Tenta begrepp - Vatten, årstider och klimat

Alla Inga Spara

• Vattnets kretslopp Solen är som motorn och dess värme gör att vattnet avdunstar (via transpiration eller evaporation) och stiger upp mot himlen som vattenånga. Ångan kondenserar, kyls ner och bildar moln med små, små vattendroppar som krockar och slås ihop. Vattnet faller sedan ner på jorden som nederbörd (regn eller snö). Det rinner ut i sjöar och hav eller ner genom jorden.
• Kondensation Ett ämne i gasform övergår till flytande form. I detta fall vattenånga --> vatten. Ex imma på fönster.
• Avdunstning Vid avdunstning övergår vatten från flytande form till gasform, det vill säga vattenånga.
• Grundvatten Vid överskott av vatten i växternas rotzon sjunker vatten ner och fyller till slut alla markens porer. Detta kallas grundvatten. När vi gräver en grop och finner en vattenyta har man nått ner till grundvattnet.
• Markvatten Ånga kyls ner och blir nederbörd i form av exempelvis snö eller vatten. När nederbörden nått marken är det vanligt att den infiltreras. Detta vatten förbrukas av växter och försvinner bort av avdunstning
• Ytvatten Nederbörd som inte infiltreras och som därför inte finns inuti marken. Ligger på ovansidan av marken såsom sjöar eller floder.
• Infiltration Infiltration är den process då en del av nederbördsvattnet tränger ner i marken istället för att forslas bort genom ytavrinning. Infiltration kan göras på konstgjord väg för att framställa grundvatten.
• Transpiration Avdunstningen från växterna
• Evaporation Avdunstningen från vatten och mark, sjöar och hav. Då vatten blir ånga.
• Ebb Lågvatten. Mellan de två högvatten som blir så blir det en lägre havsyta = lågvatten
• Flod Högvatten. Månen, solen och dess dragningskraft påverkar att havsytan förändras fyra gånger under ett dygn (2 höjningar och 2 sänkningar). Vattnet drar sig åt den sidan av jorden som riktar sig mot månen, det blir då högvatten.
• Nipflod När månen och solen ligger på varsin sida om jorden motverkar deras dragningskraft varandra och tidvattnet tonas ner, skillnaden mellan ebb och flod är som minst.
• Springflod Månens och solens dragningskraft förstärker varandra genom att de ligger på samma sida om jorden, skillnaden mellan ebb och flod är som högst.
• Virtuellt vatten "Osynligt vatten". Det som krävs för att producera en vara
• Vattenstress När fler än 500 personer människor är i behov av samma flödesenhet uppstår ett dilemma hur fördelningen ska ske. När mängden rent vatten är för lite jämfört med samhällets behov. Då uppstår detta
• Flödesenhet Begrepp för om tillgången till vatten kommer räcka till invånarna/behovet i samhället. En enhet är ungefär 1 miljon m3/år. Vi kan genom detta jämföra olika delar av världen
• Tellus Jordens astronomiska namn
• Världsdel Mindre partier av en större kontinent. De skiljs år beroende på kulturer och levnadssätt. Ex Europa
• Jordaxel Jordaxel är den tänkta axel som går genom jordens centrum från nordpol till sydpol, passerar jordens mittpunkt. Om lutningen inte fanns skulle dagar o nätter vara lika långa och vi hade inte haft några årstider.
• Årstid Årets fyra olika delar. Alla delar på jorden har mörkt och ljust under lika lång period. Längden på dagar och nätter varierar dock beroende på årstid
• Zenit När solstrålarna träffar jordytan rakt uppifrån, dvs. under rät vinkel. Sker klockan 12 på dagen och kan inte hända i Sverige. Då kastar en människa knappt någon skugga alls på marken.
• Dygn Tiden för att jorden ska rotera runt sin axel. 24 timmar
• Klimatzon Beskrivning av väder men under längre perioder. Beror på ex solens strålning och cirkulation i hav och atmosfär som påverkar vissa platser
• Polarzon Klimatzonerna närmast syd och nordpolen. Otroligt kalla vintrar. Vädret är typ samma året runt, men några månader går solen inte upp
• Tempererad zon Här finns fyra årstider med kalla vintrar och varma somrar. Klimatzonen norr och söder om den subtropiska. Där vi bor
• Tropisk zon Längs med ekvatorn finns den tropiska zonen. Varmt och fuktigt, inga skillnader mellan vinter och sommar
• Subtropisk zon Subtropiskt klimat finns för det mesta inom klimatzonen efter tropiska klimatzonen räknat från ekvatorn. Kännetecknas av långa varma somrar och korta milda vintrar
• Arid miljö Områden där det är väldigt torrt. Nederbörden är inte så stor och mindre än avdunstningen. Blir då vattenbrist
• Humid miljö Motsats till arid miljö. Nederbörden är större än avdunstningen. Fuktiga och regninga områden

Alla Inga Spara