Sociologi

Alla Inga Spara

• Organisk/mekanisk solidaritet Mekanisk solidaritet - Grundläggande religiös hållning. Man låter kristendomen bygga upp hela ens liv. Man känner gemenskap genom att dela sin religion. Det gör social ordning, genom att man delar religionen med varandra . Organisk solidaritet - Funktionell samhörighet. Vid inträdet i samhället så är vi i beroende av varandra. Vi är funktionellt beroende av varandra, därför blir det inte många konflikter. Man tänker ”Om jag ska leva här så behöver jag andra. Jag behöver någon som odlar maten jag äter, någon som fixar min dator när den går sönder etc.”
• Kapitalism Kapitalism är ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo och där produktionen regleras av marknadskrafterna.
• Rationalisering Weber: Rationalisering: Det handlar om att de effektivitetskriterierna så försöker man fixa enkla och bra lösningar. Det sprider sig till övriga delar av samhället och då talar Weber om rationalisering. När vissa effektivitetskriterier sprids i vardagslivet för andra så talar vi om rationalisering, menar Weber. Ex. Psykoterapi. När Freud träffade sina patienter så träffades de 4 gånger i veckan i flera år. Det fanns ingen korttidssterapi. Idag finns det absolut korttidssterapi, man kan inte träffa sin psykolog i flera år, bara kanske i vissa fall, men inte som förr. Man försöker effektivisera idag så mycket som möjligt. Weber var kritisk mot rationalisering. Han säger att ångest, utbrändhet skulle följa i rationaliseringens spår.
• Makro/Mikro - sociologi Makrosociologi - Studie av större sociala system. Här ingår kulturen av ett samhälle, eller ekonomin. Men också historiska fenomen som industrialismen. Ex: Durkheim ”självmordet” (1897). I den boken skriver Durkheim att självmord ska förklaras utifrån samhället. Självmord ska inte förstås som personlig olycka, men ska förstå utifrån samhället. Durkheims argument är att om självmord bara är något individuellt så ska det inte finnas någon stabilitet. Men statistiken varierar inte över tid, utan det är ungefär lika många självmord varje år. Om självmord bara är en personlig affär så skulle vissa länder ha mer självmord än andra, men även i internationella jämförelser så ser man att självmord är ett resultat av samhället. Om ett samhälle har höga eller låga självmordstal, vad gör man då? Graden av social integration. Där det är en hög grad av social integration så är det lågt antal människor som begår självmord och om det är en låg grad av social integration så är det högt antal människor som begår självmord. Ett annat exempel är att Durkheim såg att katoliker begick mindre självmord än vad protestanter gjorde. Ett argument för det var att katoliker hade större samhörighet med familj och vänner än vad protestanter gjorde. Mikrosociologi - Vad innebär mikronivå? Jo, studie av vardagslivet. När människor möts ansikte mot ansikte. Brukar kallas för mikrosociologi. Mikrosociologi betyder studiet av vardaglig interaktion där människor möts ansikte mot ansikte. Ex: Harold Garfinkel - Hur det sociala mötet blir förståeligt. A: Jag har en 14 årig son B: Vad bra! A: Jag har en hund också. B: Åh! Vad tråkigt. Det här meningsutbytet belyser etnometoden. Det är tillvägagångssätt som medlemmar i en kultur delar, för att göra det sociala mötet förståeligt och möjligt att agera i.
• Globalisering Globalisering är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att världens länder knyts närmare varandra. I allmänt språkbruk har Globalisering kommit att syfta på den ekonomiska integrationen mellan olika nationella ekonomier.
• Individualism Individualism avser i allmänt språkbruk att ge stark betoning åt den enskilda, och därför motsats till, och möjligen även på bekostnad av, gruppen. Avser även enskilda människors initiativ och deras frihet i generell bemärkelse.
• Förmodernitet/modernitet/postmodernitet Modernitet är ett begrepp som betecknar den samhällsordning som växte fram ur upplysningen, baserat på rationella/vetenskapliga principer, individuella rättigheter och etablerade politiska system. Vetenskaplig tro Populärt på arbetsmarknaden: industrialiseringen/massproduktion Lönearbetare Kärnfamilj Svaga sociala band Postmodernitet Radikala förändringar Massmedias betydelse Människan börja uppleva meningslöshet (innan trodde man att meningen med livet var Gud osv men när vetenskapen började ta plats så visste man inte vad man skulle leva för.
