Socioloingvistik, tenta

Alla Inga Spara

• idiolekt den enskildes språkbruk
• interindividuell variation mellan olika individer
• intraindividuell variation inom individen, ofta från situation till situation
• sociolekt en varietet som är socialt avgränsad och som är utmärkande för den grupp talaren tillhör
• dialekt en varietet som talas inom ett visst geografiskt område, avviker från standardspråk
• variabel språklig enhet som kan uttryckas på fler än ett sätt, ex: r-ljud, l-ljud, "kex"
• isogloss geografisk gränslinje för ett visst värde på en variabel (ex. ruttal).
• standardspråk den språkliga norm som beskrivs i ordlistor, grammatiker, m.m. Kallas ibland riksspråk. Ställs mot bl.a. dialekter.
• dold prestige en variant eller varietet som har låg prestige i det omgivande och normgivande samhället, men hög prestige inom en viss grupp (lojalitet, solidaritet, grupptillhörighet). Exempel är slang och svordomar
• öppen prestige den variant eller varietet som har prestige i det normgivande samhället, vanligen standardformer av språket (status)
• panelundersökning en metod att studera språklig förändring i VERKLIG TID som innebär att man spelar in samma personer vid båda undersökningstillfällena (medför individuell förändring)
• trendundersökning en metod att undersöka språklig förändring i VERKLIG TID som innebär att man väljer ett helt nya personer vid ett andra undersökningstillfälle, men som är draget efter samma principer som vid första tidpunkten (skillnader mellan generationer i samhället)
• förändring nedifrån språkförändring som sker genom att språkdrag utan medveten styrning sprids "uppåt" från grupper med låg prestige i samhället (drag som avviker från offentliga normen sprids)
• förändring uppifrån språkförändring som sker genom att språkdrag genom medveten och öppen styrning sprids "nedåt" från gruppewr med hög prestige i samhället (prestigedrag och standarduttal sprids)
• kognitiv komponent kunskaper, uppfattningar och föreställningar om attitydobjekt (behöver ej vara sanna, men kan vara)
• affektiv komponent känslor inför attitydobjekt, känslomässiga värderingar som kopplas till kognitiva uppfattningar och föreställningar (positiva/accepterande eller negativa/avvisande, eller likgiltig)
• konativ komponent beredskap att handla i enlighet med sina föreställningar och värderingar kring attitydobjekt
• analys av språkanvändning metod som undersöker vad som skrivits i tidningar, forskning mm
• direkta mätningar frågeformulär med tydliga frågor och svar (öppna frågor, flervalsfrågor, likertskalor)
• indirekta mätningar "dolda"/ledande/framlockande frågor där syftet med undersökningen inte helt avslöjas (ex: matched guise-undersökning där man tidigare lät tvåspråkiga talare lämna språkprov så att försökspersonerna lurades och attityder avslöjades)
• mikro individnivå
• meso gruppnivå
• makro samhällsnivå
• kodväxling man växlar in ord eller fraser från ett annat språk/varietet i en konkret situation (vanligen med språkets uttal till en början)
• intersententiell kodväxling växling av språk MELLAN satser, som inte "går ihop i en mening" (kräver lägre språkkompetens)
• intrasententiell kodväxling växling av språk där växlingen hänger ihop med meningen, ex: "sometimes I start a sentence in english y termino en espanol" (kräver högre språkkompetens)
• tags "påhäng" - uttryck som häktas på yttranden som redan är formellt fullbordade - ofta som interjektioner (engelska uttryck är vanliga) ex: "Shit!" "Herregud!"
• transfer när uttalsnyanser, betydelser, grammatiska drag och delar av strukturer överförs från ett språk till ett annat (negativ: försvårar inlärning, positiv: underlättar inlärning)
• minoritetsspråk finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska
• språkdöd ett massivt inlån av drag från ett språk till ett annat kan leda till språkbyte som i sin tur kan leda till... (kallas också språkförlust)
• domän verksamhetsområde; en grupp sociala situationer som ger upphov till språkbruk med gemensamma drag, ex: massmedier, skola, familj, religionsutövning, affärsverksamhet
