Tenta: Socialt arbete och social utsatthet

Alla Inga Spara

• Objektivism Sociala problem anses vara det om en handling/beteende objektivt kan ses som farliga, hotfulla, kostbara och därmed oönskade. Ju fler/större omfattning av problemet, ju större är problemet. Vissa problem är dock latenta, och inte manifesta. Data påvisar problemets omfattning
• Relativism Problem är inte ett problem, utan det blir ett. Varför blir vissa problem sociala problem? Undersöker processen till att något blir ett socialt problem.
• Social konstruktion Sociala problem skapas av politiska, ekonomiska och sociala förhållanden. Massmedier t.ex.
• Social konstruktivism Förstå processen till varför vissa fenomen kommer att förstås och beskrivas som sociala problem.
• Symbolisk interaktionism Max Weber: Tolka förståelsen av sociala handlingar. Inte intressant varför vissa blir avvikare, utan vill förstå processen till att bli en avvikare. Vilka sociala processer kategoriserar avvikande personer och hur påverkas den kategoriserade avvikaren? Hur påverkas dennes interaktion med andra?
• Determinism/fri vilja Har människor redan givna villkor eller kan de styra sitt liv själva
• Anthony Giddens Struktureringsteori- Struktur och aktör kan inte separeras. Strukturer skapar människors handlingar, människors handlingar skapar strukturer.
• Foucault strukturerna(diskurserna) är det som avgör vad som över huvud taget kan tänkas.
• Analysnivå Teorier och modeller för att förstå eller förklara sociala problem. Utifrån:
• Makroperspektiv Samhället betraktas som en helhet, delarna får sin betydelse genom sina relationer till helheten. Sociala problem förstås genom att relatera dem till hur hela samhället fungerar.
• Mesoperspektiv Ett problems utvecklingsförlopp beror på hur olika institutioner på olika arenor fungerar. Samhällets organisation uppstår ur samspelet mellan individen och den sociala omgivningen.
• Mikroperspektiv Människans beteende betraktas huvudsakligen genom att se till de “inre strukturerna”. Rikta sig mot enskilda individer om man vill förstå ett problem.
• Konsensusperspektivet Utgår från antagandet att det naturliga samhälleliga tillståndet är harmoni- emellanåt störs harmonin och samhället reagerar för att återfå balans. Straff för att vidmakthålla ordning. Durkheim, Parson
• Anomi Durkheim: normlöshet, regellöshet- kan leda till svag social sammanhållning, svagt nätverk runt individer.
• Avvikande beteende Robert Merton: När individer misslyckas att förena målen med socialt accepterade medel som avvikande beteende uppstår.
• Konfliktperspektivet Samhället hålls samman genom en grupps dominans över andra. Sociala problem beskrivs som svar på orättvisa som är utgångspunkten för konfliktperspektivet. Bör lägga mer fokus på att sociala problem har sin grund i sociala och strukturella förhållanden(rasism, sexism, klasskillnader) istället för det avvikande beteendet i sig.
• Strukturfunktionalismen Samhället som system tillskrivs en strukturell aspekt och en funktionell(dvs något fullgörs/utförs, mer praktiskt)
• AGIL-systemet Adaption: systemet måste fungera i eller anpassa sig till en yttre miljö Goal attainment: systemet måste fungera så det kan nå målen som krävs för anpassningen Integration: Systemet måste hållas ihop och samordnas för att nå dessa mål. Latency: Alla medlemmar måste hjälpas åt att införliva dessa normer. Avviker man mot dessa så uppstår sociala problem.
• Robert Merton Kan uppstå ett glapp mellan kulturella normer & mål och socialt strukturerade möjligheter(som inte är jämnt fördelade). De som upplever brist på möjligheter måste bryta normerna för att nå välfärden.
• Modes of adaption Confirmity- man anpassar sig till mål och medel som är accepterade Ritualism- man överger målen men håller sig till de accepterade medlena. Upplevs ej som avvikare Innovation: man accepterar målen men antar andra medel. Retreatism: man avvisar både mål och medel. Flyr fältet. Ger upp. Alkoholism. Rebellion: Ifrågasätter både mål och medel och vill ha alternativa mål & medel.
• Avvikande beteende man avviker från normer som gäller en viss social position.
• Konfliktperspektivet och funktionalismen Innan har man utgått från ett balanserat samhälle som normaltillstånd, vissa beteenden är avvikande. Parson och Merton menar båda att Avvikelser och sociala problem är en störning på ytan, dessa kan reformeras om institutioner modifieras. Stark kritik: Finns grundläggande motsättningar i samhället och det är därifrån sociala problem kommer- konfliktperspektivet.
