Tenta 3/5

Alla Inga Spara

• Modellering Att tänka högt. Läraren visar explicit. Läraren ********** där eleverna sedan får prova i grupper/par till sedan ett självständigt försök. Man ska börja med den minst komplexa lässtrategin.
• Scaffolding Resande av byggnadsställningar. Handlar om att vägleda eleverna in i lärande och detta kan komma från lärare/kamrat. Man hjälper vidare i det de inte hade klarat av själv. Den proximala utvecklingszonen där eleven kan göra med hjälp idag kan hen göra själv imorgon.
• Barnboksidyll är barnböcker som ska skildra den lyckliga barndomen. Världen beskrivs som i grunden trygg och god. Samhällsproblem berörs inte och de gånger de berörs så får de en snabb lösning och problemfritt. En idealiserad bild av världen. Ett exempel på detta är Alla vi barn i Bullerbyn där allt är glatt och lyckligt, till och med barnarbetet när de ska plocka rovor görs till något roligt. Barnlitteraturen speglar även det lekande och fria barnet under denna tiden. Uppkom vid 1900-talet.
• Fabel En kortare berättelse som fokuserar på att visa rätt och fel, exempelvis att man inte ska ljuga. Personerna i dessa berättelser är djur som talar och beter sig som människor.
• Realism Denna epok kom som en reaktion mot Romantiken. Under denna epok fokuserade man på att skriva om verkligheten och ha med vanliga personer i berättelser istället för fantasifulla.
• Intertextualitet Ingen text står för sig själv, utan ingår i ett nät av relationer till andra texter.
• Critical Literacy Handlar om förmågan att kritiskt kunna granska sig till en text. När vi undervisar om det handlar det om att lära eleverna att ingen text är opartisk utan alla texter är påverkade på något sätt. Berör ofta makt eller orättvisor. Genom att lära eleverna att förhålla sig kritiskt lär vi dem att kunna upptäcka dessa orättvisor eller maktspel och då fostrar vi dem också till medborgare som kan förhålla sig i ett demokratiskt samhälle.
• Adaption Anpassning till exempel att man lägger till något, ändrar eller tar bort.
• Motiv Vissa innehållselement eller berättarmönster som återkommer i en dikt.
• Tema Mer av övergripande karaktär och avser textens centrala budskap eller idé.
• Efferent läsning Förståelse att hitta fakta i texten, t.ex att Stockholm är Sveriges huvudstad.
• Estetisk läsning Tolkning av en text.
• Stumma läsare Saknar medvetenhet om hur de tänker när de läser.
• Medvetna läsare Inser när de inte förstår, men saknar strategier för att göra något åt det.
• Strategiska läsare Använder olika tanke-och förståelsestrategier för att förstärka förståelsen.
• Reflekterande läsare Är strategiska läsare och kan använda strategierna flexibelt beroende på läsningens mål.
• Vilka är de 6 lässtrategierna? Att göra kopplingar, skapa inre bilder, ställa frågor, bestämma det som är viktigt, inferenser och att syntetisera.
• Kontrapunktisk bilderbok En bilderbok där bilderna och texterna ifrågasätter varandra. Bild plus ord får en betydelse bortom det som någon av dem ensam kan ge.
• Det vidgade textbegreppet Innebär att begreppet inte bara innefattar texter utan även andra uttryckssätt som bild, film, musik, drama med mera.
• Symmetrisk bilderbok Ord och bild säger samma sak.
• Kompletterande bilderbok Ord och bild kompletterar varandra– kompenserar för varandras otillräckligheter.
• Expanderande eller förstärkande bilderbok Bilderna förstärker och stödjer orden – den verbala berättelsen går inte att förstå utan bilderna.
• Motstridig/ambivalent bilderbok Kontrapunkten övergår till konflikt – ord och bilder stämmer inte överens.
• Faktion Blanding mellan fakta och fiktion.
• Fiktion En påhittad berättelse/litteratur. Författaren använder delar av verkligheten för att berätta om människors liv i påhittad form.
• Metafiktion En illusion skapas av texten som blir verkligt för läsaren.
• Paratext Allt som omger texten i en bok som titlar, förord, omslagsbilder. Fungerar som en ram för att förstå den huvudsakliga texten.
• Interkulturellt lärande Processer där de hinder som utgörs av vår egen uppfostran, värderingar och grupptillhörighet kan elimineras och ta oss ut vårt kulturellt begränsande horisont. Genom interaktion+kommunikation och genom att problematisera kulturbundna antaganden och perspektiv kan ompröva våra föreställningar.

Alla Inga Spara