Social psykologi

Alla Inga Spara

• Socialpsykologi Att vetenskapligt studera hur människors tankar, känslor och beteeden påverkas av den verkliga eller upplevda närvaron av andra människor.
• Social påverkan Används av alla typer av förändring i en persons/grupps sätt att vara, tänka, känna, vilja och agera, som har sin grund i något i den sociala omgivningen eller omvärlden.
• Sociala tolkningar Hur människor tolkar vid sociala sammanhang.
• Basala motiv Motiv som är grundläggande för hur människor förhåller sig till och tolkar andra människors handlingar. Människans behov av att känna sig bra/ha rätt.
• Självkoncept Vårt "innehåll", t.ex. våra egenskaper, minnen och utseende.
• Självmedvetenhet Hur vi tänker kring vårt "innehåll".
• Fysiologisk självmedvetenhet Medvetenheten om oss själva. Man förstår att jag är jag.
• Psykologisk självmedvetenhet Medvetenheten om sina kognitiva förmågor, t.ex. tankar, minnen
• Personlig identitet Vår egen självuppfattning
• Social identitet Inordnar oss i en grupp som vi känner oss speciellt förankrade i. Gör dig lik andra. En form av kategorisering. Skapar likhet men även olikhet.
• Roll identitet En identitet som kopplas till de förväntningar som ligger i en specifik position. T.ex ledarens roll.
• Självkännedom Hur vi formulerar och organiserar det vi vet om oss själva.
• Oberoende bild av självet Individen definierar sig utifrån sina egna tankar, känslor och handlingar. (Introspektion)
• Beroende bild av självet Individen definierar sig utifrån den påverkan andra människor har på de egna tankarna, känslorna och handlingarna.
• Självmedvetenhetsteorin (”Self Awareness theory”) När vi möter vårt eget beteende så mäter vi det mot de värderingar vi har om vilka vi ska vara.
• Självuppfattningsteorin (”Self Perception theory”) När våra attityder eller känslor är svårtolkade tittar vi på vårt eget beteende i det sammanhang vi ägnar oss åt det: 1. Vi letar i vårt känsloregister kring det som händer utanför oss > endast om vi är osäkra. Om du vet om att du gillar något behöver du inte leta bland känslorna. 2. Vi bedömer huruvida det var vi själva eller situationen som skapade beteende hos oss.
• Social jämförelseteorin (”Social Comparison theory”) När människor lär sig om sina egna förmågor och attityder genom att jämföra sig själva med andra.
• Nedåtgående social jämförelse Jämför med den som är sämre än dig på något > Självförskönande strategi.
• Uppåtgående social jämförelse Jämför med den som är bättre än du på något > när vi vill veta vad vi kan sträva efter.
• Spegeljaget Vi ser oss genom andra människors ögon och vi tar oftast över deras syn på oss.
• Intrycksstyrning Försöket att få människor att se vad man vill att de ska se av en. (Backstage och Frontstage
• Insmickran (”ingratiation”) Att använda smickrande ord för att få någon annan gilla en.
• Självhandikappning (”selfhandicapping”) Att skapa hinder eller ursäkter för varför man inte kommer att klara något, hinder som minskar risken att lyckas (extremform) eller ursäkter för varför man misslyckades (mindre extrem).
• Människans behov av att känna sig bra Basala motiv (1)
• Människans behov av att ha rätt Basala motiv (2)
• Självet Det som karaktäriserar dig
• Identitet Det som gör dig lik andra
• Introspektion Inre åskådning, självanalys, själviakttagelse
• Oberoende bild av självet Individen definierar sig utifrån sina egna tankar, känslor och handlingar (introspektion).
• Beroende bild av självet Individen definierar sig utifrån den påverkan andra människor har på de egna tankarna, känslorna och handlingarna.
• Signifikanta andra Kärnfamiljen, de som uppfostrar individen
