uk2

Alla Inga Spara

• Pedagogisk psykologi Den disciplin som undersöker processer för undervisning och lärande.
• Kvalitativa studier Studien samlar in detaljerad information om specifika situationer genom exempelvis observationer, undersökningar, intervjuer och inspelningar.
• Korrelationsstudier En statistisk beskrivning som visar i vilken grad två variabler samvarierar.
• Experimentella studier Studier där man undersöker orsak och verkan genom att introducera förändringar och studera resultaten.
• Longitudinella studier Studier där man följer en eller flera personer under en viss tidsperiod, ibland flera år.
• Tvärsnittsstudier Studier där man jämför grupper i olika åldrar istället för att följa samma personer under flera år.
• Biologisk mognad Genetiskt programmerade förändringar som påverkar utvecklingen.
• Aktivitet När individen själv experimenterar och agerar, exempelvis när ett barn experimenterar med en gungbräda.
• Sociala erfarenheter Interaktion med människor i omgivningen som påverkar utvecklingen.
• Jämvikt Mental balans mellan scheman och information från omgivningen.
• Organisering En process för att arrangera information och erfarenhet i mentala system och kategorier.
• Schema Tänkandets grundstenar; ett mentalt system eller en kategori för perception och erfarenhet.
• Adaption Att anpassa sig till omgivningen.
• Assimilation Att införliva ny information i existerande scheman.
• Ackommodation Förändring av existerande scheman eller skapande av nya när man får ny information.
• Jämviktsträvan Strävan efter mental balans mellan kognitiva scheman och information från omgivningen.
• Sensomotoriskt stadium Piagets första utvecklingsstadium, cirka 0–2 år.
• Preoperationellt stadium Piagets andra utvecklingsstadium, cirka 2–6/7 år.
• Konkret-operationellt stadium Piagets tredje utvecklingsstadium, cirka 6/7–11/12 år, där individen kan lösa konkreta problem logiskt.
• Formellt-operationellt stadium Piagets fjärde utvecklingsstadium, från cirka 11/12 år och uppåt, där individen kan lösa abstrakta problem logiskt.
• Reversibilitet Förmågan att förstå att en händelse kan äga rum baklänges, från slutet tillbaka till början.
• Kompensationsinsikt Förståelsen att exempelvis mängden vatten inte förändras bara för att det hälls i ett smalare glas.
• Sekventiellt tänkande Förmågan att arrangera saker utifrån exempelvis storlek eller vikt.
• Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell En modell som utgår från att människan utvecklas genom sociala kontexter och ekosystem som samspelar och påverkar varandra.
• Mikrosystem Individens omedelbara relationer och aktiviteter, exempelvis familj och skola.
• Mesosystem Samspelet och relationerna mellan olika delar av individens mikrosystem.
• Exosystem Sociala sammanhang som påverkar barnet trots att barnet inte är en direkt del av dem.
• Makrosystem Det större samhället med dess värderingar, normer, lagar, konventioner och traditioner.
• Eriksons teori om psykosocial utveckling En teori som betonar självets framväxt, identitet, relationer till andra och kulturens roll genom livet.
• Grundläggande tillit kontra grundläggande misstroende Eriksons första stadium, från födseln till cirka 12–18 månader.
• Autonomi kontra skam/tvivel Eriksons andra stadium, cirka 18 månader–3 år.
• Initiativ kontra skuld Eriksons tredje stadium, cirka 3–6 år.
• Driftighet kontra underlägsenhetskänslor Eriksons fjärde stadium, cirka 6–12 år.
• Identitet kontra rollförvirring Eriksons femte stadium under adolescensen där individen utvecklar sin identitet.
• Utvecklingskris En speciell konflikt vars lösning bereder vägen för nästa utvecklingsstadium.
• Identitet Det komplexa svaret på frågan ”vem är jag?”.
• Moratorium Identitetskris där val skjuts upp på grund av tvekan.
• Identitetslåsning När man accepterar allt som det är utan att överväga andra alternativ.
• Uppnådd identitet Resultatet av en identitetsutveckling; identiteten är uppnådd men kan förändras.
• Självbild Hur vi beskriver oss själva; våra idéer, känslor, attityder och förväntningar om oss själva.
• Självkänsla Värdet man sätter på sina egenskaper, förmågor och beteenden.
• Kohlbergs teori om moralisk utveckling En teori om hur barns och vuxnas tänkande kring moral utvecklas.
• Prekonventionellt moraliskt tänkande Moraliska bedömningar beror på personliga behov och uppfattningar om vad som gynnar en själv.
• Orientering mot lydnad och straff Regler följs för att undvika bestraffning och handlingar bedöms utifrån sina fysiska konsekvenser.
• Orientering mot personliga belöningar Personliga behov bestämmer rätt och fel och tjänster återgäldas enligt principen ”om du hjälper mig så hjälper jag dig”.
• Konventionellt moraliskt tänkande Bedömningar baseras på andras samtycke, familjens förväntningar, traditionella värderingar, lagar och lojalitet.
