Svåra ord i cell och vävnads provet

Alla Inga Spara

• ATP Cellernas energi. Det står för adenosintrifosfat och är sammansatt av adenin, ribos och tre fosfatgrupper ( alltså en nukleotid med två extra fosfatgrupper)
• Hydrofob Molekyler som löser sig i olja eller feta lösningsämnen. Gillar inte vatten.
• Passiv transport Kräver ingen energi. Går alltid från hög koncentration till låg. Vill jämna ut sig. Finns tre huvudtyper: diffusion genom lipidskiktet, diffusion genom kanaler och facilitated diffusion
• Diffusion genom lipidskiktet Fettlösliga ämne (hydrofoba) kan lösas i cellmembranets dubbla lipidskikt
• Diffusion genom kanaler Joner och hydrofila molekyler som är lösta i vatten, i kanaler byggna av proteiner fungerar som diffusions vägar för hydrofila ämne
• Facilitated diffusion Större molekyler som behöver hjälp av transportproteinet, glukos
• Fibroblasten Celler som producerar extracellulärt matrix i bindväv
• Adipocyter Celler som producerar extracellulärt matrix i fettvävnaden
• Bindvävnadens funktion Byggnadsmaterial som ger stadga och håller ihop celler, vävnaderna och organen. Bindväven är uppbyggd av kollagen och elastin. Kollagen gör bindväven stark och elastin gör bindväven elastisk.
• Fettvävnadens funktion Cellen kan fyllas med fettdroppar och på så sätt lagra energi som kroppen kan behöva. Fettvävnaden finns bland annat i underhuden och gör att värmen inte försvinner ut ur kroppen. Olika organ i buken skyddas också av fettvävnaden
• Extracellulärvätska/matrix Består av till största del vatten som hjälper till att skapa en stötdämpande effekt vid mekanisk belastning och minska friktionen i leden när den rör sig.
• Proteinsyntesen Sammankopplingen av aminosyrorna till proteiner. Den kräver transkription, pre-mRNA bearbetning och translation
• Desmosomer Särskilt starka sammankopplingar mellan celler. Funktionen för att öka förmågan att tåla mekaniskt påfrestning. Finns i celler mellan vävnader som utsätts för kraftig sträckning ex. celler i huden, hjärtmuskulaturen och livmodern
• Apoptos Programerad celldöd är ett sätt för celler i organismer att på ett kontrollerat sätt begå självmord utan att skada sin omgivning
• Mitos Vanlig celldelning. Cellen delas upp till två och kromosomerna fördelas mellan dottercellerna så att de innehåller samma genetiska information
• Meios Reduktionsdelning. Utgångspunkten är en normal cell med diploid kromosomuppsättning som genomgått DNA replikation
• Receptorer På cellytan sitter signalmottagare, även kallas receptorer som förmedlar informationen till cellens inre. Protein
• Membranpotential Normal elektrisk spänningsskillnad mellan cytosolen och extracellulärvätskan
• Aktionspotential Kortvariga elektriska impulser. Skickar snabbt information över stora avstånd. Kan förekomma i nervceller och muskelceller.
• Exocytos/Endocytos Energikrävande former av membrantransport. Exo- och endocytos handlar alltid om en större mängd. Det är alltså inte enbart en molekyl som ska transporteras. Exocytos har i uppdrag att transportera ämnen ut ur cellen samt att tillföra proteiner och lipider till cellmembranet. I endocytos transport tar de upp substanser som inte kan transporteras genom membranet.
• Jonkanaler En slags port i ett cellmembran som kan släppa igenom joner. Kanalerna är uppbyggda av proteinkomplex och kan öppnas eller stängas under påverkan av elektrisk spänning, läkemedel, signalsubstanser eller av mekanisk belastning.
• Ytepitel Ligger sida vid sida och är fast sammankopplande med hjälp av desmosomer och täta cellförbindelser. Beklär de inre ytorna i blod- och lymfkärlen och det kallas endotel. Uppgifter : skydda kroppens vävnader och organ, reglera transporten av ämnen mellan två vätskerum, registrera sinnesstimuli.
• Epitelvävnad Delas in i ytepitel och körtelepitel. Bekläder kroppens yttre och inre ytor och bildar körtlar. Kan även delas in i andra typer beroende på cellernas form och cellskikt. Enskiktat plattepitel (skivepitel), enskiktat kubiskt epitel, enskiktat cylinderepitel, flerskiktat plattepitel (skivepitel) och övergångsepitel.
• Körtelepitel Producerar sekret som utsöndras från celler. Delas in i två grupper beroende på hur sekretet transporteras bort från körteln. Exokrina utsöndrar sekret på kroppens yttre och inre ytor. Endokrina utsöndrar hormoner till extracellulärvätska.
• Enskiktat plattepitel Tunnaste epitelen, har en liten mekanisk styrka finns där det är viktigt med ett snabbt utbyte av ämnen genom diffusion. Finns på insidan av alla blod- och lymfkärl.
• Enskiktat kubiskt epitel och cylinderepitel Cellerna är tjockare än i platt.. Sker en omfattande ämnestransport genom många av dessa epitelceller.