• Generaliserade andre Allmänna världen
• Vilka socialiserar? Familjen, skola, vänkultur, media, jobb
• Naturliga ritualer Tillfällen utan formella regler som bygger på emotionell energi. (Ex. spontant möte)
• Formella ritualer Tillfällen med formella regler som bygger på emotionell energi. (Ex. bröllop)
• Fyra kännetecken för ritualer Fysisk närvaro, Gemensamt fokus, Barriär mot omvärlden, Gemensam känsla skapas.
• Emotionell / Emotiv dissonans En känsla på utsidan, en annan på insidan.
• Intern attribution Orsaker till personens beteende söks inom personen (psykologiskt perspektiv).
• Extern attribution Vi förklarar beteende genom vissa drag som ligger utanför personen, t.ex sociala situationen (socialpsykologiska perspektiv).
• Närhetsprincipen ("Propinquity effect") De människor du oftast ser och interagerar med är mest sannolika att bli dina vänner (eller de du ogillar mest).
• Likhet Våra gemensamma intressen, attityder, värderingar och personligheter underbygger att vi gillar varandra.
• Interpersonellt gillande Vem vi gillar
• Reciprocitet (ömsesidighet) Kan kompensera för brist på liknande intressen.
• Socialt utbyte A ger något till B varpå A kan förvänta sig något tillbaka från B.
• Gruppsammanhållning ("Group cohesiveness") Ju närmare relationen är mellan människor i gruppen, desto starkare ...
• Vad/vem styr gruppen? Sociala normer, Sociala roller, Ledaren
• Närvarons effekter Vaksamma, Uppmärksamma på hur vi kan bedömas, Distraherar oss ifrån vår uppgift
• Social loafing (social slöhet) (I en folkmassa) Individens medverkan kan inte urskiljas från andras, ingen kan utvärdera individen.
• De-individuation Att frigöras ifrån sin personlighet och uppgå i gruppens beslut, gör så att individen inte kan plockas ut ur sammanhanget och få skulden för en händelse.
• Orsaker till att grupptänk uppstår Hög sammanhållning, Isolerad från åsikter, Stark ledare med agenda
• Konformitet Att ändra sitt beteende pga riktig eller upplevd påverkan från andra.
• Konsekvenser av att inte konformera sig Övertyga individen, Ignorerar individen, Bestraffar individen
• Private acceptance Människor konformerar för att de verkligen tror på att andra människor har rätt.
• Public compliance Människor konformerar utan att tro att det gruppen säger eller gör är rätt.
• Vad är attityder? Positiv eller negativ värdering av ett objet, en person eller idé.
• Värderingar och tro Starka och stabila uppsättningar attityder.
• Hur kan attityden mätas? Riktningen, Styrkan
• Explicita attityder Attityder vi är medvetna om och kan rapportera till andra.
• Implicita attityder Omedvetna och okontrollerbara attityder.
• Kognition Människan som tänkande, problemlösande varelse.
• Affekt / Emotion Människan som kännande, värderande varelse.
• Beteende Människan som agerande, handlande varelse.
• Klassisk betingning Direkt koppling till stimuli > respons, passivt.
• Operant betingning Beteenden förstärks eller släcks beroende på utfall, aktivt.
• Spontant beteende Säkraste förutsägelsen är när attityden är tillgänglig för oss, när vi direkt kommer att tänka på nått.
• Avsiktligt / genomtänkt beteende Specificering behövs för att kopplingen mellan attityd och beteende ska finnas.
• Mere exposure effect Upprepad exponering
• Fördom En negativ eller hotfull attityd mot en specifik grupp i samhället
• Kognitiva fördomar Stereotyper, generalisering till en hel grupp
• Affektiva fördomar Känslor
• Beteendemässiga fördomar Diskriminering, aktivt "vissa får och vissa får inte"
• Gruppkohesion Sammanhållning, hur negativa attityder upprätthålls

Alla Inga Spara