TENTA - Kognitiva perspektiv med fokus på kognitiv

Alla Inga Spara

• Schema Vi har en inre karta eller inre instruktionsbok. Som gör att vi kommer ihåg lättare.
• Kognitionspsykologiska resonemangen Lärande och minne påverkas positivt av att vi har förkunskaper om den information som presenteras.
• Sensoriskt minne Ett System som kvarhåller sensorisk information under väldigt kort tid. Första behandlingen av stimuli. Stor kapacitet - mycket kort varaktighet
• Arbetsminne Vi gör ngt med ny information. System för kortsiktig lagring och bearbeting av information. Den del av informations process där vi gör något med det. Begränsad kapacitet - kort varaktighet. 3-5 saker kan vi minnas samtidigt om vi inte gör något med informationen.
• Episodisk buffert Utgör arbetsminnets arbetsbänk. Den episodiska bufferten är processen som sammanställer och integrerar information från den fonologiska loopen, det visuospatiala skissblocket och långtidsminnet till komplex information. (’’Episode’’ - En sammanställning av ljud och bild)
• Långtidsminne Permanent lagring av information. Omfattande och varierad lagring. Oändlig kapacitet - Lång varaktighet.
• Glömska Information kan gå förlorad från arbetsminnet på grund av interferens eller bortfall.
• Kognitionspsykologisk grundprincip Lärande innebär att fokusera på relevant information och integrera den med existerande kunskap i långtidsminnet.
• Kognitiv belastning Krav som ställs på mottagning, bearbetning och hantering av information i en pågående arbetsuppgift. T.ex en byggarbetsledare som får alldeles för mycket att tänka på samtidigt och inte hinner processa informationen vidare. Det behövs utrymme i arbetsminnet för att kunna elaborativa, koppla och lagra i långtidsminnet.
• Metakognition Begreppet syftar på medvetenheten om de egna kognitiva färdigheterna. Enkelt uttryckt är det fråga om tankeprocesser som handlar om det egna tänkandet eller handlandet.
• Perception En sorteringsprocess i sensoriska minnet.
• Automatisering Förmågan att utföra grundligt inlärda uppgifter utan större mental ansträngning. Exemplet med läsning av en och samma saga för barn. Man behöver inte tänka efter det sitter automatiskt.
• Korttidsminne Lagring av information, det omedelbara minnet för ny information som kan hållas kvar ungefär 15-20 sekunder. Vanligt att komma ihåg 5-9st siffror eller beståndsdelar.
• Central exekutiv funktion Kontrollerar uppmärksamhet, gör planer, tar fram information och integrerar informationen. Språkförståelse, logiskt tänkande och repetition av information som ska överföras till långtidsminnet från arbetsminnet.
• Fonologisk loop Den del av arbetsminnet som fungerar som repetitionssystem för verbal och auditiv information. Tidsbegränsat 1, 5-2sek. Typ skriva över OCR nummer på faktura.
• Visuospatiala skissblocket Den del där bilder manipuleras i arbetsminnet. Ett system där visuell (bildligt) och spatial (rumsligt) information hålls kvar.
• Inre Kognitiv belastning De resurser som krävs för att bearbeta relevant information för en uppgift. Inre kognitiv belastning är relativ för den lärandes förkunskaper. Har man förkunskaper så kommer det bli lättare. t ex att kunskaperna är för komplexa/svåra i relation till elevens kapacitet att bearbeta dem.
• Yttre Kognitiv belastning De resurser som krävs för att bearbeta information som är irrelevant för uppgiften. Hur information upplevs med störningsmoment. t ex att uppgifternas utformning eller andra aspekter i lärmiljön överbelastar arbetsminnet.
• Relevant Kognitiv belastning innebär att själva den kognitiva process som krävs vid skapande av långtidsminnen överbelastas. mängden information, uppgiftens komplexitet, mottagarens förkunskaper, hur informationen presenteras och störningar i miljön.
• Underhållsrepetition Att behålla information i arbetsminnet genom att repetera den för sig själv.
• Elaborativ repetition Att associera ny information till tidigare kunskap. Att behålla information i arbetsminnet genom att associera den till något man redan vet. Man kommer ihåg t.ex ett namn genom att associera till en annan med samma namn.
• Interferens Den process som uppstår när återkallandet av viss information störs av annan information. Om t.ex en lillebror kommer och stör och säger andra siffror när du försöker räkna.
• Bortfall Försvagning och avmattning av minnen som sker med tidens gång av att man inte kontinuerligt uppmärksammar informationen. Till slut försvinner den helt.
• Chunking Till.ex 155594 - 15 55 94. Lättare att komma ihåg. Men krävs att man har lärt sig tiotalen.
• Generell kunskap t.ex skrivning och läsning, information som är användbar för många olika typer av uppgifter.
• Domänspecifik kunskap Information som är användbara i en särkilt situation. Eller som huvudsakligen kan tillämpa på ett specifikt ämne.
• Implicita minnen upplevelser som går direkt in i långtidsminnet.
• Datadrivet processande En Perception som innebär att lägga märke till separata definierande särdrag och samla dem i ett igenkännligt mönster. Exempel att läsa med olika typer av handstilar.
• Konceptuellt drivet processande För att snabbt känna igen mönster, utöver uppmärksammandet av särdrag, används kontext och tidigare kunskap om ord eller bilder eller hur världen fungerar i allmänhet. Detta innebär att vi direkt kan se saker i det sensoriska minnet från långtidsminnet
• Uppmärksamhet Förmågan att koncentrera sig på utvalda yttre händelser eller inre tankar, medan man ignorerar annat. Avgör vilken informationen som bearbetas vidare.
• Sekventiell strukturering Vad behöver mina elever kunna för att förstå det jag säger nu. I vilken ordning lär jag ut saker.
• Förankring Ge mina elever möjligheter att öva öva öva tills de blir säkra. Bevaras i långtidsminnet. Repetera.

Alla Inga Spara