• Flerskiktat plattepitel Klär de ytor som är mest utsatta för slitage, huden, slemhinnorna i munhålan, matstrupen osv. Närmast ytan är cllerna tunna och skivformade, medan är cellerna i det djupaste skiktet är kubiska eller cylindriska. Cellerna närmast ytan utsätts för mekaniskt och kemisk påverkan och har därför kort livstid.
• Övergångsepitel Är flerskiktat och finns bara i urinvägarna, där det har en speciell funktion. Cellerna ändras hela tiden.
• Stödjevävnad Sammanfogar, förankrar, stödjer och skyddar de olika delar av kroppen och ger organ styrka och form. Cellerna i stödjevävnad ligger i en grundsubstans som kallas extracellulärmatrix, som bildas av cellerna i vävnaden. Konsistensen varierar. Delas i in 4 olika huvudtyper : fibrös bindväv, broskvävnad, benvävnad och fettvävnad.
• Fibrös bindväv Cellerna i vävnaden kallas fibroblaster. Innehåller kollagen- och elastinfibrer. Elastin gör bindväven elastisk och kollagen ger vävnaden stor draghållfasthet. Delas in i fast och lucker bindvävnad. Lucker sitter protein fibrerna i ett löst nätverk medan i fast är fibrerna tätt packade. Ledband och senor består av fast bindväv.
• Broskvävnad Innehåller broskceller, kondrocyter. Producerar en relativ fast och böjlig grundsubstans som innehåller både kollagenfibrer och elastiska fibrer. Har inga nerver, blodkärl eller lymfkärl. Delas in i hyalint, elastiskt och fibröst.
• Hyalint brosk Mest utbredda formen. Stor och långvarig belastning kan leda till celldöd och att brosket blir tunnare. Eftersom de inte har några blodkärl och cellerna får näring genom diffusion, läker brosket långsammare. Nedslitet brosk ersätts av fibrös bindväv som innehåller nervfibrer. Hyalint brosk finns i luftvägarna.
• Elastiskt brosk Är rikt på elastiska fibrer som återställer formen på brosket efter mekaniskt deformering. Finns i struplocket och ytterörat.
• Fibröst brosk Innehåller mest kollagenfibrer av alla brosk typer. Har stor draghållfasthet och tål stora tryck belastningar. Finns mellankotskivorna, i knäledens menisker.
• Benvävnad Finns tre celltyper, osteoblaster, som producerar bensubstanser, osteoklaster, som bryter ner bensubstanser, osteocyter, som underhåller bensubstanser. Vävnaden innehåller blodkärl.
• Fettvävnad Består av fettceller, adipocyter. Finns i underhuden och runt de inre organen i bukhålan. Delas in i gul fettväv och brun fettväv. Gul fettväv är den dominerande formen och är ett viktigt energiförråd. Ger organ en skyddande vaddering, reducerar värmeförlust i kalla miljöer. Brun fettväv finns särskilt hos barn mellan skulderbladen och runt njurarna.
• Flytande vävnad Två typer, blod och plasma. För att kunna fungera måste cellerna vara i rörelse ständigt.
• Muskelvävnad Specialiserad för att skapa kraft och rörelse genom att muskelcellerna växlar mellan att dra ihop sig (kontrahera) och slappna av. Det finns tre huvudtyper : skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.
• Nervvävnad Består av nervceller, neuroner som bildar och leder elektriska signaler och av gliaceller. Nervcellerna överför snabbt information mellan kroppens celler och delat i samordningen och kontroll av cellernas funktioner. Nervvävnad finns i ryggmärgen och i hjärnan.
• Enzym Proteiner som katalyserar kemiska reaktioner i kroppen, påskyndar och gör att kemiska reaktioner går snabbare. Enzymerna behövs så att atomer/molekyler kommer i ”läge” och kan skapa reaktioner.
• Aktiv transport Aktiv transport innebär att molekylerna går från låg koncentration till en högre, en process som kräver energi/ATP. Aktiv transport är uppdelat i två olika typer: Primär, sekundär och Exocytos och endocytos.
• autofagi självätning, cellen bryter ned egna utslitna beståndsdelar genom att transportera dem till lysosomerna
• ATP adenosintrifosfat
• DNA deoxiribonukleinsyra
• RNA ribonukleinsyramolekyl
• protein kedja av aminosyror
• kolhydrater kol, syre och väte
• Poly flera
• di-sackarider två
• mono en
• rakt fett mättat, alla kol är bundna
• böjda fett omättade, alla kol är inte bundna, kan vara bundna till sig själv
• triglycerider fett
• steroider många hormoner, fungerar som signalmolekyler
• nykleinsyror DNA, RNA. cellernas genetiska material, lagrar och överför information.
• DNA adenin, guanin, tymin, cytosin
• RNA adenin, guamin, tymin, uracil
• elektrolyter en Jonlösning som leder elektrisk ström
• grundämnen i kroppen väte, kol, kväve och syre
• vad överförs den genetiska informationen? cellkärnan
• 1 i proteinsyntesen transkriptionen
• 2 i proteinsyntesen translation
• en nukleotider 1 kodon
• muskelvävnad hjärt, skelett, glatt
• stödje ben, fett, hyalint brosk, fast fibröst bindväv, lucker fibrös
• epitelvävnad ytepitel och körtelepitel
• nervvävnad nervceller och gliaceller
• exokrina körtlar utsöndrar sekret
• endokrina insöndrar hormoner som diffunderar i blodbanan
• broskvävnads cell kondrocyter
• benvävnads cell osteoblast
• broskvävnads tre undergrupper hyalint, elastiskt, fibröst

Alla Inga Spara