Tentamen Teori, ansats och metod 1

Ontologi Läran om kunskap

Epistemologi Läran om hur man tar reda på kunskap

Hypotes Ett antagande som kan testas

Teori Ett system av idéer som förklarar eller tolkar hur något hänger ihop. Måste granskas och accepteras av andra forskare

Hermeneutiken Läran om tolkning och förståelse av mänskliga erfarenheter, texter och handlingar

Förförståelse (hermeneutiken) De erfarenheter, värderingar och fördomar som påverkar hur vi tolkar världen

Förståelsehorisont (hermeneutiken) Den gräns för ens förståelse, begränsad av ens kunskaper och erfarenheter. Man kan vidga horisonten genom att förstå en annan människa

Horisontsammansmältning (hermeneutiken) När vår egen förståelse möter och delvis förenas med den andres förståelse i en tolkning

Kontext (hermeneutiken) Det sammanhang (historiskt, kulturellt, socialt) som ett fenomen har uppstått i och måste förstås inom

"Den andre" (hermeneutiken) Att förstå en annan individ och annat perspektiv genom inlevelse, empati och återupplevelse

Del-helhet (hermeneutiken) Man försöker förstå helheten genom att se delarna. T.ex. delen= ett stycke i en text, helheten= hela texten (den hermeneutiska cirkeln)

Mättnad (hermeneutiken) När man har tillräckligt många perspektiv/kunskap för att vara "mättad"

Typiska drag hermeneutiken Inte relevant att göra vida antaganden, ge istället människor en röst. Kvalitativ forskning

Inlevelseteori (hermeneutiken) Tolkning genom att sätta sig i författarens eller aktörens situation för att förstå deras tankar och känslor

Fenomenologi Studerar människors subjektiva upplevelser av världen. Fokuserar på hur fenomen framträder i medvetandet utan att förklara dem utifrån yttre orsaker

Axiom (fenomenologi) Grundantagande

Epoché (fenomenologi) Att sätta sina fördomar och teorier ”inom parentes” för att se fenomenet som om det vore första gången

Livsvärldsteori (fenomenologi) Förklarar hur människor interagerar i och tolkar sin värld

Fenomenologisk reduktion (fenomenologi) Beskriva vad man ser och upplever, dels objektivt, dels genom sitt medvetande och relationen mellan fenomenet och en själv.

Intentionalitet (fenomenologi) Medvetandet är alltid riktat mot något – vi upplever alltid något (ett objekt, en tanke, en känsla)

Transcendens (fenomenologi) Att överskrida det givna – att bortse från förutfattade meningar för att nå djupare förståelse.

Intersubjektivitet (fenomenologi) Delad förståelse och meningsskapande mellan flera personer

Förreflexiv kunskap (fenomenologi) Den tysta, intuitiva kunskap som finns innan vi sätter ord på en upplevelse

Fenomenologisk analys (fenomenologi) Metod bestående av fyra steg: epoché, fenomenologisk reduktion, fantasivariation och syntes

Fantasivariation (fenomenologi) Söka möjliga meningar genom att använda fantasin, betrakta fenomenet ur olika perspektiv

Syntes (hermeneutiken) Åstadkomma en samlad beskrivning av fenomenet genom att integrera epoché, fenomenologisk reduktion och fantasivariation

Typiska drag fenomenologi Undersöker hur världen erfaras subjektivt, beskriver det gemensamma i upplevelserna, ofta kvalitativa observationsstudier, ofta intervjuer eller observationer

Globalisering Studerar vår relation till världen och hur olika vetenskapliga teorier vinner kunskap om världen. Kan använda olika perspektiv

Glocalization (globalisering) Samspelet mellan det globala och det lokala – globala fenomen anpassas till lokala förhållanden

Zapparkultur (globalisering) Ett livsmönster präglat av ständig växling mellan intryck och behov av snabb stimulans

Typiska drag globalisering Mötet mellan olika kulturer, studerar globalisering men kan använda andra teorier, både kvalitativ och kvantitativ

Centrum (globalisering) Dominerande aktörer finns här, kontrollerar resurser

Perifen (globalisering) Underordnade aktörer finns här, utnyttjas av centrum

Urbanisering (globalisering) Flyttar till städer

Socialkonstruktuvismen Ser kunskap och verklighet som något som konstrueras genom sociala processer och språk. Undersöker hur människor skapar mening, snarare än vad som är sant

Typiska drag socialkonstruktivismen Undersöker hur förståelse och kunskap har konstruerats, kritisk ingång, blottlägger olika perspektiv, utgår från sociala begrepp (kultur, kön, identitet), främst kvalitativ

The linguistic turn (socialkonstruktivismen) Språket är förutsättningen till all kunskap

Kritiskt perspektiv (socialkonstruktivismen) Forskaren ifrågasätter det som tas för givet och undersöker hur och varför vissa förståelser blivit dominerande

