Sociologi tenta - Introkurs

Alla Inga Spara

• Galatea effekten Höga förväntningar gör att man blir högpresterande
• Självuppfyllande profetia Beteende baserat på falska föreställningar om en situation orsakar den situationen. Exempel: Placebo
• Pygamalion effekten Hur en eller flera personers åsikt om en annan person/grupp påverkar hur de agerar
• Relative age effect Man behandlar de äldre som om de är bättre vilket sedan resulterar till att de faktiskt blir bättre
• Conformity Hur folk tenderar att kopiera andras opinioner. Exempel: Asch line judgement
• Parental socialization/Transmission Att barn ofta tänker och agerar som sina föräldrar
• Peer transmission Att studenter anpassar sig efter sina kamrater
• Media transmission Människor anpassar sina opinioner efter vad som skrivs och sägs i media
• Social influence Process genom vilken människors åsikter och beteenden påverkas av andra
• Social learning theory Idén om att människor blir mer motiverade att lära av andra för att få en mer riktig bild av verkligheten
• Negative social influence När människor opinioner och beteende utvecklas och blir TVÄRTEMOT personer i dess omgivning
• Positive social influence När människor opinioner och beteende utvecklas och blir DENSAMMA som personer i dess omgivning
• Direkt social inlärning Människor lär sig via kommunikation med andra
• Observatorisk social inlärning Människor lär sig genom att se vad andra gör och kopiera
• Social learning biases Olika faktorer av partiskhet som påverkar på vi känner och agerar gentemot saker och ting
• Popularity bias Hur populär en opinion är i en social miljö påverkar vår egna opinion. En opinion är populär om många håller med den
• Exposure bias Hur graden av en viss opinion vi utsätts för påverkar vår egna opinion. Jo starkare en person har blivit utsatt för en opinion, desto mer troligt är det att personer anpassar sig efter den.
• Status bias Opinioner kommer från olika individer och beroende vad vi anser att den här personer har för status kommer vi välja att anpassa eller inte anpassa våra opinioner efter dem
• Susceptibility bias (Känslighet) Handlar om öppenhet och huruvida en person känner sig öppen till att kunna ändra sin opinion eller inte
• Confirmation bias Tendensen att människor kopierar opinioner baserat på hur “attraktivt” innehållet av opinionen är. Handlar om hur vi söker bevis på det vi redan tror på och ignorerar andra bevis som säger emot det som är vår opinion.
• Adaptation bias Idén om att människor är mer troliga att ändra sina opinioner om deras nuvarande opinioner inte är anpassade efter den sociala kontexten som de befinner sig i
• Social problem Något som påverkar och oroar många människor. Dessa problem varierar över tid och rum
• Sociala normer Normativa uttalanden som anger vad en person ska göra eller inte göra. Har att göra med vad som är tabubelagt, vad som anses vara rätt och fel.
• Moralnormer/Internaliserade normer Finns inom individerna, vad som är moraliskt rätt att göra själv. Till skillnad från sociala som utgår ifrån gruppen
• Lagliga normer Mer formella normer som är insatta av staten snarare än av sociala grupper. Bestraffas med hjälp av formella sanktioner
• Social kontroll teorin Menar att människor följer sociala normer eftersom avvikelser från sociala normer kan besvaras med sociala sanktioner. Följer man normerna får man socialt godkännande
• Social sanktioner Straff för beteende som avviker från sociala normer. Det är är externa sanktioner som skjuts på av personer i grupp
• Socialt godkännande Belöningar och uppskattning som en person får av en grupp när hen följer sociala normer
• Internaliserade sanktioner Känslan av skam och skuld från att ha avvikit från internaliserade normer. Det kan ses som en slags psykologiskt kostnad, då det tär på en persons mentala hälsa
• Konceptet av habitus Beteendemässiga vanor baserade på kognitioner, moraliska normer, värderingar och kulturella manus
• Dominant strategi En strategi som är gynnsam att välja oavsett vad andra människor gör.
• Samarbetsproblem / Socialt dilemma Visst tillstånd där rationellt egenintressebeteende resulterar i kollektiva problem. Exempelvis om alla i ett kollektiv väljer en dominant strategi
• Koordinationsproblem Vissa förhållanden där människor vill göra samma sak, men är osäkra på varandras beteende. Ett exempel är när människor vill hälsa på varandra men inte ver hur den andra vill hälsa
• Beskrivande/Deskriptiva normer Uttalande som anger vad en person förväntas göra, exempelvis sjunga ja må hen leva när någon fyller år
• Kulturell missanpassning (cultural maladaptation) Normer och åsikter som inte passar in väl i den sociala omgivningen
• Kulturell tröghet (cultural inertia) Tidsförskjutning mellan förändrade sociala förhållanden och anpassning av nya normer och opinioner.
• Pluralistisk okunnighet / ignorans Situation där majoriteten av människor privat förkastar en viss norm men felaktigt tror att andra privat stöder normen
• Bystander effect / Åskådareffekten Ett fenomen som skapas av pluralistisk okunnighet. Fenomen menar att människor är mindre benägna att hjälpa andra människor i en kritisk situation när passiva åskådare är närvarande
• Spiral of silence / Tystnadsspiralen Människor tenderar att vara tysta och inte uttrycka sina privata preferenser när de tror att deras privata preferenser avviker från majoritetens preferenser
