uk2 alla begrepp

Alla Inga Spara

• handlar om hur människor utvecklas, lär sig och påverkas av undervisning och olika lärmiljöer. Pedagogisk psykologi
• en förändring i kunskap, förståelse, färdigheter eller beteenden som sker genom erfarenheter och undervisning. Lärande (pedagogisk psykologi)
• de handlingar och metoder som används för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Undervisning (pedagogisk psykologi)
• förändringar hos individen över tid, exempelvis fysiskt, kognitivt, socialt och emotionellt. Utveckling (pedagogisk psykologi)
• att samla information om elevers kunskaper och utveckling för att exempelvis ge återkoppling eller planera undervisning. Bedömning (pedagogisk psykologi)
• ett systematiskt sätt att undersöka frågor och skapa kunskap utifrån vetenskapliga metoder. Forskning ( pedagogisk psykologi)
• det känslomässiga band som utvecklas mellan barnet och viktiga personer, exempelvis föräldrar eller andra omsorgspersoner. Anknytning (utvecklings psykologi)
• individens uppfattning om sitt eget värde. Självkänsla (utvecklings psykologi)
• individens uppfattning om vem hen är och vilka egenskaper hen har. Självbild (utvecklingspsykologi)
• förmågan att förstå att andra människor kan ha egna tankar, känslor, önskningar och uppfattningar. Inlevelseförmåga (Theory of Mind) (utvecklningspsykologi)
• medfödda skillnader i hur individer reagerar känslomässigt och beter sig.' Temperament (utvecklingspsykologi)
• känslor och känslomässiga reaktioner, exempelvis glädje, rädsla och ilska. Emotioner (utvecklingspsykologi)
• förmågan att kontrollera och anpassa sina tankar, känslor och beteenden. självreglering (utvecklingspsykologi)
• en modell som visar hur individens utveckling påverkas av olika miljöer och relationer, från familjen och skolan till samhället. Bronfernbrenners utvecklingsekologisk modell (utvecklningspsykologiskt teori)
• olika sätt som vuxna kan bemöta, vägleda och ställa krav på barn och elever. fostran-/lärostilar (utvecklingspsykologi)
• Eriksons teori om hur individen utvecklas genom olika psykosociala stadier och formar sin identitet. psykosocial teori/identitet (utvecklingspsykologi)
• hur individens förståelse av rätt och fel samt moraliska regler utvecklas. moralisk utveckling (utevecklningspsykologi)
• teori som betonar att människor lär sig genom samspel mellan individen, beteendet och omgivningen. socialkognitiv lärteori
• att lära sig genom att observera andra och se vilka konsekvenser deras beteenden får. observationsinlärning/modellinlärning (socialkognitiv teo)
• Banduras idé om att personliga faktorer, beteende och miljö påverkar varandra ömsesidigt. triarktisk ömsesidig kausalitet (socialkognitiv teo)
• individens tro på sin egen förmåga att klara en viss uppgift eller situation. självtillit, self-efficacy (social kognitiv teo)
• att lyckas med en uppgift stärker tron på den egna förmågan. bemästringserfarenheter (self-efficacy källa)
• att se någon annan lyckas kan stärka den egna tron på att man också kan lyckas. ställföreträdande erfaraneheter (self-efficacy)
• information om hur man presterar och vad man kan utveckla. feedback (self-efficacy källa)
• när andra uppmuntrar individen och uttrycker tilltro till hens förmåga. uppmuntran social övertalning (self-efficacy källa)
• kroppsliga och känslomässiga reaktioner kan påverka hur individen bedömer sin förmåga. känslomässig erfaraenhet/fysiologisk arousal (self-efficacy källa)
• perspektiv som fokuserar på hur beteenden formas och förändras genom miljön och olika konsekvenser. behaviorismen
• lärande där en tidigare neutral stimulus kopplas samman med en annan stimulus och börjar utlösa en respons. klassisk betingsning (behavior)
• något i omgivningen som framkallar eller påverkar ett beteende. stimulus (behavior)
• individens reaktion på en stimulus. respons (behavior)
• lärande där beteenden påverkas av vilka konsekvenser de får. operant betingning (behavior)
• det som händer före ett beteende och kan påverka om beteendet uppstår. Antecedent (behavior)
• det som händer efter ett beteende och påverkar sannolikheten att beteendet upprepas. konsekvens (behavior)
• något önskat läggs till efter ett beteende för att öka sannolikheten att beteendet upprepas. positiv förstärkning (behavior)
