Specialpedagogik

Alla Inga Spara

• Vad kännetecknar en lekrutin? Principen är att man hakar på eller startar en aktivitet där barnet deltar. Man använder få, upprepande fraser om man säger något. Man "ackompanjerar" det som händer med ljud, rörelse eller ord och man pausar förväntansfullt för att ge barnet möjlighet att göra något som signalerar "igen", "en gång till", "mera".
• Vad är joint attention? Till joint attention-beteende räknas bland annat att rikta blicken mot sådant man vill att andra ska se, eller mot sådant andra tittar på och att peka. Att ge eller räcka fram och visa upp saker är en annan tidig del av detta beteende som är så påtagligt hos barn utan autism.
• Vad innebär Theory of mind eller mentalisering? Förmågan att förstå att andra människor tänker och känner annat än det man själv tänker och känner
• Vad är symptom för autism? Bristande förmåga till social ömsesidighet, bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende i sociala interaktioner och bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer. Det ska även finnas begränsade, repetitiva mönster i intresse och beteende.
• Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser, stereotypt eller repetitivt tal eller bruk av föremål Utgörs exempelvis av ekolali eller ekotal, som innebär att barnet inte använder språket kommunikativt utan upprepar sådant de hört. Det kan också handla om att barnet på ett repeterande sätt gör samma sak om och om igen
• Insisterar på att inget ska förändras i vardagen, oflexibel fixering vid rutiner eller ritualiserande mönster i verbala eller icke-verbala beteenden. Barnet får extremt svårt (och exempelvis får utbrott) vid förändringar eller att barnet alltid "måste" göra saker på ett visst sätt varje gång
• Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering Barnet på ett fixerat sätt är starkt fäst vid vissa föremål, eller delar av föremål. Det kan vara så att barnet bara leker med en del av en leksak till exempel, kanske är det bara hjulen på bilarna eller bara vindbryggan på leksaksborgen. När det gäller begränsade intressen ser vi kanske ett barn med "ovanliga intressen" som bara vill läsa Clas Ohlsson- och Rusta-katalogen på vilan eller vid läggdags.
• Symptom Autism: Exekutiva funktioner Kunna planera sina handlingar och byta strategi om det man tänkt sig inte fungerar. Det krävs både uthållighet, impulskontroll, föreställningsförmåga och flexibilitet i tänkandet för att detta ska fungera.
• Symptom Autism: Försenad talutveckling Barn med svårare autism har ofta försenad talutveckling eller talar inte alls. Här finns en påtaglig skillnad om vi jämför med de barn som bara är sena i sitt tak. De barnen kompenserar ofta med mimik och gester och de som känner barnet brukar inte ha några problem att avläsa vad de menar. Barn med autism som inte talar kompenserar inte på det sättet.
• Symptom Autism: Hyperfokus Barnet uppslukas gärna av något intresse eller en ritual och kan fortsätta länge utan avbrott. Ofta finns vid autism en repetivitet, där man gör samma sak om och om igen. Det hänger också ofta ihop med den bristande föreställningsförmågan. Den som inte kan föreställa sig något annat än det som finns mitt framför ögonen har naturligtvis svårare att variera sig, och förstå vitsen med det.
• Symptom ADHD: Hyperfokus Ofta vid ADHD kan det vara något som tv eller dataspel som har den fantastiska förmågan att med hjälp av ljus och fyrkantig skärm "rama in" och "dra åt sig" barnets uppmärksamhet. Ofta har de då mycket svårt att skifta fokus. Är deras uppmärksamhet "äntligen" så väl kvarhållen som här kan man förstå att det är svårt att plötsligt bryta den.
• Symptom Autism: Föreställningsförmåga Stora problem med förmågan till inre bilder, att föreställa sig någonting som de aldrig har upplevt eller som inte finns. Det är antagligen en stor del av förklaringen till den bristande flexibilitet vi ser. Med hjälp av föreställningsförmågan kan vi använda våra erfarenheter för att bygga oss en bild av framtiden. Barnet med autism kan bara föreställa sig exakt det som de varit med om tidigare.
• Symptom: Motoriksvårigheter Det är inte ovanligt att barn med ADHD och autismspektrutillstånd inte orkar gå så långt. De kan vara allmänt sena i den motoriska utvecklingen, men det kan också vara bara enstaka delar av motoriken som är sena. Barnen blir även snabbt trötta och övermannas av en förlamande trötthet
• Symptom: Perceptionssvårigheter Allmänt Så kallade perceptionsstörningar, man har svårt att sortera och samordna sina sinnesintryck. Det bidrar till att barnet naturligtvis blir lätt uttröttat. Normalt sätt filtrerar hjärnan bort en mängd intryck som den uppfattar som oväsentliga, hos en del barn verkar inte detta filter fungera. De tar in för mycket.
• Symptom Perceptionssvårigheter Beröring För ett barn med perceptionsstörning kan en lätt beröring kännas som ett slag för barnet och det gör ont. Barn kan dessutom vara känsliga för kläder och detaljer i kläder. De känner detaljerna (blixtlås, linningar, sömmar, tvättråd etc.) i kläderna på ett sätt som andra barn inte gör
• Symptom Perceptionssvårigheter Lukt och smak Det förekommer att barn med perceptionsstörningar är känsliga för lukt och smak. Det här kan givetvis också påverka vad de vill äta. Några barn luktar på allt och alla.
