Tråd 3 Kemi Begreppslista

Alla Inga Spara

• Materia Allt som går att väga och tar plats. Det skapades vid Big Bang. Det är uppbyggt av atomer/grundämnen.
• Periodiska systemet I det finns alla grundämnen i form av en tabell. Grundämnena i det är placerad och grupperade efter vikt och egenskaper. Det är internationellt och alla använder samma beteckningar på grundämnena.
• Mendelejev Rysk kemiprofessor som år 1869 skapade det periodiska systemet. Vid den tiden visste man inte så mycket om atomer eller kände till alla grundämnena på jorden. Han vägde grundämnena och placerade lut dem efter vikt och egenskaper. Han lämnade luckor i det periodiska systemet som andra vetenskapsmän senare kunde fylla i med nyupptäckta grundämnen.
• Atommodell Atomer är så små att vi inte kan se dem med blotta ögat. Idag kan vi se dem med avancerade mikroskop men bara som punkter. För att förstå hur en atom ser ut så använder vi oss av Bohrs atommodell. Niels Bohr och andra vetenskapsmän upptäckte att atomer består av olika mindre delar så kallade elementarpartiklar.
• Atomkärna Alla atomer har en. Den finns i mitten av en atom och består av protoner och neutroner.
• Elementarpartiklar Det är atomens olika beståndsdelar såsom protoner, neutroner och elektroner. De väger oerhört lite. Protonen och neutronen väger ungefär lika mycket. Elektronen väger 2000 gånger mindre än de andra.
• Protoner Finns i atomens kärna. Alla är positivt laddade (+). Antalet avgör vilket grundämne det är ex väte (H) har alltid en, helium (He) har alltid två . Atomnumret i det periodiska systemet talar om vilken slags atom eller grundämne det är. Väte (H) har atomnummer 1 och helium (He) har atomnummer 2.
• Neutroner Finns i atomens kärna. Alla saknar laddning. De är varken positivt (+) eller negativt (-) laddade utan de har neutral laddning.
• Elektroner Finns i så kallade elektronskal utanför atomkärnan. Alla har negativ laddning (-).
• Elektronskal Finns i atomen finns på olika avstånd från atomkärnan beroende på hur många de är. I det innersta får det plats två elektroner och i de andra därefter finns det plats för åtta elektroner. Innersta kallas för K-skalet, nästa L-skalet, därefter M-skalet, N-skalet och så vidare.
• Atom Alltid neutralt laddad. Detta innebär att den har lika många protoner (+) som elektroner (-). Exempelvis väte (H) har alltid en proton och en elektron (-). Den kan ha olika många neutroner i sin atomkärna. Eftersom neutronen är oladdad (neutral) så påverkar den inte laddningen.
• Jon Det är en atom som är positivt (+) eller negativt (-) laddad. Antingen har atomen blivit av med elektroner (positiv) eller så har den tagit upp elektroner (negativ).
• Grupper I det periodiska systemet är grundämnena uppdelat i lodräta såna. Alla grundämnen i samma sån har liknande egenskaper.
• Perioder Det periodiska systemet är uppdelat. Det är alla grundämnen som finns på samma vågräta rad. Grundämnen i samma har lika många elektronskal.
• Molekyl Består av två eller flera atomer. De kan vara av samma slag som exempelvis syremolekylen O2 består av två syreatomer som sitter ihop. De kan bestå av olika slags atomer som exempelvis vatten H2O som består av två väteatomer (H) och en syreatom (O). Är det fler än en av samma slags atom så visar den nedsänkta siffran i beteckningen hur många det är. Det mesta runt omkring oss består oftast av detta.
• Kemisk förening Den består av två eller flera olika slags atomer/grundämnen. Atomerna är bundna till varandra som i exempelvis vattenmolekylen H2O.
• Kemisk reaktion Det är när atomer flyttas om och sätts ihop till nya molekyler. Exempelvis när det brinner sker det en kemisk reaktion då syre och bränsle omvandlas till koldioxid och vatten.
• Aggregationsformer Alla grundämnen eller kemiska föreningar kan förekomma i olika såna; fast form, flytande form eller gasform. Exempelvis vatten H2O kan förekomma som is (fast form), som vätska (flytande form) och som ånga (gasform). För att, inom kemin, visa vilken form det är så skriver man antingen s(solid), l (liquid) eller g (gas) efter beteckningen. Ex is=H2O (s). Det är temperaturen som avgör vilken sån något har.