Forskning (socialkonstruktivismen) Forskar om t.ex. kön (kön är konstruerat) och sjukdomsdiagnoser (sätter etiketter på människor)

Perspektivberoende kunskap (socialkonstruktivismen) Kunskap ses alltid ur ett visst kulturellt, historiskt och socialt perspektiv – inte som objektiv sanning

Institutionalisering (socialkonstruktivismen) När sociala handlingar och idéer blir så etablerade att de betraktas som naturliga delar av samhället

Vetenskaplig uppsats Syftar till att leda något nytt i bevis, att skapa ny och tillförlitlig kunskap

Forskningsproblem En tydligt formulerad fråga eller utmaning som forskningen syftar till att undersöka och förstå, en kunskapslucka

Kunskapslucka Saknas studier i en fråga, de studier som finns är dåligt utförda, studier ger motstridiga resultat, befintlig kunskap saknas

Syfte Anger vad som ska göras i uppsatsen, att lösa forskningsproblemet

Frågeställning Precisa frågor som hjälper till att besvara problemformuleringen och syftet

Lapptäcksmodellen Frågeställningar av samma slag som utnyttjar samma teori eller metod, men relaterar till olika områden i forskningsproblemet

Lager på lager modellen Frågeställningar som bygger på olika teorier eller metoder för att få en mer nyanserad bild av samma fenomen

Hypotetisk-deduktiva metoden Forskaren hittar en hypotes och testar den för att se om den stämmer

Fältexperiment Ett experiment som genomförs i en verklig miljö för att studera hur en viss faktor påverkar beteenden eller händelser i praktiken

Stipulativ definition När forskaren bestämmer vad ett begrepp ska betyda i just den här studien

Operationell definition Att göra ett abstrakt begrepp mätbart och konkret

Tidigare forskning syfte Visa på relevans, identifierar kunskapslucka, hjälper till att hitta teorier och metoder, utgör tolkningshjälp för resultaten

Sakkunniggranskad En artikel granskas och får ett godkännande av forskare (peer-review)

Generaliserbarhet/abstraktionsnivå Handlar om hur resultaten från en studie kan användas på andra situationer eller nivåer utanför det specifika fall som undersökts

Bricolage approach När forskaren använder flera olika metoder och idéer samtidigt för att förstå ett problem på bästa sätt

Bekvämlighetsurval forskaren väljer de deltagare som är lättast att få tag på, snarare än ett slumpmässigt urval

Validitet Att man faktiskt mäter det man säger sig mäta

Reabilitet Att samma resultat fås om man gör om studien

Statistisk generaliserbarhet Forskningsresultaten kan användas för att säga något om en större population utifrån ett urval

Fallstudie En djupgående undersökning av ett enskilt fall – till exempel en person, organisation eller situation – för att förstå det i sin helhet

Analytisk generalisering Forskningsresultat jämförs med och utvecklar teori, snarare än att generaliseras till en population

Teoretisk generalisering Forskningresultaten används för att stärka eller skapa nya teoretiska begrepp eller modeller som kan tillämpas i liknande sammanhang

Samhällsvetenskaplig metod Forskningsmetod som handlar om hur vi ska gå tillväga för att få information om samhälleliga förhållanden

Tre typer av forskning Naturvetenskaplig, humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning

Kvalitativ metod Säger något om kvaliteten och egenskaper hos det som studeras, mer flexibel, öppna frågor, relationen mellan forskare och deltagare mindre formell

Kvantitativ metod Kvantifiera data, inte så flexibel, relationen mellan forskare och deltagare mer formell

Fyra faser forskningsprocessen 1. Förberedelse 2. Datainsamling 3. Dataanalys 4. Rapportering

Demografiska nyckelfaktorer (observation) Grundläggande egenskaper hos en befolkning, som ålder, kön och utbildning

Fältet (observation) Det fenomen som är föremål för observation, exempelvis skolan

Kontext/miljö (observation) Där observationen konkret genomförs

Analysheten (observation) De element som observeras

Den mänskliga kontexten (observation) Organiseringen av människor, kännetecken hos grupper och individer som observeras (t.ex. kön eller social klass)

Den interaktiva kontexten (observation) Hur forskarens närvaro interaktion med de observerade påverkar och formar det som studeras

Arrangerad kontext (observation) En medvetet skapad eller kontrollerad miljö där forskaren kan studera specifika beteenden eller fenomen

Praxisfält Den verkliga, vardagliga miljö där människor agerar och där forskaren studerar naturliga handlingar och interaktioner

Deduktion Göra en härledning från det generella till det konkreta

Induktion Drar slutsatser från det specifika till det mer allmänna

Icke-deltagande observation Forskaren är ren åskådare, deltar ej, t.ex. observation av en skolklass

Deltagande observation Forskaren involveras i t.ex. undervisningen i syfte att utveckla skolan

