Socialpsykologi

Alla Inga Spara

• konkret grupp Personerna uppfattar att de själva tillhör gruppen, och av andra uppfattas de tillhöra gruppen. De interagerar med varandra, det vill säga gör saker ihop och samspelar med varandra. De har ett gemensamt mål eller en gemensam uppgift, och de har en gemensam historia. T.ex. familjer, skolklasser och arbetsgrupper.
• abstrakt grupp Består av individer som kategoriseras som en grupp av dem själva och/eller av andra för att de uppfattas dela en eller flera gemensamma särdrag som anses vara typiska för denna grupp och som skiljer individerna från andra. T.ex. socionomer, moderater och bloggare.
• primärgrupp Varaktiga grupper med en lång gemensam historia och nära relationer i samvaro ansikte mot ansikte och som är viktiga för hemhörighet och ideal. Dessa är i regel små och stabila och i dem känner vi oss ofta hemma. T.ex. familjen och de närmaste vännerna.
• sekundärgrupp Dessa grupper brukar vara större och individen har en större distans till de övriga gruppmedlemmarna. Alla medlemmarna interagerar inte direkt med varandra, samhörigheten är inte lika utpräglad som hos primära grupper, och relationerna inom gruppen är mer opersonliga och mindre känslobetonade. T.ex. föreningar och organisationer.
• ingrupp Grupp där individen själv medlem.
• utgrupp Grupp där individen inte är medlem.
• undergrupp/subgrupp En grupp inom en grupp. T.ex. informella kamratgrupper i en skolklass.
• normer Oskrivna regler i samhället som vi har att förhålla oss till. För individen fungerar normer som en referensram som värden tolkas genom.
• den dolda läroplanen Alla andra saker som eleverna lär sig i skolan som inte uttryckligen lärs ut av den formella läroplanen. Det kan innefatta sociala lektioner, arbetsvanor, värderingar och uppfattningar.
• formella normer Nedskrivna eller klart uttalade normer som även kallas regler.
• informella normer Outtalade och icke-nedskrivna normer för det vardagliga livet. Dessa är självklara och underförstådda av alla som lever efter dem.
• gruppnormer De uttalade (formella) eller outtalade (informella) normer som reglerar eller styr livet i en grupp.
• relationella regler Regler om hur man bör vara mot varandra. T.ex. förbud mot mobbning, inte skratta åt någon som gör fel och påbud som att vara snäll.
• moraliska regler Likt relationella regler. Regler för handlingar som har konsekvenser för rättvisa, rättigheter och andras väl.
• strukturerande regler Regler som syftar till att strukturera och upprätthålla de aktiviteter som pågår i skolan eller strukturera och upprätthålla de fysiska miljöer där aktiviteterna ingår eller utspelar sig. T.ex. att man inte får prata rakt ut utan räcker upp handen och väntar på sin tur om man vill säga något.
• roller Refererar till de beteenden som förväntas av en person som innehar en viss position i en grupp. Roller existerar bara i relation till andra roller
• socialt klimat, skolklimat Refererar till relationerna och interaktionsmönstren mellan de individer som utgör en grupp och som baserar sig på värden, normer, mål, vanor och traditioner inom gruppen.
• effektiva skolor En skola där elever presterar bättre än vad som borde förväntas av dem utifrån deras socioekonomiska bakgrund och de kunskaper som de hade innan de började skolan.
• kohesion Syftar på solidaritet i gruppen, grupp- eller teamkänsla, sammanhållning eller en gemensam känsla av samhörighet.
• social loafing En tendens hos individer att arbeta mindre hårt med en uppgift när de tror andra i gruppen också arbetar med uppgiften. Deras ansträngning har minskat, men de är inte free-riders.
• grupptryck Den effekt gruppen har på en individs beteende.
• konformitet En likartad anpassning till en grupp eller en majoritet till en följd av majoritetspåverkan eller grupptryck.
• majoritetspåverkan Anpassning till åsikter som effekt av att de hålls av en majoritet i gruppen.
• minoritetspåverkan Uppstår när en minoritetsgrupp inom en annan grupp gör ett anspråk i att ändra den större gruppen
• offentlig medgörlighet Innebär att en individ öppet eller offentligt ändrar sig i linje med gruppens norm men privat behåller sin avvikande åsikt eller uppfattning.
• privat acceptans Innebär att individen även integrerar gruppens norm med sitt personliga värdesystem, internaliserar gruppens åsikt eller uppfattning.
• social identitet Avser den del av en individs självbild eller identitet som härrör från hans/hennes kunskap om hans(hennes medlemskap i en social grupp (eller grupper) tillsammans med värdet och den känslomässiga betydelsen som är kopplad till detta medlemskap.
• social rörlighet Om individer tror att en individ med mindre eller större ansträngning kan byta grupp, kan enskilda individer försöka frigöra sig själva från sin grupp och försöka nå acceptans och medlemskap i den dominerande gruppen.
• stigma En process i vilken individer blir etiketterade med en stämpel som särskiljer dem från andra och associerar dem med negativa eller icke önskvärda egenskaper, vilket resulterar i att de blir socialt avvisade och isolerade.
• sociala konstruktioner Produkter av sociala och kulturella processer, t.ex. vardagslivet och de kunskaper, arrangemang, vanor, normer, värden som det inrymmer; upprätthållas genom de sociala interaktioner och det språk som vi delar med våra medmänniskor.