• Orientering mot att vara en duktig pojke/duktig flicka Bedömningen avgörs av vad som behagar, hjälper och godkänns av andra.
• Orientering mot lag och ordning Lagar är absoluta, auktoritet ska respekteras och den sociala ordningen ska upprätthållas.
• Postkonventionellt moraliskt tänkande Svar baseras på personliga principer om rättvisa och universella principer som är oberoende av gruppens uppfattningar.
• Social klass En definition av vilken bakgrund man har, exempelvis ekonomisk bakgrund, rikedom, fattigdom eller privilegier.
• Socioekonomisk status Relativ ställning i samhället som baseras på inkomst, makt, bakgrund och prestige.
• Låga förväntningar När exempelvis eleven inte tror att den ska klara en viss uppgift.
• Inlärd hjälplöshet En förväntan, baserad på tidigare erfarenheter av brist på kontroll, att alla ansträngningar kommer leda till misslyckande.
• Motståndskultur Gruppvärderingar och föreställningar som innebär ovilja att anpassa sig till majoritetskulturens beteenden och attityder.
• Etnicitet Ett kulturellt arv som delas av en grupp människor.
• Kulturunderskottsmodellen En modell som förklarar bristfälliga skolresultat hos elever från etniska minoriteter genom att anta att deras kultur är otillräcklig för att lyckas i skolan.
• Fördom En dom på förhand eller en irrationell generalisering om en hel kategori människor.
• Diskriminering Orättvis behandling av eller handlingar mot särskilda grupper människor.
• Stereotyp Ett schema som organiserar kunskap eller uppfattningar om en kategori eller typ av människor.
• Stereotyphot Ängslan för att bekräfta en stereotyp som andra har om en person.
• Interkulturell pedagogik En pedagogisk inriktning som syftar till att övervinna kulturella barriärer och främja jämlikhet i skolgången.
• Kulturellt relevant pedagogik En form av undervisning som uppmuntrar elever i minoritetsgrupper till höga ambitioner och kulturell kompetens.
• Resiliens Förmågan att effektivt anpassa sig trots svåra omständigheter och hinder för utveckling.
• Genus Utmärkande drag och beteenden som i en specifik kultur anses lämpliga för män och kvinnor.
• Genusidentitet En persons identifiering av sig själv som kvinna, man eller något emellan de två kategorierna.
• Sexuell identitet Personens identitet kopplad till val av partner och sexuell läggning.
• Könsroller Förväntningar på hur kvinnor och män ska uppföra sig.
• Könsscheman Organiserade kognitiva strukturer som innehåller könsrelaterad information.
• Genusschemateori Socialt formade uppfattningar om kön som formar scheman och påverkar hur vi möter nya situationer.
• Genusbias När olika kön beskrivs och värderas olika, exempelvis genom könsstereotyper.
• Betingad respons En inlärd respons på ett tidigare neutralt stimulus som framkallats efter betingning.
• Operanter Viljestyrda och generellt målinriktade beteenden hos människor.
• Operant betingning Inlärning där individens avsiktliga handlingar påverkar omgivningen och beteenden förstärks eller försvagas av konsekvenser.
• Antecedenter Förhållanden, faktorer eller situationer som gör att man utför en handling.
• Konsekvenser Det som händer efter en handling.
• Positiv förstärkning Att förstärka ett beteende genom att tillföra en önskvärd stimulus efter beteendet.
• Negativ förstärkning Att stärka ett beteende genom att avlägsna en obehaglig stimulus när beteendet inträffar.
• Kontinuerligt förstärkningsschema En förstärkare används efter varje önskvärd respons.
• Intermittent förstärkningsschema En förstärkare används efter vissa, men inte alla, önskvärda responser.
• Positiv bestraffning Att minska sannolikheten för ett beteende genom att tillföra en obehaglig stimulus efter beteendet.
• Negativ bestraffning Att minska sannolikheten för ett beteende genom att avlägsna en behaglig stimulus efter beteendet.
• Social inlärningsteori Banduras teori som betonar inlärning genom observation och modellering.
• Modellinlärning Inlärning som sker genom observation och imitation av andra.
• Enaktivt lärande Att lära genom att handla och erfara konsekvenserna av sina handlingar.
• Ställföreträdande förstärkning En ökad sannolikhet att upprepa ett beteende genom att observera någon annan få förstärkning för beteendet.
• Självförstärkning Att styra sina egna förstärkare.
• Beteendemodifiering Systematisk tillämpning av antecedenter och konsekvenser för att förändra beteenden.
• Varierande intervallschema Förstärkning efter tidsperioder av varierande längd.
• Regelbundet kvotschema Förstärkning efter ett bestämt antal responser.
• Varierande kvotschema Förstärkning efter ett varierat antal responser.
• Självstyrning Att använda behavioristiska inlärningsprinciper för att förändra det egna beteendet.
