Språkfilosofi

Alla Inga Spara

• referensteorin referera (hänvisa), får sin mening genom att referera till något faktiskt “MIG är en skola”, “katten ligger på mattan, när vi vet vad olika ord står för (refererar till) förstår vi meningen
• kritik till referensteorin finns ord som inte hänvisar till något, ex jag gillar enhörningar (de finns inte), “ingen” blir problematisk
• föreställningsteorin en sats mening är de föreställningar den som talar har, när man säger det föreställer man sig, ex “MIG är en skola”, föreställer sig skolan, lyssnare och talare får en inre bild
• kritik till föreställningsteorin kritik: man kan ha olika föreställningar, föreställningar är privat inte gemensamt
• logisk positivism (verifierbarhetskravet) det måste gå att avgöra om en sats är sann eller falsk om den ska kunna sägas ha mening (vara meningsfull) ex Armand Duplantis är en duktig stavhoppare”<- vet att det är sant, “Djävulen är ondskefull” <- kan inte avgöra om det är sant eller falskt
• kritik mot logisk positivism kan inte verifiera verifierbarhetskriteriet och saknar därför mening, när vi verifierar en sats måste vi verifiera en hel del andra satser som den satsen bygger på, dessa satser måste i sin tur verifieras av en hel del andra satser osv ( infinite regress, oändlig process), förgör sig själv
• användningsteorin en sats får sin mening utifrån hur den används. Språk är som spel: t.ex. fotboll (eller monopol) är meningsfullt spel därför att spelarna har kommit överens om vissa regler. På samma sätt är språkliga satser meningsfulla därför att talarna har kommit överens om vad olika ord har för mening.
• kritik mot användningsteorin “Stålmannen och Olof Palme brukar ses på Malmö stadion och äta kryptonit tillsammans varje söndag i framtiden även om månen lyser grönt ibland och solen är en koalabjörn som heter Josefine”. ...Satsen ovan har troligtvis aldrig uttalats tidigare och är definitivt falsk. Ändå förstår vi den och därmed har den mening även om den inte följer våra språkliga regler
• Vagt otydligt ex snygg, ful, duktig, värdering
• mångtydighet ett ord har flera betydelser ex bok (träd eller en bok)
• semantiskt begreppet har fler betydelser, själva begreppet
• syntaktiskt mångtydigheten beror på hur orden är placerade i satsen. beror på sammanhang ex Igår sköt jag en hare med ett gevär på hundra meter! B: - Det var ett långt gevär… A: - Men jag menar att igår sköt jag en hare på hundra meter med ett gevär” B: - Det var en lång hare…
• lexikalisk definition beskrivning av hur ett ord vanligen används
• stipulativ definition Beskrivning av hur ett ord kommer användas i ett bestämt sammanhang ( ex demokrati, menar västerländsk demokrati)
• aristotelisk definition Ange vilken större grupp det tillhör, och vad som är speciellt med begreppet inom kategorin, ”Människa” = ett däggdjur (större grupp) med välutvecklat språk
• ostensiv definition förklaras genom att man visar på exempel t.ex. färger. (man pekar) ”denna är gul”
• operationell definition ett begrepp förklaras genom att ange mätmetod T.ex:”längd” = det man mäter med en måttstock, ”intelligens” = det man mäter med ett standardtest av intelligens
• övertalande definition ett begrepp förklaras med termer som ger en positiv eller negativ bild av företeelsen, vanligt i politik, undvika i vetenskap, ex abort(mord på hjälplöst barn/ kunna bestämma över sin kropp)
• argumentationsanalys 1.synliggör argumentationens struktur 2.finns det oklarheter i argumentationen? (känslomässigt laddade formuleringar, tydligt vad allt betyder, används mångtydlighet, vaga begrepp) 3.relevans ( hur mycket har argumenten med saken att göra) 4. irrelevans ( hur mycket har argument inte med saken att göra) 5.hållbarhet ( består argumentet av faktapåstående (sanna?), värderingar ( accepteras värderingarna?)
• 5 typer av irrelevans 1 styrke argument - många tror så, 2 okunnighet argument - hänvisar till att uppfattningen inte är motarbetad, covid vaccin är farligt, ingen har visat att de är ofarligt (irrelevant), måste visa att de är farligt, 3. rävsax - när två dåliga alternativ ges (falsk dikotomi), 4. personargument- angrepp på person, inte på uppfattning, 5. auktoritetsargument - hänvisa till auktoritet trots att denne inte har något med saken att göra ex intervjuar professor och tror han är bra)

Alla Inga Spara