Sociologisk teori II (B002)

Parsons - Funktionsförklaring? Förklarar fenomen utifrån funktion eller roll fenomenet spelar. Ex sjukdomar, talar ej om varför vattkoppor, utan hur, verkan, utslag etc.

Parsons - Funktionalism vanligtvis från för syn på samhället? Betonar systemet, strukturperspektiv. - På människors bekostnad, aktörsperspektiv.

Parsons - Dilemma med social ordning? Hur är den sociala ordningen möjlig? - Antingen skor vi oss själv, på andras bekostnad, eller så tänker vi kollektivt, men då kan andras sko sig på vår bekostnad.

Parsons - Lösning på social ordning? Normativ integration, vi styrs av normen och värderingar. Orientering mot allmänt giltiga värderingar, vi har konsensus, hemensamma mål för ett ”bra” samhälle.

Parsons - Hur påverkar normer och värderingar? Vi får gemensamma och rimliga mål. Målen ges av normen. Förpliktigande men frivilliga.

Parsons - Hur är voluntaristiska handlingsteorin voluntaristisk? Vi underkastar oss normer pga. Solidaritet/gemenskap och att vi socialiserats in i samhället.

Parsons - Enskilda handlingar, 4 element. Aktör, mål, social situation, normer & värderingar

Parsons - 4 subsystem i Handlingssytem Det kulturella, sociala, personlighets- och Beteendesystemet

Parsons - AGIL Adaption, goal attainment, Integration & Socialisation

Giddens - Motsättningen aktör-struktur? Ska inte ses som antingen eller, utan dualitet, förenas med varandra. Ex tar du bussen använder du redan existerande struktur samtidigt som du skapar strukturen genom att kliva på.

Giddens - Lösning på aktör-struktur? Struktureringsteori, vi har kontroll över våra handlingar, men vi kan omöjligtvis överblicka alla dess följder.

Giddens – Aktörskap? Förmågan att agera annorlunda, göra skillnad

Giddens – Medvetandenivåer? Diskursivt, praktiskt & Omedvetna.

Giddens - Diskursivt medvetande? Refererar till aktörens möjlighet att i ord uttrycka sin kunskap

Giddens - Praktiskt medvetande? Underförstådd och ömsesidig kunskap om interaktionsregler

Giddens - Det omedvetna medvetandet? Tankar och impulser som antingen är förträngda

Giddens - Handlingars konsekvenser Handlingar är målinriktade & intentionella. Men kan ge oväntade konsekvenser. Ex att jag talar svenska gör att språket förs vidare även om mitt mål endast är att göra mig förstådd.

Giddens - Struktur Att strukturen och människan är ömsesidigt beroende av varandra. De är skapade och återskapade i handlingsmönster. Aktör använder sig av struktur, konsekvenser av handlande.

Giddens - Vad präglas modernitet av? Reflexivitet. institutionell & personlig nivå.

Giddens - Reflexivitet personlig nivå Användning av kunskap för beslutsfattande som förändrar samhället och ens liv ex giftermål.

Giddens - Reflexivitet institutionell nivå Marknadsundersökning, folkräkning globalisering.

Giddens - Ontologisk trygghet Strukturer lindrar existentiell ångest.

Giddens - En del av modernitetens reflexivitet Vi är inte bundna av tid och rum längre, idag får vi tag på saker som ej finns i närheten pga. teknologin.

Giddens - Urbäddningsmekanismer Symboliska tecken, pengar, aktier examensbevis. Tidtabeller, trafikregler, konstruktioner av bussen. Behöver ej ha kunskap men tillit behövs, ex vet ej hur man gör penicillin men litar på att det funkar.

Giddens - Modernitetens reflexiva karaktär Den ofantliga mängden kunskap vi konfronteras med. Får mycket att reflektera över. Vi kan ej tro på allt utan vi måste tänka och tvivla.

Giddens - Intimitet Självidentiteten är något vi idag skapar genom egna val. En del av den skapas i intima relationer genom rena förhållanden. Vi är tsm pga vilja och inte tradition.

Giddens - Plastisk sexualitet Sexualiteten frikopplad från fortplantningskravet och utan reproduktionssyfte. – möjliggör att vi kan skapa självidentitet med sexualitet som en del.

Rational choice - Metodologisk individualism Utgå från individen. Samhället är/består av individer och handlingar och sociala fenomen ska förklaras som resultat av individuella beslut och handlingar

Rational choice - Centrala antaganden En teori om att varje människa och organisation gör sina genomtänkta val och fattar sina beslut efter vad som maximerar egen nytta och i den meningen "klokt", rationellt, logiskt och med beaktande av relevanta omständigheter.