• något obehagligt tas bort efter ett beteende för att öka sannolikheten att beteendet upprepas. negativ förstärkning (beahvior)
• något obehagligt läggs till för att minska ett beteende. positiv bestraffning (behavior)
• något önskat tas bort för att minska ett beteende. negativ bestarffning (behavior)
• ett önskat beteende utvecklas stegvis genom att förstärka beteenden som närmar sig målet. formning (shaping) (behavior)
• ett beteende som individen tycker om kan användas för att öka ett mindre önskat beteende. premacks princip (behavior)
• ett tidigare förstärkt beteende minskar när det inte längre förstärks. utsläckning (behavior)
• ett system där individen får symboler eller poäng för önskade beteenden som senare kan bytas mot en belöning. utsläckning (behavior)
• synsätt där individen själv aktivt konstruerar sin kunskap genom sina erfarenheter. kognitiv/individuell konstruktivism
• strävan efter balans mellan det individen redan vet och nya erfarenheter. jämviktssträvan (individuell kon)
• uppstår när ny information inte passar med individens tidigare förståelse. obalans (individuell kon)
• processen där individen anpassar sitt tänkande till nya erfarenheter. adaption (individuell kon)
• ny information tolkas utifrån befintliga tankemönster. assimilation (individuell kon)
• befintliga tankemönster förändras för att passa ny information. ackommodation (individuell kon)
• uppstår när individens tidigare förståelse inte stämmer överens med ny information. kognitiv konflikt (individuell kon)
• mentala strukturer som hjälper individen att organisera och förstå information. schema/mental struktur (individuell kon)
• utvecklingen av individens tänkande och förmåga att förstå och bearbeta information. kognitiv utvecklning (individuell kon)
• teori om att barns kognitiva utveckling sker genom olika stadier med förändrade sätt att tänka. piagets stadieteori (indivduell kon)
• svårigheten att förstå en situation ur någon annans perspektiv. egocentrism (individuell kon)
• ungdomars tendens att uppleva att andra lägger stor uppmärksamhet på dem och att deras egna erfarenheter är unika. ungdomsegocentrism (individuell kon)
• förståelsen av att ett föremål finns kvar även när det inte längre kan ses. objektpermanens (individuell kon)
• när barn talar högt med sig själva utan att främst rikta sig till andra. egocentriskt tal (individuell kon)
• synsätt där lärande ses som något som utvecklas genom socialt samspel, språk och kulturella sammanhang. social konstruktivism/sociokulturellt perspektiv)
• kunskap utvecklas tillsammans med andra genom kommunikation och samarbete. samkonstruerad process (social kon)
• något som först sker tillsammans med andra blir så småningom en del av individens eget tänkande. internaliserad preocess (social kon)
• avståndet mellan vad en elev klarar själv och vad eleven kan klara med stöd av någon annan. ZPD den proximala utvecklningszonen (social kon)
• när en elev får stöd av en lärare eller en mer kunnig person för att klara en uppgift. assisterat lärande (social kon)
• tillfälligt stöd som hjälper eleven att klara något som hen ännu inte klarar själv. scaffolding/kommunikativa stöttor (social kon)
• hjälpmedel som människor använder för att tänka, kommunicera och lära. redskap (social kon)
• exempelvis språk, symboler, böcker och matematiska system. kulturella redskap (social kon)
• fysiska verktyg och föremål som används i lärandet. materiella redskap (social kon)
• exempelvis språk, begrepp och symboler som hjälper oss att tänka och kommunicera. psykologiska redskap (social kon)
• fokuserar på hur människor tar emot, bearbetar, lagrar och använder information. kognitivt perspektiv
• registrering av sinnesintryck genom exempelvis syn, hörsel och känsel. sensation (kognitivt perspektiv)
• hur hjärnan tolkar och skapar mening av sinnesintryck. perception (kognitivt perspektiv)
• förmågan att rikta sitt fokus mot viss information och bort från annan. uppmärksamhet (kognitivt perspektiv)
• mycket kortvarig lagring av information från sinnena. sensoriskt minne (kognitivt perspektiv)
• system som tillfälligt håller och bearbetar information. arbetsminne (KP)
• styr uppmärksamhet och samordnar information i arbetsminnet. Centralexekutiven (arbetsminnet kp)