• domänförlust när ett språk förlorar sitt användningsområde inom en viss domän, t.ex. när man inte längre kan använda ett språk om vissa ämnen (ex: när alltfler områden inom akademiska världen använder termer från engelskan försvinner svenskan där)
• parallellspråkighet samtidig användning av flera språk inom ett eller flera områden. Det ena språket slår inte ut eller ersätter det andra, utan språken används parallellt
• språkplanering övergripande term för olika typer av planeringar av språk (ex: om ett land jusg blivit självständigt från koloni)
• statusplanering planering av språks status - vilka språk ska användas inom vilka fält? (utbildning, förvaltning, politik...) Planering av språks funktion i samhället
• korpusplanering planering av språkets kropp: terminologi, ordbok, grammatikor... - planera språket utifrån böjning, syntax mm
• tillägnelseplanering hur kunskaper om språken ska spridas inom ett samhälle vid en viss tidspunkt eller över tid, ex. mellan generationer, hur medborgarna ska lära sig språket
• diglossi tvåspråkighet på samhälls-/makronivå: i ett samhälle används två språk - eller varieteter av ett språk - parallellt, men i olika sammanhang och för olika funktioner
• vitalitet då en varietet används av många och i "tunga" funktioner (ex. offentliga domäner) har varieteten hög...
• revitalisering återuppliva ett hotat språk genom olika insatser, för att folk som glömt hur språket (genom att det slutat användas av olika skäl) ska lära sig det igen
• normlucka uppstår då man inte lärt sig vad något heter, ex: en grässtrå/ett grässtrå
• normkonflikt när två normer ställs mot varandra, till exempel om en dialekts norm säger "såg han" och standardsvenskan säger "såg honom"
• normkollaps uppstår då det språkliga maskineriet av olika skäl går i baklås. Ett skolbarn kanske försöker skriva en komplicerad mening i en uppsats, men lyckas inte ro alltihop helt i hamn. Det är vanligt i tal; det är inte sällan svårt att hålla ordning på allting i löpande tal. Vi har i skrift bättre möjligheter att hantera komplexa konstruktioner genom att vi har mer tid till vårt förfogande
• diskurspartiklar modifierande och "försvarande" ord som ba, duvet, liksom, sär, typ, väl. Används främst av ungdomar. Sällan så onödiga som de kan verka
• närhets- och engagemangsstil samtalsstil som innebär högt tempo, korta turer och snabba byten, överlappande tal, dramatisering, personliga samtalsämnen - används främst (bara?) bland ungdomar
• respekt- och hänsynsstil samtalsstil som kännetecknas av lågt taltempo, tydliga pauser mellan turerna och få uppbackningar. Vanligt är att deltagarna uttrycker sig försiktigt. (distansierad stil)
• intersektionellt perspektiv hur man kan visa hur flera faktorer (kön, etnicitet, socialgrupp etc) samverkar i identitetsskapandet. Genusfaktorer måste ses i kombination med andra faktorer
• kontrollsamhälle de som uppsamlar skrift har nu makten, inte längre makt över sitt eget skrivande. Att FÅ ANDRA att skriva kan kopplas till...
• skriftkultur en gemenskap med specifika normer för skrift och vilka genrer som används (ex: akademiker inom viss disciplin, nätanvändare under 90-tal: chattande osv)
• genre ett sätt att göra något med språket - sociala handlingar genom (skrift)språket (akademiska exempel: abstract, rapport, vetenskapsartikel, internet-exempel: länksida, dagbokssida, fotosida)
• materiell infrastruktur resurser för skrift som för oss är självklara men inte överallt i världen (papper, penna, dator/smartphone, internetuppkoppling)
• grafiska kompetenser som att kunna stava rätt, ex: sydafrikanen kunde förstå VAR han skulle skriva och kryssa i på linjerna/rutorna i formuläret
• språkliga resurser som grammatiska normer
• semantiska och pragmatiska resurser ex. kunna välja rätt ord bland liknande i rätt sammanhang
• sociala och kulturella resurser t.ex. hur formellt/informellt man kan skriva, hur hårt och rakt man kan uttrycka sig i förhållande till budskap - vänlig/hotfull
• dialektkontinuum sammanhängande räcka av dialekter utan tydliga inbördes gränser: de olika dialekterna binds samman genom en kedja av likheter, men dialekterna vid vardera änden av kontinuet kan t.o.m. vara ömsesidigt oförståeliga

Alla Inga Spara