• Proximate causes Faktorer som är nära till det fenomenet som ska förklaras
• Ulitmate causes Faktorer som ligger bakom proximate causes. Varför är någon överviktigt. Inte för att de äter för mycket utan anledningen till varför de äter för mycket. Exempelvis problem hemma, mobbad i skolan osv
• Mikronivå Den lägsta nivån. Här ser man till individerna då man kollar på en grupp med fåtal människor
• Mesonivå Mellannivån. Här ser man till personerna i förhållande till deras närmaste omgivning. Ett exempel kan vara en familj eller en skola
• Makronivå Den högsta nivån. Det brukar vara länder eller flera grupper av länder
• Mikro, meso och makro Olika nivåer av social kontext
• Describe, explain & apply Delarna i Three aimns of sociology, alltså hur man löser sociala problem
• Societal relevance Hur det sociologiska arbetet jobbar för att förstå sig på de sociala problemen
• Propositions Universellt uttalande, uttalande om orsakssambanden mellan två eller flera begrepp
• Theory Schema Typ av verktyg där propositioner, villkor, hypoteser och observationer skrivs ut som en sammanhängande uppsättning verbala påståenden. En förklaring som använder just propositioner och villkor kallas för en dediktiv-nomologisk förklaring
• Descriptive research Svarar för beskrivande frågor. Forskning vars syfte är att komma med korrekta beskrivningar av sociala fenomen
• Explanatory research Forskning vars syfte är att noggrant testa hypoteser
• Exploratory research Forskning vars syfte är att upptäcka nya fenomen och att konstruera nya teorier
• Measurement quality Kvaliteten på måtten. Detta beror på validiteten och tillförlitligheten av måtten
• Measurement validity I vilken grad mått återspeglar det teoretiska koncept som de är avsedda att mäta.
• Operationalizations Översättning av teoretiska variabler till empiriska variabler
• Simple concept Teoretiskt begrepp som enkelt kan mätas med empiriska variabler. Exempelvis ålder, vikt och inkomst
• Complex concept Teoretiskt begrepp som består av olika dimensioner. Exempelvis sociala normer, brott och ojämlikhet
• Conceptualization Differentieringen av olika dimensioner av teoretiska variabler. Relevant för komplexa koncept
• Etymologi Ordets ursprung. Att man bryter ner vad ett ord kommer ifrån för att förstå det bättre. Som att ordet “metod” kommer inte meta och hodos, vilket översatt är meta och väg/rutt
• Forskningsdesign Den övergripande formgivningen av ett projekt
• Produktion av data När forskaren lämnar sitt “skrivbord” för att gå ut och studera samhället
• Transparens Själva genomskinligheten, något som är A och O när det gäller en studiens trovärdighet
• Triangulering Att man, genom att kombinera olika metoder, typer av data eller teoretiska perspektiv kan komma fram till en mer sann beskrivning av ett fenomen
• Tvåstegsurval Sätt att välja vem att intervjua där man först väljer organisation sedan individer i organisationen
• Snöbollsurval En metod för att hitta personer att intervjua. Börja med att hitta en person som har erfarenhet om ämnet och via den personen få reda på fler personer som också kan vara intressanta att intervjua
• Deskriptiva, strukturella och kontrast 3 typer av etnografiska frågor
• Respondenter Svarar på frågorna så som de formuleras
• Informanter Svarar på frågor utifrån ens kultur eller sociala miljö
• Social process Mönstret av tillväxt och förändring i ett samhälle genom åren. Exempelvis kläder, vad vi väljer att ha på oss är socialt
• Opinioner Är övertygelser (faktabaserade), värderingar (vad är bra och dåligt) och attityder
• Matteuseffekten Menar att den som redan har - får mer, och den som inte har - får inget. Fenomen där ett system gynnar en tidigare gynnad part
• Alienation/förfrämliganden Den känsla av att bli en del av produktionen som sker inom en organisation. Man kan känna sig främmande inför sig själv. Man blir en del av produktionen, inte en själv
• Preskriptiva normer Tyder på att det finns något som säger “gör detta/gör inte detta” och kan delas upp i sociala, juridiska och internaliserade
• Suboptimal lösning Ett alternativ som är mindre än det bästa. Sanktionerna kommer in, det är mindre attraktivt att agera precis som man vill
• Koordinationsproblem När alla parter vill få något att hända, men hur gör man? Kan handla om att exempelvis hälsa eller gratulera
• Trickle-down / Nedåtspridning När högre statusgruppers inredning/klädsel osv smittar av sig på lägre statusgrupper
• Metod Kan ses som ett recept för hur en undersökning ska genomföras. Den ger oss anvisningar om vilken data som bör insamlas och vad som ska göras med den data
• Hypotes En bild av vad som kan vara resultatet
• Analysenhet Det vi väljer att analysera, exempelvis människor, skolklasser, partnerskap, relationer eller nätverk
• Variabler Egenskaper som varierar. De knyts an till en enhet och kan vara exempelvis kön, ålder, inkomst eller social klass
• Kvotskala Skala för variabler som har en äkta nollpunkt, finns alltså inget lägre än noll. Exempelvis inkomst och antal barn
• Intervallskala Skala för variabler som kan ha negativa siffror, exempelvis temperatur och ens förmögenhet (om man har skuld)
• Ordinalskala Skala för variabler som inte bara är namn på saker utan går arr rangordna. Exempelvis utbildningsnivå eller placering i en tävling
• Nominalskala Skala för variabler som har ett namn, men inte något som är bättre eller sämre än något annat. Exemplevis kön, etnicitet eller kommun

Alla Inga Spara