• Risksamhället Risk för ökade klyftor iom globalisering & teknologi. Konkurrens tvingar på minskade skatter, annars kommer företag att flytta till andra länder-> nedskärning i välfärd pga skatteintäcker minskat. Stort behov av global socialpolitik.
• Makronivå2 innefattar samhället och relationer mellan samhällen.
• Mesonivå2 inbegriper institutioner och organisationer samt relationer mellan de
• Mikronivå2 Behandlar individer och relationer mellan individer.
• Funktionalistiska harmoniperspektivet Parsons: Varje del i samhället fyller en funktion. Finns en värdegemenskap i samhället vägleds individer i sitt handlande, när problem uppstår beror detta på brister i samhällets organisation.
• Funktionalism kritik Även om det finns funktionella behov(prestation, ekonomiskt tillväxt t.ex) i samhället så kan det finnas funktionella alternativ för att nå målet (ex kriminalitet). Manifesta & latenta funktioner. Finns vissa högt värderade mål och normer, men individer kan behöva bryta mot vissa normer för att följa andra.
• Konfliktperspektivet Samhällets klasstruktur blir centralt. Konflikt mellan de som äger produktionsmedlen och de som säljer sin arbetskraft. Kampen mellan dessa är motorn i samhällsutvecklingen.
• Sociala arbetets roll är Progressiv Socialt arbetet som katalysator för social förändring.
• Sociala arbetets roll har Reproduktiva funktioner sociala arbetet har en onödig roll och används som städpatrull för kapitalismens statsapparat.
• Socialt arbete är ett inslag i en klassmässig kontroll maktmobilisering av arbetarklassen och de som arbetar med socialt arbete kan hjälpa till. Det inryms möjligheter att överskrida och eliminera dominansförhållanden.
• Mekanisk solidaritet Mekanisk solidaritet: finns en likhet i roller och tankesätt inom kollektivet. Stark integrering men de som inte passar in utesluts.
• Organiskt solidaritet arbetsdelning där rollerna kompletterar varandra. Utrymme för individualism. Går att integrera mer främmande beteenden.
• Normalisering Välfärdsstaten vill garantera att gruppers levnadsvillkor inte avviker för mycket från genomsnittet.
• Rationalisering effektivisering och nedskärning.
• Den moderna byråkratin Max Weber: Byråkratin är hieraktisk. Effektivt instrument för att behandla många människor. Omvandlar individer till fall eller ärenden.
• Nyinstitutionalism inom organisationsanalys Organisationer anses vara socialt konstruerade, följer de kulturella mallar, handlingsmönster, förhållningssätt som är givna nu så anses de mer legitima och förbättrar sina chanser att överleva.
• Granskningssamhället Krävs underlag för att se att den avsedda effekten fungerar. redovisa och systematiska insatser och resultat.
• Risksamhälle ett begrepp som åsyftar ett samhälle som i allt högre grad sysselsätter sig med att organisera sig efter riskhantering.
• Mingione Fokus på: hur utslagningarna drabbar och vad som leder fram till den eller ut ur den.
• Kvalitativ forskning studerar processen till olika livsbanor i grupper och skikt i samhället.
• Micheli Skilja på processen och resultatet.
• Surrogatbeteende När man väl är i utestängning blir man fastlåst. Använder flyktmönster för att undvika exponering- exempel droger.
• Transinstitutionell rörlighet individers planlösa rundgång mellan institutioner utan riktig förbättring i livet.
• Symbolisk interaktionism Blumer: Studera specifika mönster och karaktärsdrag som präglar mellanmänskliga relationer. Vi tolkar varandras handlingar, snarare än reagerar på dem. Handlingen får sin betydelse utifrån hur vi tolkar den. Sociala problem är socialt skapat och är produkter av kollektiva definitionsprocesser.
• Naturalistisk forskningsstrategi empirisk forskning. Teorin är ett resultat av forskarens involvering i en pågående social process. Är på platsen, med gruppen. ex: etnografisk
• Mead Medvetandets och jagets ursprung och utveckling är en process som sammanfaller med individens socialisation. Interaktionismen härstammar från
• Pragmatism Utgångspunkter: 1. Ta fasta på det konkreta, 2. finns ingen sanning, 3. tar avstånd från att separera individ och samhälle. 3. Om människan ska kunna handla medvetet måste hon vara medveten om sig själv som en varelse bland alla andra
• Spegeljaget Cooley: Vi skapar ett jag utifrån hur vi tror att andra ser på oss.
• Wiseman Studera aktörer på behandlingshem. Olika gruppers uppfattning om verkligheten kan stå i konflikt med varandra. Att uppfattas som socialt problem men inte definiera sig som det, om man inte kan få fördelar.
