Tenta: politisk teori - begrepp från boken

Alla Inga Spara

• relativism uppfattning att allt är kontextbundet - inga universella kriterier för tvärkulturella jämförelser
• subjektivism varje människa sätter sin egen standard om moral, rätt och fel
• objektivitet existerande standards som är normativa, absoluta och universella
• demokrati folkstyre
• elitism minoritet ska härska över majoritet; hos Platon = filosofkungarna
• rättvisa vad är vi skyldiga varandra?
• formerna abstrakt tankevärld gällande principer - åtkomst via förnuft
• vetenskapernas vetenskap studiet av politik
• lycka/eudaimonia själens dygdiga verksamhet - leva balanserat
• teleologi en saks essens, orsak och mål till sitt mest perfekta tillstånd
• politiskt djur medborgarskapet är människans nyckel till lycka
• medborgare fullvärdig medlem av staten; delta och ta del - gemenskap, engagemang och självförverkligande
• historicitet historisk kontext för politisk förståelse
• upplysningen rationalistisk strömning under 16/1700-tal - grundläggande för modernt politiskt tänkande
• modernitet brett begrepp om politiska strömningar under 16/1700-tal
• samhällsfördraget grundförutsättningar för samhället i form av ett kontrakt
• frihet brett begrepp - att skyddas från den eller skapa system för att frigöra den?
• naturtillståndet människans miljö innan politiken - förklara dess grundorsaker
• deontologisk (moral) moraliska principer är riktigare i sig själva än nyttan de för med sig
• konsekventialistisk/instrumentalistisk (moral) moraliska principer riktiga genom den nyttan de för med sig
• legitimitet rättfärdigande av statens auktoritet
• förpliktelse moralisk plikt att handla eller inte - mot politisk auktoritet
• begränsad statsmakt kan begränsas genom moralisk plikt (rättigheter) eller maktfördelningsprinciper
• absolut statsmakt obegränsad makt för staten, absolut suveränitet
• folksuveränitet folket har makten över regeringen
• jämlikhet politisk makt mot oberoende som politisketisk målsättning
• överlåtelseteori ge upp frihet för politiskt stabil auktoritet
• agentteori anförtror vår frihet för politiskt stabil auktoritet
• kapitalism historiskt stadie: privatpersoner äger produktionsmedel och klassuppdelning mellan borgare och proletariat
• borgarklass äger produktionsmedel och exploaterar proletariatet
• proletariatet säljer sitt arbete för att överleva till borgarklassen
• klass bestäms utifrån förhållande till produktionsmedel
• historiematerialism evolutionär ekonomisk struktur
• stat institution som hjälper en klass att förtrycka en annan
• exploatering utvinning av mervärde från den underordnade klassen
• alienation mänskligt kreativt arbete blir något yttre och förtryckande
• anarkism staten är illegitim och alla skulle ha det bättre utan den
• nytta användbara saker som leder till lycka och njutning
• konsekventialism en handling är o/rätt beroende på värdet av dess konsekvenser
• det goda har prio för det rätta rättvisa identifieras genom det goda livet
• handlingsutilitarism varje specifik handling ska undersökas utifrån konsekvensens nyttomaximering
• regelutilitarism nyttomaximering genom allmänna uppföranderegler
• rättigheter restriktioner för behandling av människor - evigt orättfärdiga handlingar finns
• det rätta har prio för det goda rättviseprinciper finns oavsett det goda livet - deontologiskt
• deontologisk moraliskt handlande utan hänvisning till konsekvenser
• distributiv rättvisa fördelning av för-och nackdelar med social samverkan
• libertarianism extremliberal med betoning på äganderätt och minimal stat
• kommunitarianism människor förstår sig själva utifrån samhällets traditioner; social över individuell
• minimal stat staten ska bara skydda från våld och brott - "nattväktarstat"
• paternalism regeringen styr medborgare som föräldrar styr sina barn
• mångkulturalism 1. etnokulturell pluralism 2. mångkulturell syn på politisk teori
• identitet 1. formas genom art - människor; 2. formas genom etnokulturell kontext
• enhetligt medborgarskap alla medborgare ska behandlas lika oavsett
• pluralism många lika värdefulla föreställningar om rätt och fel
• liberal monism det finns ett rätt sätt att leva
• politisk liberalism politisk mekanism med förnuftig pluralism
• överlappande konsensus politisk anpassning utifrån politisk överenskommelse - stabilitet av rätt anledning
• relativism tankar har bara giltighet i en viss kontext
• modus vivendi tillfällig lösning; instrumentellt grundad kompromiss
• pluralistisk universalism vägra ge företräde åt varken likheter eller skillnader
• differentierat medborgarskap olika medborgare kan ha olika behov och ska behandlas olika för att värderas lika
• föregripande självförsvar rätt till anticipatorisk krigföring
• global rättvisa nationsgränser spelar ingen roll för rättvisa
• humanitära militära interventioner militär inskränkning på stat som kränker sina medborgares mänskliga rättigheter
• idealism/utopism allt normativt tänk kring internationella relationer
• jus ad bellum teori om att rättfärdiga skäl att förklara krig
• jus in bello teori om hur man agerar rättfärdigt i krig
• kosmpolitianism universialistisk syn på allas lika moraliska betydelse
• realism internationella relationer är en maktpolitisk vetenskap i ett anarkistiskt system
• rättfärdiga krig lång historisk tradition om krigets etik - ram för konflikter
• upprepande universalism Walzer om tunna/minimalistiska universella principer
• organicism organisk syn på samhällsinstitutioner
• teoretisk/praktisk visdom kunskap och förståelse genom förnuft/sociala praktiker
• fördom förutfattad mening - inneboende normativa omdömen
• ideologi politisk doktrin som rättfärdigar rationalistiska projekt
• rationalism förnuftet som avgörande för kunnandet
• ofullkomlighet människans förnuft är bristfälligt och kan inte döma politiskt rätt eller fel
• patriarkat samhällsinstitutioner domineras av män
• genus socialt kön
• särart skillnader lika viktiga som likhet i termer av jämlikhet
• rättviseetik universalistisk syn på moral genom abstrakta principer
• omsorgsetik partikularistisk syn på moral genom relationer och skyldigheter
• partikularism moralprinciper definieras genom sina särskilda kontexter

Alla Inga Spara