• Premarcks princip Att välja en önskad aktivitet som förstärkare för en mindre önskvärd aktivitet.
• Formning Att förstärka varje litet steg i rätt riktning mot ett önskvärt mål eller beteende.
• Kognitivt perspektiv Ett perspektiv där mentala processer och kunskaper ses som centrala för lärande och beteende.
• Informationsprocessande Aktiviteten att ta in, granska, spara och använda information.
• Begrepp En kategori som används för att gruppera liknande händelser, idéer, föremål eller människor.
• Elaborering Att tillägga och förlänga information till redan existerande kunskap.
• Återkallande En process för att söka och finna information i långtidsminnet.
• Spreading activation Återkallande av informationsenheter utifrån deras relation till varandra.
• Rekonstruktion Att återskapa information genom att använda minnen, förväntningar, logik och befintlig kunskap.
• Utantillinlärning Att lära sig information genom repetition utan att nödvändigtvis förstå vad den betyder.
• Interferens Processen när återkallandet av viss information störs av annan information.
• Bortfall Försvagning och avmattning av minnen som sker med tiden.
• Domänspecifik kunskap Kunskap inom ett särskilt ämne.
• Generell kunskap Kunskap som kan användas i många olika situationer.
• Deklarativ kunskap ”Knowing that”; verbal kunskap som kan förklaras med ord och symboler.
• Procedural kunskap ”Knowing how”; kunskap om hur man gör något.
• Strategisk kunskap Att veta hur och när man ska använda sin deklarativa och procedurala kunskap.
• Sensoriskt minne Ett minnessystem som tar emot information från sinnena.
• Perception Tolkning av sensorisk information och omvärlden.
• Datadrivet processande Första steget i perception där separata egenskaper sätts ihop till ett igenkännbart mönster.
• Gestalt När vi efter perception organiserar information i grupper, mönster eller sammanhängande helheter.
• Konceptuellt drivet processande Att förstå information genom att använda sammanhang och tidigare kunskap.
• Domänspecifik strategi En medvetet tillämpad färdighet som används för att uppnå ett mål inom ett visst ämne eller problemområde.
• Kedjemnemonik En minnesstrategi där man associerar en del i en serie med nästa del.
• Nyckelordsmetoden Ett system för att associera nya ord eller begrepp med närliggande nyckelord och bilder.
• Delinlärning Att dela upp en lista med olika punkter i kortare listor.
• Meningsfull undervisning Undervisning där man hjälper elever att tänka och förstå istället för att bara memorera.
• Kognitiv konstruktivism Synsätt som fokuserar på individens aktiva konstruktion och förståelse av kunskap genom egna erfarenheter.
• Social konstruktivism Synsätt där social interaktion, kulturella verktyg och aktivitet skapar utveckling och lärande.
• Konstruktivism Ett synsätt som betonar individens aktiva roll i att skapa mening och förstå sin omvärld.
• Yttre styrning Kunskap tas in genom att konstruera en representation av omvärlden.
• Inre styrning Kunskap konstrueras genom förändring, organisering och omorganisering.
• Appropriering Att göra kunskaper och färdigheter till sina egna genom interaktion med andra eller med hjälp av kulturella redskap.
• Situerat lärande En idé om att färdigheter och kunskaper är bundna till situationen där de lärdes in och kan vara svåra att tillämpa i nya sammanhang.
• Collaboration Hur man relaterar till andra samt hur man lär sig och arbetar.
• Cooperation Ett sätt att arbeta med andra för att uppnå ett delat mål.
• Kommunikativa stöttor Stöd för lärande och problemlösning, exempelvis ledtrådar, påminnelser, uppmuntran och exempel.
• Scaffolding Stöd för lärande och problemlösning som hjälper eleven att bli mer självständig.
• Socialkognitiv teori Teori om interaktionen mellan beteende, miljö och personlighetsdrag där man lär genom modellering och där både förstärkning och förväntningar är viktiga.
• Modellering Förändringar i beteende, tänkande eller känslor som sker genom observation av en annan person.
• Agens Förmågan att göra medvetna val, ta fram handlingsplaner och motivera och reglera genomförandet.
• Självtillit Föreställning om den personliga kompetensen inom ett visst område eller en viss situation.
• Självreglering Förändring och utveckling av eget beteende och egna egenskaper utan styrning av andra.
• Bemästringserfarenhet Framgång ökar tilliten medan misslyckanden sänker tilliten.
• Ställföreträdande erfarenhet Att se någon annan lyckas, vilket kan öka den egna tilliten.
• Social övertalning Peptalk och feedback som kan påverka individens självtillit.
• Arousal Tolkning av fysisk och psykisk aktivering, exempelvis när man känner sig ängslig eller exalterad inför en uppgift.
• Självreglerat lärande Att reglera sitt eget lärande genom att sätta mål, planera, utveckla och göra justeringar.
• Kognitiv beteendemodifiering Processer som kombinerar beteendeinlärning och kognitiva principer för att förändra det egna beteendet.

Alla Inga Spara