• Fryspunkt När något övergår från fast form beror det på temperaturen. Exempelvis när flytande vatten kyls ner till 0 grader Celsius blir vattnet till is, vatten i fast form. Vattnets sån är alltså 0 grader Celsius.
• Smältpunkt När något över går från fast form till flytande form beror det på temperaturen. Exempelvis is (vatten i fast form) smälter vid 0 grader Celsius och blir till flytande form. 0 grader Celsius är också vattnets sån här.
• Kokpunkt När något övergår från flytande form till gasform beror det på temperaturen. Exempelvis vatten i flytande form kokar vid 100 grader Celsius och blir till vattenånga (vatten i gasform). 100 grader Celsius är alltså vattnets sån här.
• Kondensera När något övergår från gasform till flytande form så säger man att det gör såhär. Detta kan vi se när vi andas på ett fönster och det börjar rinna. Vattenångan som vi andas ut kyls ner och blir till flytande form.
• Stelna När något övergår från flytande form till fast form så säger vi att det gör såhär. Exempelvis när vi kyler flytande vatten till is.
• Partikellmodell I en sån kan vi förklara och beskriva hur exempelvis vattenmolekyler rör sig i fast form, flytande form och gasform. Vattenmolekylerna rör sig oerhört lite i fast form, mer i flytande form och mycket mer i gasform.
• Absoluta nollpunkten Vid -273,15 grader Celsius står alla atomer stilla.
• Polära molekyler Ett exempel är vattenmolekylen. Den har en del som är mer positivt laddad (+) och del som är mer negativt (-). Detta beror på hur elektronerna är fördelade i molekylen.
• Opolära molekyler Många är det. Det beror på att elektronerna är mer jämnt fördelade i molekylen.
• Ytspänning Vatten har en högre sådan än andra vätskor. På grund av att vattenmolekyler är polära så kan de dras till varandra som ungefär magneter. Den positiva delen av en vattenmolekyl binder samman med den negativa delen av en annan vattenmolekyl och då uppstår något vi kallar för det här. Detta har stor betydelse för exempelvis vissa insekter såsom skräddaren som kan "gå" på vattenytan.
• Kapillärkraft En vätskas ytspänning, alltså att molekylerna är polära, bidrar till den här kraften. Den uppstår när vätska "klättrar" upp i ett tunt rör. Exempelvis när vi tar blodprov med ett stick i fingertoppen så används ett tunt rör som "suger upp" blodet. Det är den här kraften som får blodet att stiga i det tunna röret. Den kan inte få vätskan att stiga hur långt som helst på grund av jordens dragningskraft. Den är också betydelsefull i växters upptag och transport av vatten och näringsämnen.
• Surt En del kemiska föreningar kan vara sura. T ex citronsyra och saltsyra. Citronsyra är en svag syra som smakar surt och finns naturligt i frukter som exempelvis citron. Saltsyra är en stark syra som finns i magsäcken och hjälper till att bryta ner maten och dödar farliga bakterier. Starka syror är frätande.
• Basiskt En del kemiska föreningar kan vara basiska. Bikarbonat är ett exempel på en svagare bas och finns i bakpulver. Natriumhydroxid är en stark bas som finns i tvål och tvättmedel. Starka baser är precis som starka syror frätande.
• pH-värde För att ta reda på om något är surt eller basiskt så kan man mäta det här. Ett sånt under 7 är surt och över 7 är basiskt. 7 är neutralt, varken basiskt eller surt. H står för vätejon. Ju surare desto fler vätejoner, dvs ju lägre på skalan ju fler vätejoner.
• Indikator T ex lackmuspapper (pH-papper) och BTB. När vi använder lackmuspapper så jämför man färgen på pappret som doppas i något med en färgskala som visar olika värden för pH. BTB kan droppas i det som testas och blir det gult är det surt, blir det blått är det basiskt och blir det grönt är det neutralt alltså 7.
• Tensider Finns i ex tvål och tvättmedel. Det minskar ytspänningen och löser upp fetter. Tensidmolekylen har en vattengillande och en fettgillande del.
• Enzymer Finns i kroppen och hjälper till vid olika kemiska processer. Ex har vi enzymer som bryter ner maten vid matsmältningen.
• Grundämnen Det är olika slags atomer som exempelvis väte (H), syre (O), kol (C), guld (Au) och silver (Ag). En bit rent guld består alltså bara av guldatomer. De olika betecknas med en eller två bokstäver. Det finns just nu 118 stycken kända.

Alla Inga Spara