Svenska STN7

Alla Inga Spara

• Situationsberoende språk “Här och nu”, kan anpassa sitt språk efter situationen och består ofta av mer utvecklade och förklarande meningar. Denna typ av språk möts alla elever av i skolan, men endast en del i hemmet.
• Ortografiskt lexikon Ett mentalt förråd med ord och mentala bilder. Detta sker genom att läsa och skriva mycket.
• Talspråk Ord och satser man använder när man talar, ofta skulle man inte förstå talspråk i skrift eftersom det finns mycket pauser och betydande ord som ger en ledtråd om vad som talas om utesluts.
• Skriftspråk Ord och satser som används när man skriver, ofta detaljerat och mer beskrivande. Ändras beroende på vilken skrivsituation du är i, exempelvis är det skillnad på skriften i en skönlitterär bok och i mail.
• Pragmatik Språkets funktion. Läran om hur språket används i olika sammanhang och utifrån sociala krav och förväntningar.. Ex: Ge hit!, kan jag be att få?
• Semantik Språkets innehåll. Läran om ordens och meningarnas betydelse/ innehåll. Ex: ormen slingrade sig, Pelle slingrade sig. Metaforer och ironi kan vara svårt att förstå
• Fonologi Språkets form. Studien om språkljuds funktion i språket. Fonem byts ut till andra, ex bil- mil
• Morfologi Språkets form. Läran om hur ord bildas och hur de böjs. Ex springer, sprang (springde)
• Syntax Språkets form. Läran om hur ord sätts ihop och hur man bildar meningar. Ex: Stina leker, Leker Stina?
• Utvecklad/Begränsad språklig kod: Begränsad eller utvecklat ordförråd och grammatik
• Literacy Skriftspråklighet, förmågan att läsa och skriva
• Ordförråd De antal ord man använder och behärskar
• Ordinlärningsprincip 1. Barn behöver höra många ord ofta
• Ordinlärningsprincip 2 Barn lär sig ord för saker och händelser som intresserar dem
• Ordinlärningsprincip 3. Barn lär sig bäst när vuxne är uppmärksamma och interagerar med dem
• Ordinlärningsprincip 4. Barn lär sig ord bäst när betydelsen tydliggörs
• Ordinlärningsprincip 5. Barn lär sig ord och grammatik samtidigt
• Ordinlärningsprincip 6. Barn lär sig bäst i ett positivt sammanhang
• Språklig input Det barnen hör, den språkliga förmåga man får utifrån det man hör
• Ordproduktion Hur ord bildas och böjs. Ordförråd och morfologi
• Matteuseffekten Exempel enskild läsning: Elever som redan kan läsa blir starkare medan elever som redan har svårigheter blir allt svagare eftersom det inte sker någon utveckling för dem vid enskild läsning som det gör för starkare elever.
• Emergent Literacy Förberedelse inför att lära sig skriftspråklighet
• Flerspråkighet Att kunna använda sig av mer än ett språk
• Språklig förmåga Att man kan tala om relevanta saker i ett sammanhang, göra sig förstådd. Handlar mer om ordets innehåll än dess språkliga uppbyggnad, t.ex uppfattar att ett tåg är långt.
• Språklig medvetenhet Att man har fonologisk, morfologisk, pragmatisk, semantisk och syntaktisk förmåga. Man är medveten om ord och dess uppbyggnad, användning och grammatik. T.ex förstår att ordet tåg är kort trots att ett tåg i sig är långt.
• Bornholmsmodellen Fonologisk pedagogik för språkinlärning (främst i förskoleklass)

Alla Inga Spara