• Hårddatasociologi Positivistiskt orienterad forskning. Riktig intervjuundersökning kräver strukturerade frågeformulär för att kunna producera vetenskapligt objektiv data.
• Howard Becker Kom på en gren av kvalitativ sociologi. Tredje generationens interaktionister
• Stämplingsteori En handling måste bli stämplad eller definierad av omgivningen för att ses som avvikande.
• Mortifikationsprocess Individ avprogrammeras för att bli lydigt objekt för rutinmässig organiserisk hantering av institutionens personal.
• Interpretive interactionism Fokus på livserfarenheter som radikalt ändrar eller omformar människors livsprojekt och identitet.
• Interaktionismen slutkläm Samhällsvetenskapliga ekvationer MÅSTE inkludera individens upplevelsevärld, verklighetsdefinitioner och subjektiva tolkningsprocesser.
• Affekt: Vi alla har 9 affekter.
• Inre referenssystem Vi kommer koppla medfödda affekter till situationerna då de sattes igång.
• Emotion När affekterna fylls med erfarenheter får vi en emotion.
• Skam och stolthet ... är de emotioner som påverkar individens självkänsla och sociala interaktionen mest. Vill undvika skam och uppleva stolthet, drivs av dessa
• Charles horton Cooley stolthet och skam uppstår när man ser sig i den andres perspektiv.
• Spegeljagets tre förställningar hur vi framstås, den andres bedömning(spelar stor roll) och självkänsla(stolthet eller förödmjukelse)
• Förlägenhet känslor som uppstår när man känner sig avvisak. Uppfattar sig negativt genom den andres ögon.
• Skam moralisk kompass & Vilja vara på ett sätt för att passa in i gruppen.
• Skammens kompass Tillbakadragande: Ingår alltid i skamreaktionen. Sen: Vilja att känna de fysiologiska manifestationerna. Omfattar en önskan att försvinna ur synhåll, undvika kontakt Attack mot självet: Man upplever övergivenhet svårare än andra, vilja att göra någonting åt detta utanförskap: minskar sitt eget värde(undergiven, anpasslig) för att känna anknytning till andra. Självförakt leder “attack mot självet”. Undandragande: Skammen så plågsam att den måste undvikas till varje pris- ignorera den. 1. Man försätter sig inte i riskfyllda situationer, ständig kontroll och 2. man framhäver sig själv. Spänning och ilska leder “undvikandet” Attack mot andra: Personlig underlägsenhet hanteras genom attack mot någon svagare. Ilska och avsky leder “attack mot andra”.
• Interaktionism vår identitet blir till i samspel med andra människor Vi som subjekt tolkar symboler som vi använder i relation med andra människor.Vi tillskriver en betydelse och handlar utifrån dem.
• Symbolisk interaktionism är både relationell, men innefattar även vad som händer inom oss när vi samspelar med andra.
• George Herbert Mead Jaget “me”: återspeglar omgivningens bild av mig själv. Den resonabla, anpassade. Jaget “I”: Det spontana, handlade jaget.
• Howard Becker avvikelse ger av samhällets genom omgivningens reaktioner. Regelkonstruerandet och brottet mot det skapar avvikelse. Regler som vi skapar.
• Erwing Goffman analys om samspel mellan personal och intagna- totala institutioner. Socialiseras in i institutionsmiljö- både anpassar sig & försöker vidmakthålla sin självrespekt genom olydnad.
• Krismodellen En individs handlingar som inte behöver vara speciellt avvikande kan stämpas och individen får en permanent roll som avvikare- ex diagnos.
• Förhandlingsmodellen En individ kan vara delaktig i sin process som stämplad. Förhandlar vad som ska hända med patienten.
• Livsstilshus Boende och program(psykologisk rådgivning, yrkesträning) för de som är eller är i riskzonen för kriminalitet. De som arbetade hade erfarenhet själva.
• Outsidergemenskap Elever hade levt i utanförskap och har därför utvecklat identiteter och livsstilar tillsammans med andra outsiders- egna koder.
• Stämplingteori när man blir stämplad av andra riskerar man att stämpla sig själv
• Outsiderkarriär När man hamnar utanför en social gemenskap och tar kontroll över sin outsideridentitet.
• Outsider-habitus Relationsmönster och relationer har satt sig i kropparna. Rester av erfarenheter som inkorporerats.Socialiseras in i ett sätt att leva pga att problemen, metoderna, tanken om sig själv som problem har förkroppsligats.
• Identifikationsobjekt Ha någon som förebild och ta över värderingar och sätt att vara på.