Aktionsforskning Forskning där man både försöker lösa ett problem och samtidigt studerar processen för att lära sig mer

Öppen observation Alla på fältet vet att de blir observerade

Dold observation Ingen av de som observeras vet om att de observeras

Processuell omedelbarhet Förmågan att samla in och bearbeta data samtidigt, att formulera hypoteser på plats och att testa dessa direkt

Strukturerad observation Forskaren opererar med ett schema som innehåller på förhand bestämda kategorier som avgör vad som ska observeras

Observationsschema Ett schema som forskaren använder för att systematiskt notera specifika händelser under en observation, ofta med förutbestämda kategorier

Ostrukturerad observation När forskaren inte på förhand bildat sig en uppfattning om vilka detaljer som ska observeras

Standardiserad intervju En intervju där alla får exakt samma frågor ställda på samma sätt och i samma ordning, för att svaren ska kunna jämföras på ett strukturerat sätt

Legitimering (intervju) Hur forskaren skapar förtroende och trovärdighet i en intervju, till exempel genom att förklara syftet, sin roll och varför deltagarens medverkan är viktig

Intervjuareffekt När intervjuarens sätt att vara, ställa frågor eller uppträda påverkar hur den som intervjuas svarar

Frågor i kvalitativa intervjuer Ställ en fråga i taget, undvik varför frågor

Mening (fenomenologi) Forskaren försöker förstå mening hos ett fenomen sett med en grupp människors ögon

Fenomenologisk metod 1. Förberedelse 2. Datainsamling 3. Analys och rapportering 4. Rekontextualisering/sammanfattning

Tolkningsmönster (fenomenologi) Hur en person förstår och tolkar det som händer, utifrån sina tidigare erfarenheter och sin syn på världen

Innehållsanalys (fenomenologi) Noggrant går igenom material för att hitta och förstå mönster, teman eller betydelser i innehållet

Analys av meningsinnehåll (fenomenologi) 1. Helhetsintryck och sammanfattning av meningsinnehåll 2. Koder, kategorier och begrepp 3. Kondensering 4. Sammanfattning

Kodning (fenomenologi) Att sätta etiketter på och organisera innehållet

Induktiva koder (fenomenologi) Kategorier som växer fram ur materialet när man analyserar det, utan förutbestämda idéer

Deduktiva koder (fenomenologi) Kategorier som man bestämmer i förväg, utifrån teorier eller tidigare forskning

Kondensering (fenomenologi) Forskaren förkortar texten genom att ta fram det viktigaste innehållet, utan att ändra betydelsen

Rekontextualisering/sammanfattning (fenomenologi) Forskaren använder materialet för att utforma nya begrepp och sammanfattade beskrivningar

Enhet (kvantitativ) Vilka som forskaren önskar veta något om, de som undersöks (t.ex. en person)

Variabel (kvantitativ) Den egenskap hos enheten som mäts eller observeras, måste ha minst två värden (t.ex. ålder)

Population (kvantitativ) Den totala grupp av enheter som undersökningen avser att dra slutsatser om, t.ex. lärare

Respondent (kvantitativ) Den person som deltar i undersökningen och lämnar data genom att t.ex. svara på frågor eller enkäter

Urval (kvantitativ) Den del av populationen som väljs ut för undersökningen

Representativt urval (kvantitativ) Ett urval som kan representera populationen

Sannolikhetsurval (kvantitativ) När varje person i gruppen har en chans att bli vald och man vet hur stor sannolikheten är

Värden (kvantitativ) De svar eller mätningar som man får för en viss variabel hos en enhet, svarsalternativ (t.ex. antal år)

Konstant (kvantitativ) Något som inte förändras i undersökningen

Nominalnivå (kvantitativ) Värden på variabler utan inbördes ordning och logisk gradering, t.ex. kön eller färg

Ordinalnivå (kvantitativ) Värden på variabler med en logisk rangordning men utan exakt avstånd mellan, t.ex. betyg eller rangordning från bra till dålig

Intervallnivå (kvantitativ) Värden på variabler med lika avstånd mellan värdena, t.ex. temperatur

Kvotnivå (kvantitativ) Värden på variabler med lika avstånd och riktig nollpunkt, t.ex. vikt eller lön

IMRaD Introduktion, metod, resultat, diskussion

P-värde Ett mått som visar hur sannolikt det är att resultaten i en undersökning beror på slumpen

Modell En förenklad bild av verkligheten som används för att testa delar av en teori.

Diskurs Det språk som representerar ett sammanhang

Koherens (vetenskapliga arbeten) Hur väl olika delar hänger ihop och bildar en logisk helhet

Konsistens (vetenskapliga arbeten) Att informationen inte motsäger sig själv

Transparens (vetenskapliga arbeten) Att metoder och resonemang är tydliga och lätta att följa

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut