Tenta begrepp - Exogena och endogena krafter

Alla Inga Spara

• Endogena krafter Inre krafter som lyfter upp och bildar nya bergsområden på jordytan. Olika utseende idag på grund av hur de har bildats. De endogena krafterna skapar höjdskillnader på jorden
• Exogena krafter Bryter ner landskapet. De krafter som strävar efter att utjämna höjdskillnaderna på jordytan
• Jordbävning Bildas när kraften ifrån spänningar i jordskorpan och den övre manteln släpps.
• Vulkan Litosfärplattorna stöter ihop/drar dig ifrån varandra då sker ett vulkanutbrott. Då kommer magma från manteln och vulkanen sprutar ut lava. Lavan rinner ner och bildar ett lager som gör att vulkanen blir större efter varje utbrott
• Pangea En tysk meterolog Alfred, framförde en teori om att jordens kontinenter en gång skulle ha bildat en sammanhängande landsmassa, en superkontinent. Den kallade han för Pangea (allt land) och den omgav av allt hav
• Förkastning Blir när en sida av ett berg har pressats upp eller ned längs en spricka. Drivs av endogena krafter. Lagerna av berg hänger inte ihop utan det har blivit en förskjutning och det blir därför som "trappsteg"
• Plattektonik Litosfären är inte hel utan sprucken och består av tjugotal olika delar som rör sig i förhållande till varandra. Rörelsemönstret kallas för plattektonik. Det är littosfärplattor som är delarna
• Epicentrum Den punkt på jordens yta som ligger rakt ovanför den punkt där en jordbävning äger rum
• Richterskalan När man mäter hur kraftig jordbävningen var, anger styrkan 1-10
• Mineral Oftast en kemisk förening(reaktion mellan grundämnen). Ex diamant. Olika mineraler bygger upp våra bergarter
• Bergarter Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. En specifik kombination bildar bergarten, därav ser bergarterna olika ut beroende på hur de är uppbyggda och hur de bildades
• Erosion Det som vittringen bryter loss: stenar, grus, sand. Kan transporteras bort av rinnande vatten eller vind. Gör så att delar av landskapet omformas. Kan kallas nötning
• Kemisk vittring Bergarter bryts ner till enklare kemiska delar. Försvinner ner i markvatten eller skapar nya kemiska föreningar. Nästan alla näringsämnen som växter tar upp från marken kommer från denna vittring
• Mekanisk vittring När bergarterna bryts ner kommer den kemiska kombinationen av mineralerna förändras. Ex vid frost- eller temperatursprängning (vatten som tränger ner i sprickor och fryser ger en stor kraft så att berggrunden sprängs
• Meandrar Ibland börjar vattendragen mer eller mindre regelbundet slingra sig fram över sedimentytan och bilda serpentiner eller meandrar. Klarälvens lopp, meandrar uppstår i finkorniga jordarter (grovmo - mellansand) vid relativt låg vattenhastighet
• Delta I slutet av en flod är hastigheten som lägst. Delar av sedimentet(sand/lera) kommer lagras på botten = vattennivån stiger. Där floden för med så pass mycket sediment delas floden upp i armar och blir till små floder
• Inlandsis Större område eller länder är täckta av is. En exogen kraft som formar och har format naturlandskapet
• Morän Är vår vanligaste jordart, som bildades när inlandsisen bearbetade berggrunden. Spår av inlandsisen
• Rundhäll Ett av inlandsisens vanligaste spår. Den formades när den tunga inlandsisen gled fram över berggrundsytan som en jättehyvel. Bildats genom att smältvattnet under ytan har frusit i sprickor och sönderdelat berggrunden (frostsprängning)
• Rullstensås Tydliga spår efter istiden och visar var älvar med smältvatten runnit i tunnlar under inlandsisen. “syns som långa korvar”. Tiotals meter höga och många mil långa
• Flyttblock Stor sten som ett spår från istiden. De är block som varit infrusna i isen och följt med isens rörelse. När isen har smält har de blivit liggande i landskapet. Kan vara stora som hus och ligger utslängda på de mest oväntade ställen
• Landhöjning Den totala landhöjningen är störst där isen var som tjockast. Det är en höjning av jordskorpan jämfört med havsnivån

Alla Inga Spara