• Symbol Symbol är ett socialt objekt som används för representation och kommunikation. Ett fysiskt objekt som blomman har människan gjort till ett socialt objekt. Den representerar något och säger något. Innebörden finns inte i blomman i sig utan människan har gjort det i samspel med andra människor. T.ex. att det ska heta blomma och att det ska representera kärlek.
• Den signifikante andre Lekstadiet, barnet övertar den signifikanta andres roll (förälder, seriefigurer).
• Den generaliserande andre Den psykiska struktur som innehåller denna generaliserade erfarenhet och dessa förväntningar kallade han den generaliserade andre. Med hjälp av den formar individen sin egen identitet, sitt själv.
• Referensgrupp Det är en förfining av den generaliserade andre. Olika grupper har olika normer och anpassar beteende beroende på grupp. (ingår i spelstadiet enligt Sandstrom)
• Rollövertagande Rollövertagande. Betyder att inta den andres roll. Ser situationen ur den andres perspektiv. Rollövertagande är viktigt för att komma ifrån missförstånd. Kan handla om empati men även manipulation. Ex: telefonförsäljare, lärare.
• Identitet Stämpling – individen tilldelas en identitet som avvikare i samhället. T.ex. alkoholist, psykisk störd, kriminell. Det har länge studerats om identitet. T.ex. är homosexualitet en identitet eller en sjukdom? Det är en identitet.
• Stämpling Stämpling – individen tilldelas en identitet som avvikare i samhället. T.ex. alkoholist, psykisk störd, kriminell. Om individen som kriminell utestängs för t.ex. jobbet så söker den sig till andra likasinnade personer.
• Jaget som process Jaget förändras beroende på interaktionssammanhanget. Vi har lika många jag som grupper vi samspelar med. Släktträff, Krogen, anställningsintervju. Är personligheten viktigt här – Nej ”Situerad identitet” kallas detta. Jaget förändras över tid. Skillnaden är för stor t.ex. jaget som ett barn och jaget som en gamling. Dåtiden och framtiden utgör sociala objekt som används i den nuvarande situationen. Dåtiden (erfarenheter som barn) används som guide till nuvarande situationen. Vad är barndomen? Det förändras beroende på vilken situation jag är i livet – ålder i fokus. På samma sätt används framtiden för min nuvarande situation. Framtiden reglerar här och nu. Ex: Vi ska examineras vilket påverkar vårt här och nu.
• I/me Mindaktivitet – består av I och me. I är den spontana och impulsiva i jaget. Den som startar handlingar Me är den sociala delen av jaget. Den internaliserade attityden från andra människor som jaget använder för att bedöma sig själv och sina handlingar. Det är ständig dialog mellan ”I och me” och kallas för mindaktivitet Ex: Ett spontant prov. I skulle inte palla och bli arg och frustrerad. Reaktionen blir ett objekt för ”me”. Vad skulle läraren tänka om jag agerar utifrån ”i”? Vad skulle kompisarna tänka? Eftersom vi har ”ME” så bär vi alltid med oss andras reaktioner vilket gör oss socialt relaterade.
• Definitionen av situationen Definitionen av situationen: Vad människor uppfattar som verkligen också får verkliga handlingskonsekvenser. T.ex. Jag går inte ut på kvällen då det är mycket brott på natten, behöver inte vara så men vi uppfattar det så.
• Social interaktion Samspel mellan personer och grupper.
• Mind Problemet med SP enligt SS är att människan alltid är social relaterad t.o.m. den inre interaktionen med oss själva – mindaktivitet Mindaktivitet – består av I och me.
• Dramaturgi Dramaturgi handlar om hur en berättelse är uppbyggd rent strukturellt. Det är även läran om hur man bygger upp en berättelse på ett bra och ändamålsenligt sätt.
• Dramatiskt förverkligande Dramatiskt förverkligande är från Goffman. Han menar att det jag utför måste verka viktigt för andra människor så därför måste jag dramatisera situationen, därför måste jag ljuga lite.
