneutiska cirkel - illustration av hur större erfarenheter ger bättre förståelse i en process som aldrig når ett slutgiltigt mål.
• Anomi Kommer av att samhället förändras radikalt och snabbt. Förändringar blir omvälvande att normer, gamla värden och traditioner som inneburit stabilitet och balans sätts i gungning.
• Strainteorin Innebär att det finns kulturella ideal och mål i ett samhälle som beskriver vad som krävs för att leva ett bra och lyckat liv. När människor inte lyckas uppfylla dessa "krav"på ett lagligt sätt så lockar de olagliga sätten.
• Stämplingsteorin När man en gång blivit straffad ökar risken att bli straffad igen. Eftersom man har svårt att få jobb och bostad.
• Intergenerationell överföring Risken att bli kriminell ökar om man har föräldrar som också begått brott.
• Funktionalitet utgår från att samhället består av flera delar som tillsammans bildar en enhet - Institutioner och sociala mönster som har i uppgift att hålla samhället i balans - Rättsväsande, utbildning, sjukvård, handel, äktenskap.
• Prekariatet En grupp människor som stått utanför - dålig utbildning bl.a. - Ströjobb här och där - "gig- ekonomin.
• Intersektionalitet etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, klass, funktionalitet.
• Habitus Kapital: ekonomiskt, kulturellt, symboliskt, socialt
• funktionalism utgår från att samhället består av flera delar som tillsammans bildar en enhet. Dessa delar är institutioner och sociala mönster som har i uppgift att hålla samhället i balans - rättsväsende, utbildning, sjukvård, handel och äktenskap.
• Konfliktperspektiv Det pågår en kamp om de begränsade tillgångar som finns i samhället. Det finns inte tillräckligt mycket pengar, makt, egendom åt alla och det leder till konflikt mellan samhällsgrupper på basis av exempelvis kön, ålder eller etnicitet.
• Symbolisk interaktionism Samhällen skapas av människor och deras tolkningar och handlingar. Samhället är inget subjekt som handlar och resonerar själv, utan formas och styrs av människor. Ekonomi, politik och teknik är resultatet av hur samhällets medborgare resonerar och agerar efter hur de tolkar sin omgivning.
• makroperspektiv Utgå från samhället som ett övergripande system. från ett ovanifrån-perspektiv studerar man tendenser och regelbundenheter.
• mikroperspektiv Utgå från enskilda individers perspektiv och upplevelser.
• kvantitativa metoder och kvalitativa metoder På makronivå kan kvantitativa undersökningar göras för att hitta mönster och tendenser via exempelvis enkäter. men i fallet med ungdomar och psykisk ohälsa behöver vi också undersöka frågan ur ett mikroperspektiv med hjälp av kvalitativ metod.
• fältstudie här lever forskaren med den grupp eller i det samhälle som undersöks. På detta vis kan djup information samlas in. Metoden kan endast användas i små grupper och samhällen.
• survey/ enkät här standardiseras frågor som kan synliggöra skillnader mellan de som svarar beträffande åsikter, attityder, erfarenheter osv. Denna form innebär att informationen samlas in från ett stort antal individer.
• intervju Här ställer forskaren frågor till individer för att samla djupgående information kopplat till exempelvis upplevelser, agerande och attityder.
• Experiment genom denna metod kan vissa variabler testas och dessa undersökningar kan upprepas under kontrollerande former och därigenom säkerställa trovärdiga resultat och analyser.
• Källanalys vanligt förekommande om man bedriver studier av historiskt slag då man letar bland källor som finns besvarade och sammanställer och tolkar dessa. Risken att källor kan vara partiska, bristfälliga och svåra att tolka.
• Samhälle ordet samhälle har sitt ursprung i franskans SOCIÉTÉ, som i sin tur kommer från det latinska ordet SOCIETAS, vilket betyder "vänlig sammanslutning"
• individualistisk syn att vi beskriver vår identitet i termer av personliga egenskaper; vad vi arbetar med, vilka intressen vi har och vad vi har åstadkommit i våra liv. Individen ser sig själv som ansvarig för sina val, sin lycka och sin prestation, och när jag gör val är det hur de påverkar mig som individ och min framtid som påverkar mig.
• kollektivistisk syn identiteten är kopplad till gruppen, och mitt ansvar är kopplat till vad som är bäst för kollektivet. Allt jag gör återspeglas i gruppen och mina framtida val styrs av hur dessa påverkar kollektivet.
• intersektionalitet att i sin samhällssyn utgå från att olika människor har olika förutsättningar, möjligheter, och begränsningar på grund av faktorer som etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, klass och funktionalism innebär att man antar ett ... perspektiv.
• normer är de sociala regler, men också en uppfattning om normalitet och ideal - vad som är " det vanliga" och vad som är "det avvikande" och vad som är eftersträvansvärt.
• socialt arv Det innebär att barn övertar sina föräldrars sociala villkor. Dessa kan vara positiva som att barn till högutbildade föräldrar ofta väljer att studera vidare. Villkoren kan också vara negativa som att föräldrars fattigdom och utanförskap förs vidare till nästa generation.
• klassresa nya utbildningsmöjligheter, en ny ekonomi m.m. skapar chanser för människor att förflytta sig uppåt i klasshieriakin, och vi talar då om social rörlighet. Ett samhälles sociala rörlighet innebär hur lätt eller svårt det är förflytta sig uppåt i samhällets hierarki och göra vad som ibland kallas en...

Alla Inga Spara