Svensk språkhistoria

Alla Inga Spara

• Vad kallas runalfabetet med ett annat ord? Futharken
• Vilken stor språkfamilj tillhör svenskan? Den indoeuropeiska språkfamiljen
• Vilket språk är svenskans närmaste släkting? Danska
• Vad kallas de typ av ord som består av "ord som vi alltid har haft", som t.ex. arm, dag, far, mor, gå? Arvord
• Vad hände runt år 800, som gjorde att en språkperiod inleds då? Vikingatiden börjar, både Norge och Danmark blir kungadömen, Island och Färöarna koloniseras av Norge (leder till ett västnordiskt och ett östnordiskt språk) och vi får en runrad m
• Vad kallas vår äldsta version av svenska? Runsvenska
• Vad skrev man nästan alltid om på en runsten? Vem som rest den, vem den restes för (=vem som hade dött) och vad den personen hade gjort i livet.
• Under den runsvenska perioden börjar "diftongerna" försvinna. Vad är en diftong? Ge exempel! En diftong är två vokaler i samma stavelse, t.ex. stain eller auga (för sten och öga).
• Under vilken språkperiod kristnas Sverige? Under den runsvenska perioden.
• Vad hände år 1225 och vilken språkperiod inleds då? Den Äldre Västgötalagen gavs ut, vilket inleder den klassiskt fornsvenska perioden.
• Varför blev Den Äldre Västgötalagen viktig för svenskans utveckling? Det var den första texten som skrevs på svenska.
• Från vilka språk kom lånord som hade med den kristna kyrkan att göra, under klassisk fornsvensk tid? Från latin och grekiska
• Mot slutet av klassisk fornsvensk tid börjar vi få lånord från ett "nytt" språk. Vilket? Tyska
• Varför fick vi så många lånord från tyskan under fornsvensk tid? För att handelsförbundet Hansan var aktivt då och Sverige var med i det.
• Vilka förändringar skedde i svenskan under den yngre fornsvenska perioden? Vi blev av med bokstaven þ (vi fick th och dh i stället), två kasus försvann (ackusativ och dativ) så att vi bara hade två kvar (nominativ och genitiv), bokstäverna ä och ö börjar
• Ge exempel på några tyska prefix som vi lånade in i svenskan under den yngre fornsvenska perioden! be-, för-, an-, som i t.ex. betala, förstå och använda
• Ge exempel på några tyska suffix som vi lånade in i svenskan under den yngre fornsvenska perioden! -are, -eri, -het, -skap, som i t.ex. bormästare, måleri, egenskap och frihet
• Under vilken språkperiod skrevs dikten Engelbrektsvisan? Yngre fornsvenska perioden
• Vad hände 1526 som gjorde att en ny språkperiod inleddes? Nya testamentet översattes till svenska.
• Vad kallar vi språkperioden som börjar 1526 och slutar 1732? Yngre nysvenska perioden
• När fick boktryckarkonsten sitt genomslag i Sverige? Under Vasatiden (som inföll under den äldre nysvenska perioden)
• När får vi bokstaven å? I samband med att Nya testamentet översätts 1526, alltså under den äldre nysvenska perioden
• När översätts hela bibeln till svenska och vad kallas den bibeln? 1541 och bibeln kallas Gustav Vasas bibel
• Vilket var en anledning till att Gustav Vasa vill översätta bibeln till svenska? Han ville skilja svenskan från danskan.
• Vad kan vi tacka bibelöversättningen och boktryckarkonsten för? Att en gemensam version av svenskan sprids över hela landet
• Man brukar säga att språket i bibeln, under den här perioden, blir norm för stavning och grammatik. Varför? För att alla svenskar nu har möjlighet att läsa exakt samma text
• Vilket språk får stort inflytande på svenskan under den äldre nysvenska perioden (1600- och 1700-talet)? Franska
• Inom vilka områden får vi mängder av lånord från franskan under den äldre nysvenska perioden? Hovet, kultur, litteratur, mode, arkitektur, konst, mat och dryck m.m.
• Vad hände år 1732, som gjorde att en ny språkperiod inleddes då? Tidskriften Then Swänska Argus började ges ut 1732.
• Vem var upphovsman till Then Swänska Argus? Olof von Dalin
• Hur länge gavs Then Swänska Argus ut? 1732-1734
• Hur var språket i tidskriften Then Swänska Argus? Lätt och ledigt, anpassat till talspråket och med svenska ord och svensk stavning
• På vilka sätt ändrades läsandet under den yngre nysvenska perioden? Större efterfrågan på grund av ökad läskunnighet och lägre priser på tryckt text. Utbudet anpassas till läsaren och man kan nu läsa för att bilda och upplysa sig, men också som ren
• 1734 kommer Sveriges Rikes Lag. Vad innebär det för det svenska språket? Sveriges Rikes Lag blir den nya språknormsbäraren efter Gustav Vasas bibel.
• Vad händer 1786, som påverkar det svenska språket? Svenska akademien grundas.
• Vad var (och är) Svenska Akademiens uppgifter? De jobbar för att vårda språket och ger ut en grammatik, en ordbok och en ordlista.
• Vilket språk kommer starkt som låndordsspråk efter franskan? Engelska
• Inom vilka områden lånar vi ord från engelskan under den yngre nysvenska perioden? Havet, handel, ekonomi, teknik, kultur och sport
• Vad händer 1842 och vad leder det till? Folkskolan lagstadgas, vilket leder till ökad läskunnighet och att dialektutjämningen påbörjas.
• En del språkhistoriker säger att den nusvenska perioden inleddes 1879. Varför? Då gav August Strindberg ut Röda rummet, vilket var en roman med ett nytt sätt att skriva.
• Vad var speciellt, ur ett språkhistoriskt perspektiv, med August Strindbergs roman Röda rummet? I Röda rummet skrev Strindberg om vardagliga saker och samhällsproblem. Språket var talspråkligt och innehöll satir, ironi och mycket dialog.
• När sker stavningsreformen? 1906
• Vilka förändringar får vi i och med stavningsreformen 1906? Stavningarna hv och fv blir bara v och stavningen dt blir t eller tt.
• Vad hände med pluralformerna i början av den nusvenska perioden? Pluralformerna av verben försvinner, så att vi använder singularformer för alla. I stället för vi äro blev det vi är och i stället för de äga blev det vi äger, osv.
• Vilket språk har svenskan lånat flest ord av under 1900-talet? Engelska
• Vi har under den nusvenska perioden även lånat ord från andra språk än engelskan. Vilka orsaker finns till att svenskan har påverkats av andra språk? Invandring, nya språkkontakter, globalisering och medier har lett till att andra språk har haft inverkan på det svenska språket.
• Vad menas med du-reformen och när ägde den rum? Du-reformen innebar att man lade bort titlarna och började säga "du" i stället för t.ex. direktörn, frun eller ni. Detta började på 60-talet och i början av 70-talet duade de flest

Alla Inga Spara