TENTA - Hopmann, Klafki, Biesta, Läroplansteori

Alla Inga Spara

• Vetenskapligt rationell läroplansideologi (Sundberg) överföring av en vetenskapligt grundad disciplinär ämneskunskap (VAD-frågan i fokus) Grund i vetenskap. En kunskap som ska baseras på forskning som bedrivs i ämnen. Är det historia så ska det vara en historisk forskning i ämnet. En vanlig föreställning om man frågar någon vad skolan ska göra jo det är att lära elever kunskap och kunskap i det relaterade ämnet. Fokus på kunskap.
• Social rekonstruktions läroplansideologi (Sundberg) utbildning i en samhällelig kontext för byggandet av det nya samhället och självständiga individer (VARFÖR-frågan i fokus). Stark kontext i Sverige fram till 2000 talet. Det bygger att utbildningen förbereder för det nya samhället och man ska påverka samhället till det positiva. Det bidrar till samhällsutveckling inte bara ekonomiskt. Man använder sig av det som man tycker är sämre i samhället som jämställdhet så tar man in det i utbildningen.
• Social effektivitet läroplansideologi (Sundberg) Överförning nyttiga färdigheter som man har nytta av i arbetsmakrnaden. Värdefulla kunskaper om färdigheter som behövs på arbetsmarknaden för samhällelig produktivitet och ekonomisk tillväxt. (HUR-frågan i fokus). Eleverna behöver bli bättre för att förbereda dom på arbetsmarknaden.
• Rekonstruktivistisk (Sundberg) ompröva eller omstrukturera kunskap, idéer eller teorier för att förstå dem på ett djupare sätt eller för att anpassa dem till nya sammanhang.
• Lärandecentrerad läroplansideologi (Sundberg) personlig utveckling, självförverkligande och kreativitet med individens intressen i centrum (VEM-frågan i fokus). Individuell förverkligande. Intressen. Eleven ska forma utbildningen. Starkt i lgr94. Det finns stor valfrihet. Förr kunde man välja kurser på gymnasiet och ta studenten med antal poäng. Det finns många olika typer av gymnasieutbildningar. Man erbjuder eleverna valmöjligheter. Man börjar se att detta sättet är inte så effektivt i moderns kontext.
• Den heliga graal Sökandet efter det magiska medel. Ett medel som ska på ett magiskt sätt lösa våra problem i skolan.
• Utbildningens normativa grunder de grundläggande värden, syften och mål som bör ligga till grund för utbildningssystemet. Biesta framhäver att utbildning inte enbart handlar om att överföra kunskap eller färdigheter utan också om att forma och påverka elevernas personlighet, värderingar och deras förmåga att delta aktivt i samhället.
• Subjektifiering Motsatsen till socialisering. Öppnar upp för något nytt. Inte en objektifierande funktion. Autonomi. Oberoende, Frihet/frigörelse. Detta innebär att utbildningen ska hjälpa eleverna att utveckla en egen identitet och autonomi. Det handlar om att uppmuntra dem att bli medvetna om sina egna värderingar och att kunna fatta informerade och reflekterade beslut i sina liv och samhället.
• Kvalifikation Vissa ska bli lärare andra snickare, samhällsmedborgare. Invånarskap, medborgarskap, arbetskraft. Detta handlar om att förbereda eleverna för att bli kompetenta och kvalificerade inom olika områden. Det innebär inte bara att tillhandahålla färdigheter och kunskaper utan också att utveckla förmågan att tänka kritiskt och reflektera över vad de lär sig.
• Socialisation Bli en del av något som redan finns. Normer, värderingar, traditioner. Hjälpsamhet, jämnlikhet men också dolda normer. Den dolda läroplanen vs Läroplanen. Man lär sig hela tiden. Men kanske inte alltid det som läraren vill att vi ska lära oss. Utbildningen ska inte bara fokusera på individens utveckling utan också på att integrera individen i samhället och dess gemenskaper. Det handlar om att lära sig att fungera i grupper, förstå sociala normer och utveckla en känsla av samhällsansvar.
• Thomas Biesta pedagog, har fokuserat på utbildningens demokratiska aspekter och betonat att utbildning inte enbart handlar om att överföra kunskap eller färdigheter utan också om att främja elevernas förmåga att delta aktivt i samhället som medvetna och autonoma individer. Han har också undersökt den etiska dimensionen av utbildning och betonat vikten av att ifrågasätta och reflektera över syftet och innebörden av utbildning.
• Detlef H. Hopmann pedagog, fokuserade på skillnaden mellan läroplanen och den faktiska undervisningen. Han underströk den pedagogiska betydelsen som framkommer när innehållet realiseras i klassrummet genom lärarens metodiska val. betonade lärarens roll och pedagogiska frihet för att skapa meningsfulla lärandesituationer utifrån läroplanens ämnen.
• Wolfgang Klafki pedagog och en framstående förespråkare för didaktikens roll inom utbildning. Han betonade vikten av att integrera olika ämnen och kunskaper i en sammanhängande och meningsfull helhet för att främja bildning (Bildung) hos eleverna. undervisningen inte bara handlar om att förmedla fakta eller färdigheter utan också om att hjälpa eleverna att förstå sammanhang och utveckla deras individuella potential.
• Restrained teaching Eleverna ska ta ansvar för sitt lärande. Läraren ska vara där och stötta upp. Ett motstånd för den klassiska katederundervisning. Läraren ska vara återhållsam. Man ska inte släppa loss dom totalt men ha koll stötta. Läraren ska inte förmedla information enbart. Detta grundar sig i bildningen av eleverna, bli samhälleliga medborgare, kunna ta ställning i samhället.
• Bildning Det är mer än bara innehåll eller färdigheter; det handlar om att utveckla ens eget unika jag. Undervisningens syfte blir därmed att använda kunskap som ett verktyg för att främja elevens individualitet och sociala förmågor.
• Didaktiska triangeln relationen mellan elev, lärare och innehåll. Det handlar om att skapa en balanserad undervisning som tar hänsyn till både ämnets innehåll, elevernas behov och den övergripande idén om bildning för att skapa en meningsfull lärandemiljö.
• Didaktisk Analys (Klafki) att undersöka och reflektera över de pedagogiska och didaktiska aspekterna av utbildning med fokus på en helhetsförståelse och främjande av bildning, innehållsmässig struktur, etiska dimensioner och kritisk reflektion.
• Relationen mellan matter-meaning finns inget innehåll utan meningsskapande och inget meningsskapande utan innehåll. Syftet är det som framträder när innehållet iscensätts i ett klassrum utifrån lärarens metodologiska beslut inom lärarens pedagogiska frihet.
• Relationen mellan content-matter det generaliserade ämnesinnehållet i läroplanen har bara betydelse för att initiera processen enligt den didaktiska bildningstradition, inte det delade innehållet, utan processen av bildning i det som är betydelsefullt.
• Lärares Autonomi (Hopmann) För att varje undervisningtillfälle åtminstone delvis sker under unika omständigheter

Alla Inga Spara