• Rollövertagande Den identitet man föreställer sig att man tillskrivs utifrån den andres uttryckssätt.
• Rollrester det som finns kvar i en människa när hen försöker lämna ett sätt att leva.
• Emotionell samklang Vid avslappnad relation skapas upplevelse av att vara kopplad till den andra.
• Karismatiska relationer När man i ett möte skapas starka känslor av solidaritet, energi och parterna laddar varandra med energi och lust.
• Lyckade ritualer människor vistas på samma plats, har gemensamt fokus och upplever likhet och solidaritet.
• Introjektion Ta in egenskaper som finns hos andra. Bevara moderns bra sidor, introjicerar hennes dåliga sidor. Idolförebilder.
• Projektion Tillskriver en annan person känslor eller egenskaper en själv besitter. Till för att bevara och bygga upp bilden av sig själv- göra sig av m besvikelse. Viktigt att det primära objektet- mamma/pappa finns som projektionstavla Folkslag/yrkesgrupper blir projektionstavlor för brister i samhället
• Projektiv identifikation Vi bemöter personer utifrån vår föreställning om dem. Personer kan identifiera sig själv utifrån andras föreställning om denne.
• Splittring Benägenhet att uppleva objekt som goda eller förtryckande Hjälper att kontrollera & stabilisera den inre världen av objektrelationer
• Paraniod-schitziod position Förföljelsekänslor och ångest. De goda objekten introjiceras och det onda projiceras fullständigt. Man splittrar objekten i fullt goda eller onda delar.
• Depressiva positionen Förnekande och idealisering. Rädsla att förlora modern och gör sig beroende av denna- och det goda.
• Oidipala positionen Ersätter primära objektet med substitut (ex idoler)
• Vuxna positionen Individ förmår att uppleva andra som verkliga personer och inte som inre föreställning. Vi kan dock gå tillbaka i utvecklingen vid påfrestning.
• Regression Tillbakagående. Anta gamla faser ex. Söka efter ett ideal- allsmäktig ledare.
• Driftpsykologi Konflikten mellan det rationella medvetna och irrationella omedvetna i fokus.
• Deterministisk syn vi föds med sexualdrift & aggressionsdrift. Vid för stor konflikt mellan egna önskningar och föräldrars krav kan det uppstå fixering på faserna och sedan problem senare. Det är omedvetna konflikter som driver oss.
• Jagpsykologi en teori som förklarar anpassningen mellan drifterna och omvärlden. Samspelet mellan det medfödda drifterna och jaget. individens psykosociala utveckling med “Människans åtta delar”. När man gått igenom en av utvecklingsfaserna påverkar och formar det individens förutsättning att ta sig an andra fasen.
• Objektrelationsteorin Barnet befinner sig tidigt i ett aktivt samspel med omgivningen. Barnet som primärt objektssökande. Barnet har erfarenheter av “yttre objekt” och dess “inre representationer” Barnets främsta strävan: söka objektet & relatera till andra människor
• Självpsykologi Man övergav föreställningen om barnet som passivt och inneslutande i sig själv Barnet är aktivt kompetent och söker sensorisk stimulans. Ljudsekvenser Självet ersätter “jaget”, pga för nära förknippat med driftteorin. Självet som “känsla av sig själv” Alla faser överlappar varandra och orkestrerar tillsammans ens personlighet
• Affektteori Vi föds med affekter (ex lycka, sorg, fruktan, vrede, avsmak) och dessa bär på ansiktsuttryck som andra kan förstå. Nio medfödda baseffekter, alla med variation från mild till intensiv: En neutral: Förvåning, häpnad Två positiva: intresse-iver, förnöjelse-glädje. Sex negativa: rädsla, ledsnad, ilska, avsky, skam. Skammen som nedtonare av positiva affekter. Glädje som avvisas=skam
• Affekterna utgör biologiskt responssystem, omedvetna neurofysiologiska reaktioner
• Känslor Är medvetenheten om en affekt.
• Emotion När känslotillstånd kopplas med erfarenhet för att skapa personlig innebörd
• Utvecklingsekologi Bronfenbrenner. Teoretiskt perspektiv för att förstå sociala problem. Fyra analysnivåer som omsluter varandra: Mikronivå: Interaktion mellan barnet och dennes närmiljö (ex familj, skola) Mesonivå: Interaktionen mellan närmiljöerna- familj och dagis ex. Exonivå: Interaktionen utanför individens direkta vardag- föräldrars arbetsplats, kommunala resurser som indirekt påverkar barnets utvecklingsbetingelser. Makronivå: Samspelar med exo tillsammans med samhällsförhållanden och normer och värderingar på nationell nivå.

Alla Inga Spara