TENTA - Skilda villkor & Behaviorism

Alla Inga Spara

• Segregation Skildringar i en stad mellan olika område. Förhållandet mellan olika områden är segregerat. Inte i ett och samma område. Behöver inte bara handla förorter utan det kan vara könssegregerade grupper t.ex att idrott och hälsa lärare är mest män och syslöjd är det mest kvinnor.
• Närhetsprincipen Elever går i den skolan som ligger närmast bostaden eller den adressen som man är skriven på.
• Marknadisering Fler aktörer som skulle leda till en bättre undervisning. Detta innebar att det kom in andra värden i skolan. Nya sätt att organisera och styra. Ökade antalet aktörer kräver nya sätt att följa upp så att alla skolor gör det som skall göras. 2008 startade skolinspektionen som följer upp undervisningen och skolorna så att dom gör som dom ska göra.
• Tillvalsskola En skola som är populär bland elever och vårdnadshavare eller personal
• Bortvalsskola/Frånvalsskola En skola som inte är populär bland elever och vårdnadshavare eller personal
• Utbudsansvar Kommunala skolor har ett utbudsansvar att kunna erbjuda alla elever en plats.
• Pedagogisk segregation En skillnad på kvaliteten i undervisningen från skola till skola
• Kamrateffekter när vänner påverkar varandras urval, gällande urval, blandade grupper kan resultera högre och lägre prestation
• Grannskapseffekter Området i sig smittar av sig på skolan och skolan blir en del av detta.
• Kunskapssamhälle samhällsförändringar har bidragit till ökat fokus på och betydelse av utbildning och kunskap, vilket får konsekvenser för de som saknar gymnasieexamen. Förr kunde man etablera sig på arbetsmarknaden utan betyg. Men idag måste man ha betyg för att kunna komma in på arbetsmarknaden.
• Territoriell stigmatisering Vissa platser blir stigmatiserande och domineras av problem och kriminalitet som vi behöver undvikas.
• Andrafiering Betraktas som, avvikande, annorlunda.
• Stimulus retning av ett sinnesorgan (eller flera i kombination) som ger upphov till en reaktion som till exempel en reflexrörelse, ett sinnesintryck, en känsloreaktion, ett behov som väcks, ett instinktivt handlingsmönster, en tanke eller en handling.
• Respons Reaktion på en stimulus i behavioristisk betydelse
• Assosiativ Förknippning, sammankopplande, förbindelse
• Obetingad respons Reaktion eller reaktionsmönster som finns hos en individ när ett inlärningsexperiment startar.
• Aversivs stimulus Ett stimulus som framkallar ett undvikande eller ett flyktbeteende. T.ex om man varit med i krig och hör sedan fyrverkerier.
• Operant betingning Inlärning i relation till konsekvenser. Förstärnkning, bestraffning. Associera beteenden till konsekvenser. Nässlor bränns och det skapar obehag. Nya responser att man inte går bland nässlor.
• Förstärkning Ökar beteenden
• Bestraffning Minskar beteenden
• Positiv Något läggs till i situationen
• Negativ Något tas bort eller försvinner i situationen
• Subjektiva Betyder att inte alla känner samma.
• Positiv förstärkning Konsekvensen av responsen (beteendet) var att något bra tillkom i situationen. Sannolikheten att beteendet återupprepas ökar. Svamp i skogen exemplet & Stjärna i skolan.
• Negativ förstärkning Konsekvensen av responsen (beteendet) var att något dåligt (ett averstiv stimulus) försvann, hindrades eller fördröjdes). Paraply exemplet - Man tar upp ett paraply för att undvika regnet Sannolikheten att beteendet återupprepas ökar.
• Positiv bestraffning Konsekvensen av responsen (beteendet) var att något dåligt tillkom. Exemplet ’’palla äpplen hos grannen men en arg hund kom och skrämde iväg mig’’ Sannolikheten att beteendet återupprepas är mindre.
• Negativ bestraffning Konsekvensen av responsen (beteendet) var att något bra försvann. Exemplet ’’pojke på brygga tappar mobil i vattnet’’ Sannolikheten att beteendet återupprepas minskar
• Formning Nya beteenden skapas till följd av att små steg i rätt riktning förstärks. Exemplet ’’hunden som städar upp leksaken och slänger den i soptunnan’’
• Utsläckning När konsekvensen försvinner, beteende upphör. Exemplet ’’Vi får ingen tenta då kommer vi inte komma mer på föreläsningarna’’.
• Förstärkningsschema En regel som avgör vilka responser som kommer att förstärkas. Det kan vara efter en viss tid, antal eller korrekt utförd respons (beteende).
• Oregelbunden förstärkningsschema Responser (beteende) kommer lite då och då. En väldigt kraftfull metod. T.ex en Gamblingmaskin.
• Behaviorism förklarar allt beteende hos djur och människor som en följd av dels naturligt urval i den biologiska utvecklingen. dels som lärande med hjälp av positiv och negativ förstärkning samt bestraffning, så kallad betingning.
• Klassisk betingning reflexmässiga beteende kan läras in under given yttre förstärkning ex hund och godis
• Modellinlärning/Observationsinlärning Förvärvandet av information, färdigheter eller beteende genom att observera andra.Tex om någon annan bränner sig på nässlor och får ont så kommer du inte göra samma misstag.
• Ställföreträdande förstärkning Processen där någon blir mer benägen att utföra ett visst beteende genom att observera en annan individ få förstärkning för det beteendet
• Socialinlärnings teori Den allmänna uppfattningen av lärandet, modellerna, imitation och andra sociala interaktioner. Påverkan av andra individer, yttre förstärkningar, exempelvis beröm, skuld och belöning
• Kognitiv beteendeterapi Intereaktion mellan tankar känslor och beteenden. Varje del påverkar en annan del. En viss tanke kan framkalla en viss tanke eller en tanke kan påverka ett beteende.
• Självförmåga En individs tro på sin förmåga att utföra specifika uppgifter. Vad har jag för självbild inom t.ex matte.
• Teckenekonomier Stjärna i klassrum eller betyg. Risk för ytinlärning. Man siktar in sig på slutet istället för vägen dit i inlärning. Viktigt att ha prov efter inriktat ämne.
• Tillämpad beteendeanalys En metod som hanterar ledarskapet i klassrummet. Den har en tydlig koppling i behaviorism. Komplexa beteendeproblem kräver att andra professioner kontaktas.

Alla Inga Spara