Svenska tenta begrepp

Alla Inga Spara

• Efferent läsande fakta läsande, vänja ut information och förstå innehållet av vad som står i texten. Fokuserar på det som är tydligt i texten
• Estetiskt läsande skönlitterär läsandet, fokus på känslor, tankar
• Flower & Hayes modell för skrivande Långtidsminne + skrivprocessen + omgivning
• Omgivning den hittills producerade texten
• Långtidsminne Kunskap om ämnet, kunskap om läsarna, läroplan
• Skrivprocessen planering, översättning (överföra tankar till skrift), granskning (revidera, läsa och ändra)
• Intexter kriva sig in i ett textinnehåll, utforska och prova sina tankar. Friare normer (punktlistor, sammanfattningar osv.) dvs. man skriver till sig själv
• Uttexter texter som ska offentliggöras på något sätt. Följer skriftliga normer tydligare (eftersom det är någon som ska läsa texten)
• intellektio fundera igenom talsituationen
• inventio välja de rätta argumenten
• dispositio välja talets delar och dess funktioner (struktur)
• elocutio formulera: välja en lämplig stil och språknivå i relation till syftet, tes och åhörarna
• memoria lägga talet på minnet, eftersom man inte väcker nå känslor hos åhörarna
• actio framförandet och alla aspekter av detta (hur man agerar under talet; kroppsrörelse, röst, gester, klädsel, blick)
• feedbacktio reflektera efteråt över vad man lärt sig och vad man kunde ha gjort bättre (ink. feedback från åhörarna)
• Retoriska redskap metaspråk vid förberedande av och respons på presentationer
• Vardagsspråk Muntligt, Dialogiskt, Spontant, Konkret, icke-tekniskt, Situationsberoende, Verbal stil, Sociala språkliga funktioner
• Skolspråk skriftligt, monologiskt, planerat, abstrakt, tekniskt, situationsberoende · nominal stil (mer fokus på begrepp än handlingar), skolrelaterade språkliga funktioner
• VÖL-tabell Vet → Önskar veta → Lärt mig
• Dyslexi svårt med avkodning men läsförståelsen fungerar bra
• The 4th grade slump Till och med åk 3 lär man läsa, men från och med åk 4 läser man för att lära. Texterna blir längre och svårare. Det ställer högre krav på elevernas läsförmåga och deras förmåga att organisera.
• didaktikens tre grundfrågor Eleven/Vem – vem läser, alltså vem är eleven? Innehåll/Vad – vad läser eleven, vilken är texten? Läraren/Hur – vilken är situationen för läsandet, vad är syftet?
• Läsprocesser de olika processerna i att läsa
• Lässtrategier sätt att undervisa. Avkodningsstrategier + förståelsestrategier
• Lästekniker tekniker som man kan lära ut för att sätta igång de olika läs processer
• IRE-samtal Initiativ, Respons, Evaluering
• Olika aspekter av läsande · läsaren ska kodknäcka · läsaren som textdeltagare och meningsskapare (läsförståelse) · läsaren som testanvändare (använda texterna – ett recept/busstider) · läsare som textanalytiker (Vi behöver kunna se en text eventuella påverkan på oss själva. → källkritik)
• Knowledge telling → man bryr sig om innehållet och inte strukturen av texten (tankeberättande)
• Knowledge transforming text- och tankeomvandlande
• Utvecklingszon Utveckling av kunskap, lärande och förmågor
• Frustrations- och ängslanszon För höga krav
• Trygghetszon För lätt, för lite att lära
• Uttråkningszon Lite intresse och motivation, för lite stöttning
• Formativ bedömning görs kontinuerligt, veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling
• Summativ bedömning kunskapsbedömning här och nu, här är eleven inte med i bedömning
• Hypolexi Goda kunskaper för avkodning, problem med förståelse
• Simultan tvåspråkighet sker redan från födseln när du lär dig två språk samtidigt tills du är 3 år
• successiv tvåspråkighet sker när barnet lär sig det ena språket först och sedan det andra från 3-årsåldern
• Ethos den trovärdigheten åhöraren tillskriver talaren (eller en källa i allmänhet) - talarens trovärdighet
• Logos det språk som talaren använder för att övertyga sina åhörare.
• Pathos de känslor som måste väckas i åhöraren för att denna ska bli övertygad och påverkad av en presentation
• explicitgörande innebär att pedagogen måste vara explicit med vad som krävs, vad det exakt är man förväntar sig av eleverna
• Metaspråk ett gemensamt språk för att kunna diskutera egna/andras presentationer, samt reflektera över sina egna presentationer
• kontextualisering situationsberoende
• dekontextualisering situationsoberoende
• Olika aspekter av läsande läsaren ska kodknäcka, läsaren som textdeltagare och meningsskapare (läsförståelse), läsaren som testanvändare (använda texterna – ett recept/busstider), läsare som textanalytiker (Vi behöver kunna se en text eventuella påverkan på oss själva. → källkritik)
• didaktikens tre grundfrågor Eleven/Vem – vem läser, alltså vem är eleven? Innehåll/Vad – vad läser eleven, vilken är texten? Läraren/Hur – vilken är situationen för läsandet, vad är syftet?

Alla Inga Spara