SO

Alla Inga Spara

• Vad är demokrati och vilka är de grundläggande kraven för att ett land ska räknas som demokratiskt? (6st) Demokrati betyder folkstyre och kommer från grekiskans demos (folk) och kratos (styre). Demokrati innebär alltså att det är folket i ett sammanhang (en förening, ett land etc) som styr. Kan utövas genom direkt eller representativ demokrati. Allmän, hemlig och lika rösträtt. Yttrandefrihet och fri opinionsbildning. Organisationsfrihet. Majoritetsprincipen. Rättssäkerhet. Mänskliga fri- och rättigheter.
• Vilka modeller för demokrati finns? (4st) Det finns direktdemokrati och representativ demokrati. I Sverige har vi representativ demokrati, vilket innebär att folkvalda politiker representerar invånarnas åsikter i parlamentet. I direktdemokrati får alla landets medborgare med rösträtt rösta i folkomröstningar om diverse olika beslutsfattande (ex. nya lagar). Schweiz är ett land som har direktdemokrati. Deltagardemokrati - Medborgare ska ges chanser och uppmuntras att påverka beslutsfattandet Elitdemokrati - Lagstiftning och styrning bör lämnas åt proffs. ”Vanliga människor” anses inte ha kompetens att ta exempelvis beslut om statens ekonomi
• Vad är diktatur och hur skiljer sig styrelseskicket från ett demokratiskt samhälle? Diktatur (latin: befalla) är motsatsen till demokrati, då en diktatur är ett land där minoriteten bestämmer (fåtalsvälde). I sådana länder kallas ledaren för diktator. Det som skiljer en demokrati från diktatur är i princip hur fritt landet är och hur rättvist det styrs. I en diktatur är politiska val förbjudna eller begränsas av makthavarna, och dessutom är de obligatoriska och öppna (inte hemliga). Det finns ingen förenings- eller partifrihet, och yttrandefriheten och tryckfriheten är avskaffad/kraftigt begränsad (censureras). Diktaturer saknar även religionsfrihet och rättssäkerhet. Våldsanvändande är vanligt i diktaturer, som skrämseltaktik för att få människor att lyda eller som straff för de som inte håller med staten.
• Vad menas med att en stat kan vara auktoritär? Om en stat är auktoritär så har den ett starkt ledarskap som begränsar medborgarnas inflytande och pluralism (att ta hänsyn till minoriteter). Auktoritära regimer har även en svag maktdelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt samt styrs utifrån populistisk politik: enkla lösningar på komplexa problem. Auktoritära stater = diktaturer.
• På vilka sätt kan demokrati mätas? Demokrati kan mätas på frihetsindex och demokratiindex. Demokratiindexet mäter om landet uppfyller demokratins krav. Det finns fullvärdiga demokratier, bristfälliga demokratier, hybridregimer och auktoritära regimer. Frihetsindex är en annan mätmetod som utförs av Freedom House (NGO). Länder kategoriseras som fria, delvis fria och inte fria. Där mäts saker som politiska och civila rättigheter (liknande demokratins krav).
• Vilka hot mot demokratin finns idag? (3st) De största hoten för demokratin idag är: Politikerförakt och utanförskap Korruption och maktmissbruk Passivitet
• Redogör för riksdagens organisation och uppgifter. (5st) +3? Riksdagen är Sveriges högsta beslutande (lagstiftande) organ. Den består av 349 folkvalda ledamöter från olika partier som representerar det svenska folket. Ledamöterna tillsätts genom proportionerliga val som sker var fjärde år. Riksdagens uppgifter: Stifta lagar Tillsätta statsminister Godkänna statsbudgeten Presentera lagförslag (motioner) Granska regeringens arbete Sammanfattningsvis: Lagstiftning, finansmakt och kontrollmakt.