• Främre regionen/bakre regionen Rollens ekologi: region. Det är en plats som avskiljs av en persektuell barriär. Den främre regionen. På samma sätt som en skådespelare går ut på scen, så går vi människor ut för att möta det sociala livet. Den bakre regionen. Skådespelaren går tillbaka backstage, byter kläder, vilar upp sig. Vi människor går också tillbaks, vi samlar ihop oss, förbereder oss för nya rollframträdanden. Han menar att vi kan vara mer avslappnande i den bakre regionen som slappa kläder, inte lika fina när vi talar etc. Sen när vi går ut i den främre regionen då är det slut på mjukisbyxorna, fisandet och fula språkbruket. Goffman menar att vi går fram och tillbaka från den främre regionen och den bakre regionen. En servitris kan bli arg på sina kunder på den bakre regionen, medan hon visar ett finare ansikte i den främre regionen.
• Ansiktsarbete (facework) Enligt Goffmans dramaturgiska perspektiv så ses ansiktet som en mask som ändras beroende på publiken och mängden av social interaktion. Människor strävar efter att upprätthålla ansiktet de har skapat i sociala situationer. Människor är emotionellt knutna till deras ansikten, så att de mår bra där deras ansikten underhålls; att förlora ansikte ger resulterar till emotionell smärta, så i sociala interaktioner så brukar människor samarbeta genom att använda artighet som en strategi för att upprätthålla varandras ansikten.
• Takt Takt (publiken). Publiken kan visa aktörsteamet att de har destruktiv information. De låtsas om att de inte har tagit del av destruktiv information. Om läraren fes, så är det snällare om vi studenter låtsas att han inte fes. Takt visavi takt. Aktörsteamet måste också visa takt, och det kallas för takt visavi takt.
• Social responsivitet Människors spontana och direkta gensvar gentemot varandra där meningen byggs upp växelvis.
• Asocial responslöshet Man svarar inte på den andres stimuli eller handlingar.
• Utbrändhet Utbrändhet i vardagsteori är att vi jobbar för mycket o går in i väggen. Men det kan vi komma ifrån genom att vila. Men Asplund menar att det är en livsstil (interaktionsformen) Utbrändhet sker inte bara i arbetslivet utan också i b.la. äktenskapet.
• Gemeinschaft/Gesellschaft Begreppen beskriver två olika samhällstyper där det första, Gemeinschaft, avser en samhällsform som bygger på personliga och familjära relationer, ärvd status och en enande känsla av gemenskap liknande medeltidens skråsamhälle. Gesellschaft avser en mer modern samhällstyp med individualism, arbetsfördelning, institutioner och status skapad genom arbete och utbildning.
• Social konstruktionism Social konstruktionism - Det konstrueras av samhället. Den sociala konstruktionismen har vuxit fram ut den symboliska interaktionismen. Den sociala konstruktionismen ifrågasätter fakta och objektivitet och anses vara provokativ.
• Relativism Relativism är en filosofisk ståndpunkt som sätter någonting i relation till något annat.
• Diskurs Diskurser är det som bestämmer hur den sociala konstruktionen ser ut, den som fyller tavlan. Diskurs – Vad som acceptabelt kan sägas, tänkas, skrivas eller bildligt framställas om ett objekt i samhället. (Orden vi använder för att samtala med varandra = diskurs).
• Stora och små diskurser 1. Stora diskurser – Innebär att man är intresserad att studera över institutionsgränserna. Analysen rör sig på makronivå. Ex: globaliseringsdiskursen Michel Foucault – den genealogiska metoden Ex: Psykiatrins inträde i domstolarna – Gick ifrån den onda brottslingen till den sjuka brottslingen 2. Små diskurser – Studera diskurser i det lokala sammanhanget på mikronivå. Jonathan Potten. Handlar om retorik – hur människor i samspel med varandra använder ord och andra saker för att bli. 1. En trovärdig identitet 2. Ett anspråk på fakta
• Makt När man talar om begreppet diskurs så kommer man också in i begreppet makt. Vissa diskurser kan ha makt över en som individ. Det finns en stark länk mellan en diskurs, sanningsanspråk ( att uttala sig om att det påstående man förespråkar är det som helt eller bäst beskriver/förklarar verkligheten) och makt.
• Diskursiv förändring Diskursiv förändring – Ex: Könsdiskursen, som hela tiden befinner sig i förändring.
• Subjektsposition Begreppet subjektsposition är en identitet som blir möjlig i en diskurs samtidigt som andra identiteter utesluts. T.ex. Subjektspositionen som yrkesarbetande kvinna är inte möjlig under 1700- och 1800-talet men blir möjlig på 1960- och 1970 talet med Friedan. Alltså har identiteten för en yrkesarbetande kvinna blivit möjlig under 1960 och 70-talet och samtidigt så uteslöts andra identiteter med detta, att kvinnor inte var yrkesarbetande kvinnor.
