Social kognition

tillskriva orsaker till händelser eller personer; i psykologin används det när det gäller mänskligt beteende och händelser attribution

hög kognitiv load gör att vi attribuerar mer beteende till personlighet. dispositionell attribution

låg kognitiv load, vi attribuerar betttende och vi tänker mer på kontexten kontextuell attribution

biased, påverkas av förväntningar, vissa omedvetna. att dra slusatser om någon beteende inferens

hur människor elaborerar kring orsaker när de är osäkra, förutsättningar för attribuering: konsensus, särart fall, konsistens covariation model

attribuera dispositionella för andra och kontextuellt för en själv, extra starkt för neg resp pos beteende. actor/observer effect

Vi tenderar att överskatta dispositionella faktorer som orsak till andras beteenden och händelser. fundamental attribution error

vi tenderar att attribuera våra egna framgångar dispositionella (färdighet, rättvisa), men våra motgångar kontextuellt (otur, orättvisa). self/group serving bias

vi är mer benägna att överskatta våra egna insatser i jämf med andras. self centered bias

om en handling är socialt önskvärd så attribuerar vi mer av handlingen till situationen. finns det förväntat bettende givet en roll så attribuerar vi det mer till rollen än personen. när en handling inte är önskvärd så attribueras det till personens karaktär. correspondent inference theory

vi tenderar att hålla folk ansvariga för händelser om vi tycker att de är ansvariga för hanteringen av händelsen. responsibility and blame

perception av intention och personlighet hos exempelvis geometriska figurer. theory of mind effect

inlärda tendenser att evaluera ett målobjekt i negativa eller positiva termer en hypotetisk psykologisk variabel som medierar mellan stimulus och respons attityd

trosföreställningar, tankar och attribut vi associerar med attityd objektet. kognitiv komponent

emotioner kopplade till attityd objektet. affektiv komponent

tidigare beteenden relaterade till attityd objektet, erfarenheter av det. Vi kan delvis härleda våra attityder från våra tidigare handlingar. beteende komponent

attityder som mäts genom intervjuer och enkäter explicit attityd

attitydder som mäts med niometriska mätningar, och reaktionstider implicit attityd

att bara utsättas för ett stimuli upprepade gånger leder till en mer posititv attity till det stimulit mere exposure effect

omedveten om ens kompetens i ett ämne. starkast i början och sedan lär man sig allt man inte vet och då får man imposter syndrome. dunning-kruger effect

närvaro av andra människor får oss att presetara bättreoch sämre. lätt/vältränad leder till bättre presentation och svår och otränad leder till sämre. social facilitation

närvaro av andra får oss att prestera sämre och bättre. synlig värdering av individuella instas ger bättre prestation och onsylig värdering leder till sämre prestation. social loafing

när man inte hjälper folk in publik, delat ansvar på alla runtom. bystander effect

man är mer benägen att plockar ur delar av information som stärker ens attityder. confirmation bias

vi är väldigt dåliga på att förstå procent. base rate neglect

vi tror att vissa slumpartade sekvenser är mer vanliga än andra. har stereotyper som vi vill anpassa till. representativeness heuristic

vi kommer enklare ihåg dramatiska händelser och därför tror vi att det är vanligare än det är. överskattar verkligheten. exempelvis om man ska lista tre eller tio gånger man har varit modig. availability bias

istället för att svara på en svår fråga så byter vi omedvetet ut den mot en enklare fråga. substitution

grupper som kommer för bra överens drar ofta sämre beslut group think

experimentet där man skulle gissa längden på en pinne, man anpassar sig efter gruppen. konformitet

kognitiva kunskapsrepresentationer som rör grupper av människor stereotyp

två separata routes för att inta information Elaboration likelihood model

vid kognitiv belastning, en snabb informations process som påverkar en när man har lg energi; då påverkas man av ljud och form. slagord, förmedlare och intensitet. the peripheral route

om man har tillgång till högre kondition, information intagning kräver elaboration och eftertanke. the central route

en kognitiv process som är automatisk och en som är mer laborativ. den automatiska är vanligast och ger oss enkelt låg kostlig information att agera ur. den elaborativa processen aktiveras när något avvikande sker och vi måste agera nytt. inlärning. dual processing

sätta upp definitioner kring sin aktuella situation och hur den ser ut i förhållande till en önskad situation. ingår mål och intressen. målstyrd process

beteende som bara påverkas av stimuli, omedvetet. automatisk process

handlingar som är mål i sig själva, endogena handlingar

är handlingar som strävar efter något. exogena handlingar

när man ska uppskatta en siffra utifrån ett utgångsvärde, exempelvis - kostar en banan mer eller mindre är 15 kr, så kommer uppskattningen dras uppåt istället för om det var jämför med 7kr. Man antar att siffran bör ha något med objektet att göra och vill inte frångå normen för långt. det sker endast då folk är osäkra på svaret. anchoring

oväntade utfall får oss att söka efter en förklaring. vi är mer benägna att hjälpa någon om vi anser att personens behov ligger utanför dennes kontroll. motivated behaviour

vi tenderar att tro att vår uppfattning i en fråga är vanligare än den är. false consensus effect

har en förväntan av att två variabler bör ha en korrelation; ska kan vi överskatta eller hitta på att en korrelation finns. exempelvis om något delar en utstickande egenskap. tror att saker hör ihop. kan leda till stereotyper. kan var byggt på tidigare erfarenheter. illusory correlation

när man beter sig emot ens värderingar, kan leda till ånger och osäkerhet. inkonsekvens mellan två kognitioner. kognitiv dissonans

människor är mer känsliga för information som minskar dissonans förhållanden. människor söker information som stärker deras befintliga attityder. consistency theory

mer benägna att lägga till och uppmärksamhet å konsekvent information selektiv exponering; vi försätter oss i miljöer med hög grad consistency. våra vänner delar vår åsikter. selektiv uppmärksamhet

tolka ambivalent information på ett selektivt sätt för att stärka våra attityder. selektiv tolkning

disposition, orsaken finns i personen personal causation

situation, orsaken finns i omgivningen impersonal causation

hur en person uppfattar eller tänker på sig själv, hur en person tolkar andras uppfattningar om sig själv, såsom en person skulle vilja vara. själv representation

hur man beter sig och är med mig själv och andra. där man tycker man utmärker sig; egenskaper man tycker är viktiga etc. självschema

arbetet vi gör för att kunna förbättra oss själva. förbättra angående hur vi ser oss själv i stunden. en ideal framtidsbild. krävs mål och motivation och en mätbarhet i form av en ideell bild. self improvement

arbetet för att upprätthålla en god bild av sig själv. orealistiskt positiva och överdrivet positiva egenskaper osv. self enhancement

en mental representation av hur något ska ske schema

a form of impact bias in response to negative events, in which people fail to predict how much their psychological immune system will hasten their recovery. immune neglect

a förutspå vilka känslor man kan ha i framtide affective forecasting

when a person looks back and at an event and believes they could have predicted the outcome. hindsight bias

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut