Språksystemet

Alla Inga Spara

• Vokalfonem Tonande, ljudströmmen passerar fritt
• Konsonantfonem Lite tonande eller tonlösa, luften hindras eller förträngs
• Tungryggen Främre-bakre
• Munhåla Öppen-sluten
• Läpparna Rundad-orundad
• Fonotax Regler för ljudkombinationer
• Prosodi Ordmelodi
• Akut accent Tonen stiger snabbt och sjunker sedan, tex tomten (runt huset)
• Grav accent Tonen stiger och sjunker sedan snabbt, tex tomten (på julafton)
• Satsbetoning Det viktigaste ordet betonas i satsen
• Satsintonation Stigande eller jämn ton i satsen
• Assimilation Ljud som smälter samman, tex snabbt-snappt
• Supradental R-ljud som uttalas tillsammans med d, l, n, s eller t
• Reduktion Ljud som faller bort, tex god natt-gonatt
• Interjektioner Känsloord, svarsord
• Subjunktioner Bindeord, inleder bisatser, tex att, om, medan, eftersom
• Konjunktioner Bindeord, huvudsats binds ihop med huvudsats, tex och, men, så, fast
• Adverb Rum, tid, sätt och grad, tex idag, högt, hemma, ganska
• Prepositioner Relationer i tid, rum mm
• Genus Neutrum, utrum
• Neutrum Ett
• Utrum En
• Numerus Singularis eller pluralis
• Kasus Grundform eller genitiv
• Genitiv -s
• Species Obestämd eller bestämd form
• Kongurensböjning Adjektiv anpassas efter genus, numerus, bestämd och obestämd form
• Regelbunden komparation (morfologiskt) Glad, gladare, gladast
• Komparera med mera och mest (perifrastiskt) praktisk, mer praktisk, mest praktisk
• Oregelbunden komparation (suppletivt) Gammal, äldre, äldst
• Definita pronomen Syftar på en viss referent, tex du, hon
• Indefinita pronomen Obestämd referent, tex någon, alla
• Interrogativa pronomen Frågande, tex vem
• Personliga pronomen Du, dig, hon, henne
• Possessiva pronomen Uttrycker ägande, tex din, hennes
• Reflexiva pronomen Används om tredje person, syftar oftast på subjektet i samma sats, tex sig, sin, sitt
• Relativa pronomen Syftar tillbaka till en person eller ett substantiv i en överordnad sats och inleder bisats, tex som, vilken
• Demonstrativa pronomen Utpekande, tex den här, denna
• Interrogativa pronomen Inleder frågor, tex vem, vilken, vad
• Presens Koppling till nu, tex "svarar"
• Preteritum Avslutad handling i då-tid, tex "svarade"
• Perfekt Förfluten tid, pågår fortfarande eller har efterlämnat resultat, tex "har svarat"
• Pluskvamperfekt Visar att handlingen ägde rum före en annan händelse, tex "hade svarat"
• Futurum Anger framtid, tex "ska svara"
• Futurum preteritum Anger att något hände efter en viss tidpunkt i det förflutna, tex "skulle svara"
• Verbpartikel Förekommer i anslutning till verb, tex "upp" i "växa upp"
• Sättsadverb Beskriver egenskaper hos den handling som verbet anger, tex Bilen är snabb
• Satsadverb Attityd, negation, osäkerhet, sannolikhet, samband, tex naturligtvis, inte, kanske, nog, dessutom
• Formord Självständiga ord som inte ger någon tydlig bild i huvudet, tex som, dem
• Affix Osjälvständiga orddelar som sätts före eller efter roten
• Prefix Avledningsmorfem som sätts före roten och som förändrar betydelsen
• Suffix Osjälvständiga orddelar som sätts efter ett eller flera rotmorfem
• Fogemorfem Mellan delarna i en sammansättning, oftast –s men även vokalförändring
• Avledningssuffix Påverkar ordklassen, tex lyck-lig (från substantiv till adjektiv). Men ibland behålls samma ordklass, tex tro-het
• Böjningssuffix Kan förändra formen hos ett substantiv, adjektiv eller verb, tex stol-ar-na
• Reduplikation Upprepning av rotmorfem, tex finfin
• Retrogradering Förkortning av avledning, blir till verb, tex kedjerökning-kedjeröka
• Teleskopord Att en del av ordet (ofta mitten) tas bort, tex kontrollera-kolla
• Initialord Förkortning genom användning av initialer, tex television-tv
• Analogibildning Bildar nya ord i likhet med andra ords mönster, tex tandlös-idélös
• Förled Första ordet i en sammansättning
• Efterled Sista ordet i en sammansättning, anger huvudbetydelsen
• Semantik Betydelselära
• Lexikal semantik Ords betydelser och relationer till varandra, nätverk av ord
• Graford Språkligt tecken som omges av mellanrum, t.ex. i, alla, fall
• Lexikal enhet Betydelsemässig enhet, tex i alla fall
• Polysema ord Ord som har flera betydelsemässigt besläktade betydelser, behandlas under samma uppslagsord i ordboken, tex "krona"- kungakrona/trädkrona (översta delen av något)
• Homonyma ord Olika ord som råkar se lika ut, olika uppslagsord, tex fil (som man äter)- fil (redskap)
• Bibetydelse/konnotationer De associationer ordet väcker
• Prototyp Den mest typiska representanten för ett begrepp
• Antonymer Motsatser
• Hyperonymi Överordnat begrepp
• Hyponym Underordnat begrepp
• Ö Rundad, främre, halvsluten
• A Orundad, bakre, öppen
• Å Rundad, bakre, halvsluten
• Temporala hjälpverb Har, hade, kommer att
• Modala hjälpverb Kan, vill, ska, måste, bör, får
• Vokalfel Sammanblandning av vokaler med närliggande uttal
• Ljudstridig stavnning ng-ljud, tj-ljud, sje-ljud och j-ljud skapar svårigheter i elevens stavning

Alla Inga Spara