• Modalitetsmarkör Potter talar om detta. Med vilken bestämdhet utformas ett påstående. Kan vara stark (Det 'är' =framställs som fakta) eller svag (det är sannolikt, det är möjligt att….).
• Ägandets livsform Konsumtionssamhället har sin grund i en livsform, ägandets livsform. Fromm: Ägandets livsform. Orientering mot det egna jaget och omvärlden som utmärkts av en strävan att äga eller förtära. Ägandets livsform borde bytas ut mot varandets livsform.
• Varandets livsform Aktivitet/självverksamhet – att vara aktiv och självverksamhet. Fri och obunden aktivitet där hela personligheten är engagerad. Att bara vara är också en aktivitet, man behöver inte producera för att vara aktiv.
• Rationell auktoritet/irrationell auktoritet Den rationella auktoriteten grundar sig i verklig kompetens och behöver inte skrämma eller imponera med magiska krafter på dem som är honom underordnade för att behålla sin auktoritet. Den rationella auktoriteten ger effektiv hjälp utan att exploatera och kräver inte irrationell eller skräckfylld beundran i gengäld. Relationen präglas av jämlikhet, förutom i det avseende där den rationella auktoriteten besitter mer kunskaper eller större duglighet. Den irrationella auktoriteten är den rationellas motsats. Den bygger sin överhöghet på makt av fysisk eller psykisk art och kan bygga på reell makt eller på ängslan och hjälplöshet hos dem som underkastar sig hans/hennes auktoritet. Makt och fruktan är den irrationella auktoritetens hörnstenar och kritik är förbjuden.
• Existentiellt ägande/karaktärologiskt ägande Existentiellt ägande – Ägande som bottnar sig i vår natur. Karaktärologiskt ägande - Samhället idag får oss tvångskonsumera
• Passiviserande stimuli/aktiverande stimuli Passiviserande stimuli – Stimuli som oftast måste förändras i intensitet eller innehåll för att dess stimulerande effekt ska kvarstå. Exempel på passiviserande stimuli: fysiologiska reaktioner (hunger, sexualitet osv) Ex: När jag kollar på en actionfilm och när den är slut så känner man sig tom och passiv. Det är stimuli men när filmen är slut måste jag hitta annat för att finna mer stimuli. Den aktiverar inte mina emotionella eller intellektuella sinnen Aktiverande stimuli – Stimuli som väcker oss emotionellt och intellektuellt. Ex: En bok som får dig att tänka och reflektera över de frågor som boken ger dig under en längre period. Gränsen mellan passiviserande och aktiverande stimuli är oklar men finns där. En liknelse kan vara skillnaden mellan porr och kärlek.
• Social karaktär Psykologiska egenskaper som är gemensamma för en grupp eller ett samhälle. Ett exempel på social karaktär är: Den exploativa – Den exploativa karaktärer handlar om att man intresserar sig människor i den grad till hur mycket man kan utnyttja och få det man vill ha.
• Samlande karaktär Ett distanserat förhållningssätt. Att man håller fast till vad man har, att inte dela med sig. Anses som den ”snåla karaktären”. Egenskaper som punktlighet, sparsamhet, lydnad för auktoriteter och hög arbetsdisciplin.
• Affärsmässig karaktär Den affärsmässiga karaktären tar över den samlande karaktären på 1900-talet. De båda utmärkts av att samla på sig saker. Den affärsmässiga karaktären grundar sig i utbyte. Alla ting och människor kan bytas ut mot andra bättre ting och människor, den är affärsmässig och inte snål och samlande som föregående karaktär. Ex: Bilinköpet. Man köper bil inte bara av praktisk användning utan också social status. Vi byter bilen om några år för något bättre. Vi har svaga emotionella band till dem. Samma sak som människor. Man byter partner, vänner och kan byta för att det finns snyggare, bättre där ute. Man har inte samma emotionella band som förr.
• Produktiv karaktär Utgör mänsklighetens mål, hur vi människor bör vara.
• Flyktmekanismer Det är ett folkhälsoproblem. Suicidtankar är ofta en flyktmekanism, ett rop på hjälp. Ingen vill egentligen dö, säger Beskow. Vi vill fly till något.

Alla Inga Spara