• hanterar och håller kvar verbal och ljudbaserad information. fonologiska loopen (arbetsminne kp)
• hanterar visuell och rumslig information. Visuospatiala skissblocket (arbetsminne kp)
• kopplar samman information från olika delar av arbetsminnet och långtidsminnet. Episodiska bufferten (arbetsminne kp)
• lagring av information under längre tid. långtidsminne (kognitivt perspektiv)
• lagring av information under längre tid. explicit minne (långtidsminne kp)
• minnen som påverkar beteendet utan att individen behöver vara medveten om dem. implicit minne (långtidsminne kp)
• minnen av personliga händelser och upplevelser. Episodiskt minne (långtidsminne kp)
• minne av fakta, begrepp och generell kunskap. Semantiskt/deklarativt minne (långtidsminne kp)
• kunskap om hur man utför olika handlingar och färdigheter. Procedural kunskap (långtidsminne kp)
• kunskap om vilka strategier som kan användas för att lösa problem och lära sig. strategisk kunskap (långtidsminne kp)
• variationer mellan människor, exempelvis när det gäller kön, kultur, språk, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. mångfald
• sociala och kulturella föreställningar om kön och vad som anses vara feminint eller maskulint. genus (mångfald)
• beteenden som påverkas av samhällets föreställningar om hur personer av olika kön förväntas bete sig. könsrollsbeteende (mångfald)
• individens egen upplevelse och förståelse av sitt kön. genusidentitet/könsidentitet (mångfald)
• gemensamma värderingar, normer, traditioner, språk och sätt att leva. kultur (mångfald)
• individens eller familjens sociala och ekonomiska position i samhället. social klass/ socioekonomisk status (mångfald)
• tillhörighet till en grupp som kan ha gemensam kultur, historia, språk eller ursprung. etnicitet (mångfald)
• en grupp som har mindre social eller numerisk representation än majoritetsgruppen. minoritetsgrupp (mångfald)
• när kön påverkar bedömningar eller förväntningar på ett orättvist eller systematiskt sätt. genusbias (mångfald)
• förutfattade och ofta negativa uppfattningar om en person eller grupp. fördomar (mångfald)
• förenklade föreställningar om egenskaper hos en viss grupp. stereotyper (mångfald)
• risken att en person presterar sämre eftersom hen blir medveten om en negativ stereotyp om den egna gruppen. stereotyphot (mångfald)
• föreställningar om hur en person sannolikt kommer att bete sig eller prestera. förväntningar (mångfald)
• när andras förväntningar påverkar individens beteende så att förväntningarna till slut verkar bekräftas. självuppfyllande profetia (mångfald)
• det som får en person att börja, fortsätta eller rikta sitt beteende mot ett mål. motivation
• att göra något för att aktiviteten i sig upplevs som intressant, rolig eller meningsfull. inre motivation
• att göra något på grund av yttre faktorer, exempelvis betyg, belöningar eller krav. yttre motivation
• motivation påverkas av belöningar och konsekvenser. behavioristiskt perspektiv motivation
• motivation kopplas till människans behov, utveckling och möjlighet att förverkliga sig själv. humanistiskt perspektiv motivation
• motivation påverkas av individens tankar, mål, förväntningar och tolkningar. kognitivt perspektiv motivation
• motivation påverkas av samspelet mellan individen, beteendet och miljön, bland annat genom självtillit. socialkognitivt perspektiv motivation
• motivation påverkas av sociala relationer, kulturella sammanhang och deltagande i olika aktiviteter. sociokulturelt perspektiv motivation
• fokus ligger på att utveckla kunskap, förståelse och färdigheter. lärande mål (motivation)
• fokus ligger på att visa sin förmåga och prestera bättre än andra. prestationsmål (motiviation)
• fokus ligger på relationer, tillhörighet och att fungera tillsammans med andra. sociala mål (motivation)
• fokus ligger på att göra så lite arbete som möjligt eller undvika ansträngning. arbetsundvikande mål (motivation)
• teori om att människan har olika behov som kan påverka motivation, från grundläggande behov till självförverkligande. maslows behovshierarki (motivation)
• en modell som beskriver områden som lärare kan påverka för att främja elevers motivation, exempelvis uppgifter, ansvar, återkoppling och tid. TARGET (motivation)

Alla Inga Spara