• Vad finns det för olika typer av pedagogiskt stöd (Autism)? Bildschema, skalor, hjälpmedel för val (visuellt), en god balans mellan krav och förmåga, lära ut det som behöver läras in, leksaker med en given funktion, förorganisera materia
• Symptom vid ADHD Bibehålla sin uppmärksamhet i lek, missar detaljer, följa instruktioner, lätt distraherad, glömsk, svårt att organisera, vänta, avbryter i samtal eller lek, skapa inre bilder, välja, vara stilla.
• Vad finns det för typer av pedagogiskt stöd? (ADHD) Visa empati för barnet, hjälpa genom att finnas med, stanna i uppgiften med barnet, hålla barnet fokus, hjälpa barnet att gå tillbaka för att reda upp om något gått snett genom att följa barnets tankar och intentioner bakåt i flera led så att barnet och andra barn ser hur något hänger ihop, hjälpa in i lek och samspel, ritprat, sociala berättelser, välja genom visuella bilder
• Pedagogens roll Positivt bemötande, konkret visa vad som ska hända eller vad som förväntas, i efterhand hjälpa till att reflektera, Ligga steget före som pedagog och planera för tydlighet, Möta barnet med empati och förståelse
• Diagnosens betydelse utifrån förskolans perspektiv inte förskollärarens uppgift att ställa diagnos. Att känna till hur diagnoserna definieras en förutsättning för att förstå för att kunna omsätta förståelsen till praktiska strategier och anpassa bemötandet av barnet.
• Diagnosens betydelse utifrån föräldrars perspektiv förklarande, avlastande, lyfter skuld, biljett till stöd
• Diagnosens betydelse utifrån barnets perspektiv skapar möjligheter till förståelse men riskerar att stigmatisera
• Diagnosens betydelse utifrån pedagogens perspektiv kunskap ökar förutsättningarna till förståelse för barnets behov men ingen direkt koppling till pedagogik
• Viktigt att tänka på i samtal med vårdnadshavare Rak, öppen och saklig kommunikation från förskolestart, Klokt att låta den som är mest lämpad hålla samtalet, Styrkorna först? Beskriv hur ni arbetar. Kom med förslag och fråga vårdnadshavare om de har förslag. Inga diagnoser, Vårdnadshavare behöver tid, Tacka för samtalet!
• Språklig sårbarhet Visar på vilken viktig roll alla i barnets omgivning har - både vuxna och barn, både hemma och i förskolan. Det handlar om möten och bemötande, om genuint intresse, tid och vilja att engagera sig och verkligen försöka förstå vad barnet säger, men också om hur viktigt det är att erbjuda många olika sätt att kommunicera,
• Språkstörning Handlar om att förstå och göra sig förstådd. Olika språkliga aspekter kan vara drabbade i olika omfattning och grad. Några olika typer av språkstörningar är fonologisk språkstörning, semantisk språkstörning, grammatiskt språkstörning, generell språkstörning och pragmatiskt språkstörning.
• Intellektuell funktionsnedsättning Har tidigare kallats för utvecklingsstörning och kallas det fortfarande i olika sammanhang. Det är viktigt att komma ihåg att varje individ har sina egna behov och barn som har samma diagnos kan ha det i olika svårighetsgrader.
• Utvecklingsstörning Definition ett funktionshinder som karaktäriseras av en samtidig nedsättning i intelligens och adaptiva färdigheter som påverkar fungerande i både sociala och andra vardagliga aktiviteter
• Vilka tre dimensioner finns inom adaptiva färdigheter 1. Praktiska färdigheter som påklädning, avklädning, toalettsbesök etc. 2. sociala färdigheter kunna påbörja, genomföra och avsluta lek och lyssna på föräldrars instruktioner. 3. skolrelaterade färdigheter - känna igen bokstäver, skriva sitt namn och ramsräkna
• Specialpedagogens funktion och uppdrag Specialpedagogens uppdrag i förskolan inbegriper att på olika sätt stötta arbetslagen i att utveckla en gemensam, fördjupad kompetens där barns olikheter görs till utgångspunkt för en inkluderande verksamhet. Specialpedagogen förväntas kunna arbeta förebyggande genom kartläggning och analys av möjligheter och hinder för lärande på olika nivåer
• Specialpedagogens insatser utifrån organisationsnivå. Samarbetet med rektor är utgångspunkt. Specialpedagogen medverkar i fortbildningsinsatser och utvecklingsarbete om svåra samtal, normkritiskt arbete, systematiskt kvalitetsarbete eller dokumentation. En annan insats som hamnar på denna nivå är handledning/lärande samtal som inte utgår från frågeställningar kring enskilda barn. Syftet är att främja förebyggande arbete och undanröja organisatoriska hinder för barns utveckling och lärande.
• Specialpedagogens insatser utifrån gruppnivå Handlar om handledning och observation av arbetslag kring situationer, aktiviteter, eller lärmiljöer. Arbetet utgår från hur verksamheten kan utvecklas avseende exv. genus, språkutveckling eller samarbete med vårdnadshavare. Även detta är ett förebyggande arbete genom kvalificerande samtal och rådgivning
• Specialpedagogens insatser utifrån individnivå Kartläggning, observation och handledning kring enskilda barn, i syfte att utveckla verksamhetens möjligheter att möta barnets behov, tillhör individnivån. Vårdnadshavare involveras alltid när det gäller specialpedagogiskt stöd på individnivå.
• Språkstimulerande miljö Samtal under lek och samvaro både mellan barn och mellan barn och vuxna. Sänka den allmänna ljudnivån, skapa mindre barngrupper/alternativt flexibla barngrupper, öka personaltätheten, höja personalens kompetens om barns språk och språkutveckling, fysiska miljön-utformning av rum för stillhet, samtal och lyssnande. (s.77)

Alla Inga Spara