Rational choice/Coleman - Knyta samman mikro- och makronivå? Interaktioner på makronivå leder till förändring. Ett nytt makrotillstånd. ”En viss typ av samhälle leder till en ny typ av samhälle.” Makrotillstånd formar individers värderingar och möjligheter som sen formar samhället.

Rational choice / Becker - individnivå, äktenskap Man gifter sig när det är mer lönsamt än att vara ensam - marknadssituation, utbud & efterfrågan.

Rational choice / Becker - Individnivå familj Barn som investering. Ekonomiska kalkyler på alla områden.

Rational choice – Spelteori? Skapa formella analyser av strategisk interaktion, ex fångens dilemma.

Rational choice – Slutsats? Menar att det är mest gynnsamt att sko sig själv men ändå har vi kollektiva fenomen.

Goffman – Teater som symbol för sociala interaktioner? Vi uppträder för varandra, tänker på hur vi uppträder och försöker övertyga om uppriktighet.

Goffman - Vad är en situation? För att uppträda behöver vi förstå situationen. Vet vi att vi går till en föreläsning, vet vi vad som förväntas/är passande. Inget objektivt, utan vi alla definierar situationen.

Goffman - Personlig fasad? Fasad oavsett miljö, ex kön, ålder, kläder, sätt att tala etc. Med den personliga fasaden kan man ana vilken status i samhället aktören har.

Goffman - Social fasad? Valt framträdande inför viss publik. Kollektiv representation, ex polis framträder kraftfull på jobbet men ej hemma.

Goffman – Jaget? Iscensätter uppträdandet. Dramatisk effekt som uppstår ur en scen som visas upp, och allt hänger på om det kommer att anses trovärdigt eller väcka misstro

Goffman – Roller? En roll är en uppsättning allmänna och kända regler är hur en rollinnehavare ska uppträda i en viss situation.

Goffman - Intrycksstyrning? Utsända uttryck, avsiktliga, kontroll över, ex kläder

Goffman – Avge uttryck? Oavsiktliga, mindre kontroll över intryck, ex rodna, svettas, tappa tråden. – risk att tappa ansikte.

Goffman - Samarbeta med intrycksstyrning? Kan även beskyddas av publik. - vi hjälps åt att hålla skenet uppe, väljer att tolka välvilligt och låtsas inte se felstegen som begås. (ex Goffman genomförde föreläsning med fot i papperskorgen, ”varför undrade ni inte?”)

Goffman - Främre och bakre region? JM som lektor, Främre: Uppträder längst fram, talar förklarar. Bakre: kontoret förbered föreläsning, läser på antecknar gör presentation.

Goffman - Team? Samarbetar för att definiera en situation eller förmedla intryck. Ger varandra regivinkar, återkalla ordningen.

Goffman -Thomasteoremet? Hur vi definierar situationen är hur den blir. Sker automatiskt, individer kan göra det olika.

Goffman – Interaktionsordning Ögonblicken och deras människor inte människor och deras ögonblick. Det finns en ordning, en uppsättning regler som vi förhåller oss till. Ser till att interaktionen blir relativt konfliktfri.

Goffman – viktiga för människan Måste ej nödvändigtvis leva upp till normer, bara att få det att se ut så. Vad gör andras blickar med oss?

Elias – Självtukt? Människor tonar ner sina spontana känsloutbrott, behärskar sina affekter, tänker i högre grad på konsekvenserna av sina handlingar. Bättre etikett.

Elias - Processer utan subjekt? Ingen arkitekt eller skapare bakom. Utan planering men ändå inte utan en präglad ordning

Elias - interdependens och interdependenskedjor? Sätter igång disciplinering. Vi kan inte agera som man vill eftersom vi blev mer beroende av varandra. Beroendet gör att vi måste förhålla oss till fler, inte bete sig hur som helst.

Elias - Winston Parva Figuration, maktkamp ledde till etablerade och outsiderns. Nykomlingarna betraktas hela tiden som sämre.

Elias - Figuration? Närverk av ömsesidigt beroende och maktkamp. Asymmetriska maktbalanser som varierar i styrka över tid, tävlan. Exempelvis hovet runt kungen. Ex seinfeld, ”vadå äter du snickers med händerna? ” – vilja igenom. Ex influensers som vill hålla sig relevant

Elias – Universella drag i figurationen, Winston Parva? Ses i alla maktskillnader, mellan svarta/vita, motsättningar i kastsamhällen.