• Redogör för regeringens organisation och uppgifter. (7st) Regeringen består i regel av det parti eller block som har fått flest röster i riksdagsvalet. Efter ett val pratar talmannen enskilt med de olika partiledarna. Sedan föreslår han/hon en statsminister som riksdagen sedan röstar om. Om personen i fråga inte får majoriteten mot sig kan regering bildas. Statsministern väljer då sina ministrar och bildar regering. Regeringens uppgifter: Verkställa (genomföra riksdagens beslut) Presentera lagförslag (propositioner) Ansvara för budgeten Representera Sverige i EU Sköta utrikespolitiken Leda försvarsmakten i krig Styra myndigheter via regleringsbrev och förordningar
• Beskriv och förklara hur det går till när en regering bildas. (7st) Det parti eller det block av partier som fått flest röster i riksdagsvalet blir regering. Talmannen pratar med partiledarna Talmannen föreslår en statsminister Riksdagen röstar Om personen inte får majoriteten mot sig kan regering bildas. Om över hälften av ledamöterna röstar nej börjar processen på nytt Statsministern väljer sina ministrar och bildar regering.
• Beskriv hur en lag blir till. "Från förslag till lag". När det ges ett förslag på en lag från regeringen måste det undersökas. Detta förslag utreds sedan av experter, tjänstemän och politiker, och dessa människor skriver sedan ett betänkande där det står för- och nackdelar med lagförslaget. Sedan skickar regeringen utredningen till berörda myndigheter/organisationer/kommuner för att höra vad de tycker om förslaget. Detta kallas att skicka utredningen på remiss. Därefter skriver regeringen ned sina förslag till ny lagstiftning i en proposition. Utifrån vad utredningen och remissen kom fram till tar regeringen ställning till förslaget. Sedan skickas förslaget till kammaren där riksdagen får betänketid. Innan riksdagens kammare beslutar om ett lagförslag måste förslaget behandlas av ett utskott. Utskotten utreder förslaget vidare, och ser ex. hur det stämmer överens med tidigare lagstiftning. Ledamöterna i utskotten diskuterar sedan vad de tycker om förslaget och lämnar sedan sitt förslag (betänkande) till vad riksdagen ska besluta i sitt betänkande. Samtidigt diskuterar partigrupperna hur de ska ställa sig till förslaget. Sedan sker det debatt i kammaren, där man debatterar om förslaget är bra eller dåligt. Efter debatten sker voteringen, när riksdagen röstar om förslaget. Röstas förslaget igenom (>50% ja) så blir det regeringens ansvar att verkställa den nya lagen. Detta sker med hjälp av departement och myndigheter. Departementen stiftar lagen och säger åt myndigheterna hur de ska verkställa lagen. Myndigheterna ser då till att lagen tillämpas.
• Redogör för de olika regeringsbildningarna. (5st) Regeringar ser olika ut beroende på stödet i riksdagen. Enpartiregering- hela regeringen kommer från samma parti (lätt till samarbete, lite representation). Koalitionsregering- representanter från olika partier. Oftast samma block. Samlingsregering- alla partier är med, används vid kriser. Senast WW2. Minoritetsregering- regeringen har mindre än 50% av mandaten. Majoritetsregering- regeringen har mer än 50% av mandaten.
