Sociala relationer i skolan

Alla Inga Spara

• Autonomi Innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden. Eftersom barnen inte själva kan förstå och utveckla sin egen självständighet måste vuxna praktisera och garantera detta.
• Barns perspektiv Vad barn själv säger eller uttrycker kring sina villkor, barnets egna uppfattningar
• Barnperspektiv Hur vuxna, forskare eller betraktare, tolkar barnperspektivet och barns bästa
• Normer Ett relativt diffust begrepp, men enkelt sagt innebär det idéer om vad som anses normalt resp. onormalt vilket i sin tur skapar förväntningar på individers beteende, utseende, livsstil osv
• Being Fullvärdiga vuxna individer. Förmögna ill känslor, handlingar och egna tankar.
• Becoming Barn är ofullkomliga, mindre värda. Barndom är en brist som ska åtgärdas. Betonar vad barn är men ska bli, nämligen vuxen. Det är den vuxnas ansvar att detta sker.
• Dikotomier i being/becoming omsorgsgivare/omsorgstagare, stor/liten, aktiv/passiv, kompetent/inkompetent
• Ideologiskt dilemma kan upplevas där de vuxna ska ge barn inflytande men inte litar på barnets kompetens. Exempel: barnets rätt till medbestämmande upplevs kollidera med att garantera barnets säkerhet.
• Naiv tillit när barn lyssnar på vuxna för att dom är vuxna, utan bevis och argumentation
• Grundat tillit när barn känner befogat tillit, tror på läraren när denne har goda argument och förklaringar och är rättvis och låter elever delta i beslutsfattandet.
• Sociala band Ett fundamentalt behov, en fenomen som håller samman människor i samhället. Kommunikation, bemötande, normer, skam/stolthet, alienation, samklang, differentiering, närhet/distans
• Kommunikation Så skapar vi sociala band. Med vad som sägs och hur det sägs.
• Självreglering Skapa ett sammanhang där barn kan sköta (reglera) sig själva (inom givna ramar), eleverna knyts till ansvar. Agency, barn är aktörer ist. för underordnade till de vuxna.
• Klassen som social gemenskap Klassen som en "caring community" för gemenskap och avskaffande av vuxenkontroll, omsorg och en engagerad läroplan ist. för disciplin. eleverna känner sig omhändertagna och tar hand om varandra (klassråd).
• Disciplin genom samarbete Ett paradigmskifte från ett lärarcentrerat, behaviouristiskt till ett personcentrerat perspektiv för att utveckla elevernas självkontroll (eleven sätter egna mål, väljer, prioriterar och planerar sin tid)
• Maktordning Generationsmaktordning: Ålder gör att barn och unga har mindre makt än vuxna. Vuxna som norm och barn som avviker från normen.
• Dold läroplan Oskrivna regler i skolan. Det som inte står i styrdokumenten, alla de normer och värderingar som inte är uttalade men som elever och lärare ändå förhåller sig till
• Intersektionalitet Hur relationer av överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan bl.a. ras/etnicitet, kön/genus, funktionsvariationer, klass, ålder, sexualitet och religion.
• Värdegrund Ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor kring moral och etik, norm, demokrati, relation och livsåskådning.
• Ledarskap i ett ekologiskt perspektiv En form av problemlösning där lärare arbetar för att etablera goda arbetsrutiner (handlingar och tänkande, läromedel och aktiviteter) och hålla ordning (inredning) i klassen.
• Toleranspedagogik Öka toleransen hos majoriteten för "de andra" genom att lära oss om deras avvikelser. Detta implicerar att det finns vissa som inte riktigt "hör hemma" i samhället (utsatta och marginaliserade grupper), som i ett tolerant förhållningssätt paradoxalt nog bidrar till utpekandet i samhället.
• Samklang Säkra sociala band karakteriseras av att individer som samspelar är samstämda. Kontinuerlig kommunikation där man avläser verbala och ickeverbala intryck, ett stabilt band av kognitiv ("vad") och emotionell ("hur") förståelse.
• Differentiering Skillnaden mellan individerna som samspelar, balansen mellan närhet och distans.
• Diskriminering ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
• Trakasserier uppträdanden som kränker en elevs värdighet som har samband med diskrimineringsgrunderna
• Kränkande behandling uppträdande som inte grundar sig i diskrimineringsgrunderna men kränker en elevs värdighet.
• Diskrimineringsgrunder Diskriminering är ett övergripande begrepp för särbehandling av individer och grupper utifrån diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck.
• Mobbning En form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga annan skada eller obehag.

Alla Inga Spara