Elias - Civilisationsprocessen Det moderna beteendets framväxt. Etikett och den moderna staten.

Elias – Winston parva bevaring/reproduktion ”Ge en grupp dåligt rykte och den försöker troligen leva upp till det.” Outsiders accepterar de etablerades bild, kan förstår i termer av figuration.

Beck – Enkla moderniteten präglas av? Industrialism & ekonomisk fördelning. Fokus på det materiella behovet, ton på framsteg. Behovet bestämde struktur/klassproblem. ”Jag är hungrig”

Beck – Reflexiv modernitet präglas av? Risker. Industrisamhället reflekteras tillbaka i form av risker. Oförutsägbara abstrakta, efter 9/11 flygförsäkringar dyrare.

Beck – Risker i reflexiva moderna samhället? Försurade sjöarbottnar, miljöförstöring, skog huggs ner. Samhället kan ej skydda-ekonomiska katastrofer-eftervård ej fungerar. Försäkringssystem kollapsar. Kärnkraft

Beck - Experter och vetenskap i risksamhället? Kunskapsberoende risker pga. av sin abstrakta karaktär. Lätta att förneka. Politiken centreras kring risker/rösta med plånboken. Leder till oro ångest

Beck – Bumerangeffekten? Inte ens de rikaste eller mäktigaste kan i längden undfly risker "fattigdomen är hierarkisk, smoggen demokratisk."

Beck – Individualisering? Urholkning av gamla familjerelationer, traditioner. Mer risker pga mer beslut, ex risk för skilsmässa, beslut om arbete, utb. Alla val påverkas av riskanalys.

Beck – Riskfördelning? Rikedom samlas i toppen, risker samlas i botten. Fattig drar åt sig, rik köper sig fri.

Beck – Risksamhället? Ny samhällsform där oavsiktliga konsekvenser dominerar. – producerar/fördelar risker, nackdelar.”Jag är rädd”

Beck – Risker nu & då Industrisam: omdedelbara personliga risker, ex hunger går ej tänka bort. Risksam: radioaktivitet opersonligt går att förneka. Klimathot syns ej för ögat

Beck - risksamhället, vetenskap Kan belägga/legitimera/bevisa riskerna med expertkunskap, gällande vårt lidande.

Bourdieu - kulturellt kapital? Kulturell kompetens, bildning. Förtrogenhet med viss typ av mode, musik, kultur. Behärska kulturella koder. Passande klädsel, ordval, smak.

Bourdieu – Symboliskt kapital? Det som erkänns som viktigt i ett sammanhang

Bourdieu – Sociala rummet? Metafor för samhället. Placerar lika människor nära varandra, och med olika längre ifrån.

Bourdieu – Habitus? Individens sätt att uppfatta världen & vara i den(positionera sig), klassificera människor

Bourdieu – Praktiskt förnuft? Lokalkännedom jämfört med kartan. Ex JM pulkabacke, vetskap av erfarenhet. agera spontant riktigt utan att behöva analysera. Fotbollsplan spelarna vet. Kroppen vet vad den ska göra utan att behöva stanna upp och tänka efter

Bourdieu – Reproduktion av klassförhållanden i sociala rum? Differentieringsprinciper. Lika människor nära, olika långt bort. Skiljs av kapital och kultur.

Bourdieu – Ojämlikhet inför skolan? Kulturellt kapital som för en viss elev närmare läraren i det sociala rummet.

Bourdieu – Symboliskt våld? Kräver att den andre svarar upp, erkänner Ex tro på förbannelse."varför lyssnar vi hellre på den personen än den andra?" För att vi ger den första mer tilltro. Habitus styr vår tilltro.

Bourdieu – Socialt kapital? Resurser pga tillhörighet till viss grupp, ex rik familj.

Bourdieu – Ekonomiskt kapital? Aktier, bilar, mark, hus, lön

Bourdieu – Differentieringsprinciper? Kapitalvolym, typ av kapital, vad har man mest av? Ekonomi/kultur

Habermas – Kommunikativ handling? När vi kommunicerar med varandra och försöker förstå/göra oss förstådda, bortom allt vi gör med munnarna. Strävar efter samförstånd.