• Redogör för Sveriges grundlagar och vad de innehåller i korthet samt hur en grundlag kan ändras. (4st isch 5) Grundlagarna reglerar hur landet styrs och är det främsta skyddet för medborgarnas rättigheter. Tack vare grundlagarna får samhället stabilitet och tröga ramar. Dessa lagar är svårare att ändra än andra lagar. Sveriges grundlagar: Regeringsformen: utgör grunden för landets demokrati och beskriver hur Sverige ska styras och hur makten ska fördelas. Tryckfrihetsförordningen: friheten att kunna skriva fritt utan censur. Gäller skrift som är tryckt (tidningar, böcker etc.). Med undantag för spioneri/högförräderi, hets mot folkgrupp, förtal, förolämpningar och olaga hot. (+offentlighetsprincipen, etableringsfrihet och meddelarfrihet) Yttrandefrihetsgrundlagen: i stort sett samma sak som TF, gäller etermedier (radio, tv, internet, film, musik etc.). Samma undantag som TF. Hårdare regler för tv och film för att skydda barn. Successionsordningen: reglerar Sveriges tronföljd, dvs. vem som ärver titeln statschef. Ändrades 1980 från agnatisk eller kognatisk. (Riksdagsordningen): mitt emellan grundlag och vanlig lag. Beskriver riksdagens organisation och uppgifter. Kan ändras om ¾ av RD:s ledamöter röstar ja. Att ändra grundlagen: 2 sätt. RD tar samma beslut 2 gånger med ett val emellan (behöver ej vara riksdagsval). RD beslutar och sedan folkomröstning.
• Redogör för kommunens politiska organisation och uppgifter. Måste(8st), får men inte behöver(5st), inte får(2st), kommunfullmäkte uppgifter(4st) Kommunen är det minsta demokratiska nivån i Sverige. I vårt land finns det 290 kommuner, den minsta är Bjurholm och den största är Stockholm. Kommunernas verksamhet finansieras via skatt på lön. I en kommun finns det saker som måste göras, som får göras och som inte får göras, vilket regleras i kommunallagen. Saker som kommunen måste anordna är: Skolor (för-, grund- och gymnasieskolor) Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Bibliotek Omsorg för äldre och funktionshindrade Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering, vatten och avlopp Räddningstjänst och krisberedskap Saker som kommunen får (men inte måste) göra: Öppen förskola, fritidsverksamhet Bygga hus Producera elektricitet Arbetsmarknadsåtgärder Kultur och fritid Saker som kommunen inte får göra: Stifta egna lagar Ha eget försvar (militär) I en kommun får alla med rösträtt rösta till kommunfullmäktige var fjärde år. Kommunfullmäktige är kommunens beslutande organ (som riksdagen), och där fördelas rösterna proportionerligt (med 3%-spärr). Kommunfullmäktiges uppgifter är att ta beslut om: Hur hög skatten ska vara Kommunbudgeten Vilka som ska ingå i kommunstyrelsen (motsvarar kommunens regering) Skriva motioner Kommunstyrelsen fungerar ungefär som kommunens regering, där deras uppgift är att verkställa beslut. En skillnad från regeringen är dock att kommunstyrelsen består av medlemmar från flera partier sitter med
• Redogör för regionens politiska organisation och uppgifter. Skatt, budget, regionstyrelsen, skriva motioner
• Redogör för några av punkterna i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter: Rätten till liv (dödsstraff endast vid de grövsta brotten) Förbud mot tortyr och slaveri samt forskning utan godkännande Rätten till Rättssäkerhet, yttrandefrihet, mötesfrihet m.m. Tanke- och religionsfrihet Rätt att ingå äktenskap och bilda familj Barns rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Rätten till arbete Rätten till social trygghet Rätten till tillfredsställande levnadsstandard (A-kassa, pension) Rätten till så bra hälsa som möjligt Rätten till utbildning
• Vad är det huvudsakliga innehållet i Genèvekonventionerna? Genèvekonventionerna reglerar den internationella humanitära rätten (krigets lagar). Där står hur krig ska utföras och hur man ska behandla de som drabbas. Sjuka och sårade ska få vård (oavsett sida), krigsfångar ska få human behandling, civilbefolkningen ska skyddas, de stridande ska inte använda övervåld, sjukvårdspersonal och journalister ska skyddas.
• Var kan du vända dig om du får dina mänskliga rättigheter kränkta? Statlig/internationell polis Internationella brottmålsdomstolen barnkonventionen, barn-och elevkonvektionen Europakonventionen Diskrimineringsombudsmannen Icke nationella/statliga (Rädda barnen, BRIS, Human Rights Watch, Amnesty)

Alla Inga Spara