• prosocialt beteende Beteenden eller handlingar som visar omsorg för andras väl och inkluderar att hjälpa, utöva omsorg, dela med sig, rädda, skydda och skänka; handlingar med andras bästa för ögonen.
• induktion En fostransstrategi som innebär att man förklarar för barnet varför man förväntar sig vissa beteenden och ogillar andra; att uppmärksamma barnet på konsekvenserna som hens handlingar har för hen själv eller för andra personer.
• socialisation Den process där individen införlivar eller tillägnar sig gruppen eller samhällets normer, regler, värden, föreställningar och beteendemönster, och som medför att individen utvecklar sin personlighet och anpassas till gruppen eller samhället.
• åskådareffekt Att sannolikheten att en åskådare hjälper en nödställd är betydligt större om hen är den enda som ser den nödställde, än om det finns flera (för åskådaren okända) personer närvarande.
• ansvarsdiffusion Osäkerhet på om man har ansvar att agera eller gripa in i en situation när det finns andra människor närvarande; att närvaron eller delaktigheten av en grupp skymmer det personliga ansvaret eller späder ut det i gruppen.
• stämpling En social process i vilken en individ i samspelet med andra blir "märkt" som "avvikande", dvs. definieras som en person som bryter mot viktiga förgivettagna normer för gruppen, kulturen eller samhället.
• internalisering Den psykologiska processen av socialisering, vilket innebär att uppfattningar, värderingar och handlingsmönster anammas och görs till individens egna.
• modellinlärning/modellering Inlärning av ett beteende genom observation av hur andra beter sig, eller genom observation av vilka konsekvenser andras beteenden får för de personer som utför dem.
• tuckmans modell för grupputveckling -
• moreland och levins modell för gruppsocialisation -
• sherif och ashs experiment -
• kognitiva konflikter Konflikter som äger rum inom en individ, i huvudet.
• intressekonflikter Handlar om hur resurser ska fördelas inom en grupp eller mellan individer. Det kan handla om att flera än en vill ha samma leksak, bok eller arbetsuppgift i ett grupparbete, men det kan även handla om makt, status etc.
• värderingskonflikter Konflikter där individerna har olika uppfattningar om sådant som det inte finns något givet svar på, dvs. där olika värderingar kolliderar.
• relationskonflikt Handlar om att individer har svårt för att förlika sig med varandra, att de stör sig på varandra.
• konstruktiva konflikter Konflikter som resulterar i överenskommelse som alla inblandade är nöjda med och tjänar på och som är för allas bästa, som stärker relationen mellan parterna och som ökar deras förmåga att hantera och lösa framtida konflikter på ett konstruktivt sätt.
• destruktiva konflikter Konflikter som resulterar i att en part vinner på den andra partens bekostnad och som skapar ilska, förbittring, sårade känslor och misstro samt minskar möjligheterna att hantera och lösa framtida konflikter på ett konstruktivt sätt.
• attribuera Att tillskriva någon t.ex. ett motiv, ett behov eller en egenskap som uppfattas vara orsaken till en handling; att tillskriva händelser i omvärlden olika orsaker.
• symbolisk interaktionism Teori som utgår ifrån idén att barnets jag och identitet uppstår och utvecklas i de sociala interaktionerna med andra.
• groupthink Ett sätt att tänka som människor fångas av när de är djupt involverade i en tätt sammanhållen eller sammansvetsad grupp, och där gruppmedlemmarnas strävan efter enighet överskuggar deras önskan eller motivation att realistiskt granska alternativa handlingsvägar.
• förhandling -
• disengagemang -
• konflikhantering -
• behovsspiralen -
• heta konflikter -
• kalla konflikter -
• isbergsmetaforen -
• försvarsmekanismer -
• assertiv -
• elevmedling -
• skolmedling -
• crick och dodges modell -
• teaching students to be pacemakers (TSP) -
• cohens konfliktpyramid -
• galtungs ABC-triangel -
• glasls eskalationstrappa -
• teorin om dubbla angelägenheter Enligt denna teori ställs man inför två huvudsakliga angelägenheter när man hamnar i konflikt: (a) att uppnå sina mål, och (b) att vidmakthålla en lämplig relation till den andra personen eller de andra personerna.
• ugglan Integrativa förhandlingar - används när både mål och relation är mycket viktiga. En överenskommelse kommer till stånd som gör att båda parterna uppnår sina mål och att eventuella spänningar och negativa känslor samtidigt löses.
• räven Kompromisser - används när både mål och relation är någorlunda viktiga och när parterna inte tycks kunna få vad de vill. För att nå en överenskommelse ger parterna delvis avkall på sina mål och negativa känslor samtidigt löses.
• teddybjörnen/kamelen Anpassning - används när målet inte är viktigt, medan relationen är mycket viktig. Individen ger avkall på sina mål i syfte att bibehålla relationen på ett så bra sätt som möjligt.
• sköldpaddan Undandragande - används när varken mål eller relation är viktiga. Individen ger upp och drar sig undan både konfliktämnet och den andra personen
• hajen/lejonet Distributiva vinna-förlora-förhandlingar - används när målet är mycket viktigt, medan relationen inte är viktig. Individen försöker uppnå sina mål genom att övertala, pressa eller betvinga den andra att ge efter.

Alla Inga Spara