Habermas – Livsvärlden? Hur upplever vi världen, förhåller oss till kultur? Förstå och leva i kultur. ”hur spelar du livet”

Habermas – När integreras och litar vi på system? Vi förstår inte allt men använder oss av saker. Skola, resecentrum, skattesystem, banksystemet och sjukvård. resultatsfokus

Habermas – Kolonisation av livsvärlden? Systemet lägger grunden och stadgar lagarna och regler. Den kursplan som måste följas. Beslut hur och var du bör vända dig har redan bestämts av systemet.

Habermas – Kunskapsintressen? Tekniska, praktiska, emancipatoriska.

Habermas – Emancipatoriska kunskapsintresset? "Förändra världen" kritik, Vilka brister finns det och hur kan vi förändra makterna som finns. Kritisk samhällsvetenskap

Habermas – Tekniska kunskapsintresset? Naturvetenskap, Förklara och kontrollera världen." Olika sätt att kontrollera&behärska naturen(arbeta med det. Popper, naturvetenskap

Habermas – Praktiska kunskapsintresset? Humaniora och hermeneutiska " Förstå världen och varandra" Språket är mer centralt.

Habermas – Kritik mot positivism/det tekniska kunskapsintresset? inte tillräckligt för att fånga det mänskliga. Förnuft/kunskap bredare än instrumentella förnuftet. Fångar ej kommunikationen mellan människor.

Habermas - Talhandlingar Hur det går till när vi diskuterar, sättet vi gör det. Konstaterande, Regulativ, Expressiv

Habermas – kolonisering av livsvärlden Systemen får för stor makt. "Lever du inte på det här sättet när du är arbetslös så får du inte a-kassa."

Habermas - Marknaden Vi blir personer formad av marknad. ”Sportiga människor kör Duster.” Marknad tränger undan livsvärlden.

Bauman – Förlorade utopier /Postmodernitet? Vi har inte längre utopier. ingen framtid som legitimerar att vi kämpar nu. Inte längre legitimitet i framtida bättre tillstånd.

Bauman – Auschwitz/förintelsen en del av moderniteten? Moderniteten skapade förutsättningarna, rationalisering. Ville skapa ordning/system, judar passade in I för många kategorier, svårbestämt, främmande.

Bauman – Modernitetens kamp för ordning/mot ambivalens? Modernitet led av mixofobi, rädsla att blanda saker. Ville bekämpa avvikelser. Rationalitet att allt ska vara på ett visst sätt.

Bauman – Adiaforisering? Handlingar töms på sitt moraliska innehåll när I befallskedja. De som tryckte på knappen för gasningen följde bara direktiv. "Någon annan bestämde" så man slapp den moraliska konflikten.

Bauman – Från producenter/konsumenter? arbetsetik/konsumtionsestetik? Identifierar oss ej med yrke längre utan vår konsumtion. Sätter samman personlighet med val av produkt.

Bauman – Defekta konsumenter? Vi kan aldrig shoppa oss klara, när vi köpt det som skulle fylla våra behov så flyttas behoven. Hela tiden ha nytt.

Foucault – Arkeologi? Blottlägga historiska processer. empiriskt analyser av historiska diskurser.

Foucault - Genealogi? övervakning och straff, från bestraffning av kroppen till bestraffning av själen.

Foucault - Episteme? dominerande tanke- och kunskapsstil under olika epoker

Foucault - Disciplinär makt? Separerar individer tidsmässigt och rumsligt. Verksamheten kontrolleras genom tidsschema och planering.

Foucault - Hierarkisk övervakning, normalisering och examinering? Normaliserande Sanktionet -- belöningar när man beter sig som man ska, bestraffningar när man inte gör det. Många småskaliga domare, inte bara den i rätten, utan även vakten, fängelseprästen, läkaren etc.

Foucault - Panoptikon Om du tror du alltid är övervakad beter du dig som det. Internaliserar övervakaren, övervakar sig själv.

Foucault - Bio-makt? Befolkningsreglering genom institutioner/normer. kontrollera avancerade makttekniker ex födelsekontroll, hur man bör äta, leva sitt liv, rökning. Reglerandet av befolkningens liv, kropp för att nå en ökad produktivitet och effektivitet.

Foucault - Styrningsmentalitet/governmentality Kollektiv tankeram, kalkylerbara genomtänka aktiviteter som vill forma styra individers handlade

Foucault - Självteknologier Att styra sig själv

Foucault – Diskurs språkliga mönster, regelstyrda. Passande uttryck/ordval under olika epoker. Han vill beskriva vilka regler som styr vissa diskurser.

Foucault – Diskurs ex: #meetoo som förändrade sättet att tala/tänka om sexuella övergrepp.

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut