Skog

1921-års norm ersättningsnorm som ligger till grund för de senare normerna

1950-års skogsnorm uppdateringen som gjordes 1950

2009-års skogsnorm uppdateringen som gjordes 2009

Aptering Sönderdelning av en trädstam i olika sortiment, beroende på stammens kvalité, avsättning och pris

Arborist Trädvårdare, har kunskaper kring beskärning av trädkronor och används för att ta ner träd nära hus eller ledningar

Avdelning Avgränsat område, ägofigur på skogskarta som karakteriseras av viss enlighet med skogliga faktorer

Bestånd Ett skogsområde med enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning, bördighet etc.

Beståndsföryngring Naturlig föryngring som uppkommit i ett slutet bestånd

Beståndsmetoden Värderingsprogram utvecklat av Lantmäteriet som ger ett marknadsanpassningsbart avkastningsvärde

Biotopskydd Lagligt skydd för biotop enligt 7 kap. 11 § miljöbalken

Blädning Avverkning med syfte att gallra i en fullskiktad skog utan att dess struktur ändras

Bonitering med ståndortsegenskaper Uppskattning av ståndortsindex med hjälp av markväxter och jordmån

Bonitet Växtplatsens naturliga förmåga att producera virke, mätt i m³sk/ha och år

Bonitetsvisande trädslag Det dominerande eller valda trädslaget för att uppskatta ståndortsindex

Brösthöjd Standardhöjd vid mätning av stående träd, 1, 3 meter över marken

Bärande träd Träd som lämnar föda till människor och djur, t.ex. ek, apel, hassel, oxel

Certifiering Skötsel enligt målklassning, t.ex. FSC eller PEFC, ofta medför högre betalning för virke

Cirkelytetaxering Objektiv metod för skogsinventering via cirkulär provyta, minskar systematiska fel

DGV Grundytevägd medeldiameter, används i beståndets värdeberäkning

ELV Värderingsprogram för 1950-års norm, utvecklat av EON, Haglöf, Skogsstyrelsen och Svefa

Enskiktad skog Alla träd i beståndet har ungefär samma storlek

Ersättning för förtidig avverkning Ersättning när ett bestånd avverkas innan ekonomisk optimal tidpunkt

Evighetsträd Träd som aldrig avverkas utan får åldras och dö naturligt

Fröträd Träd som lämnas för naturlig föryngring genom fröspridning

Fullskiktad skog Bestånd med träd i många olika storlekar blandade

Förband Trädens inbördes läge och avstånd i planteringsmönster, t.ex. kvadrat- eller rektangelförband

Fördyrad avverkning Extra kostnader vid avverkning nära t.ex. kraftledningar, 50–250 % dyrare

Föryngring Uppkomst av ny skog genom plantor eller naturlig föryngring

Föryngringsavverkning Avverkning för att skapa ny skog, genom plantering eller naturlig föryngring

Föryngringsavverkningsskog Bestånd redo för föryngringsavverkning

Gagnvirke Virke som är ekonomiskt användbart

Gallring Uttag av vissa träd för att gynna kvarvarande träd

Gallringsskog Bestånd där trädens DGV > 10 cm och nästa åtgärd är gallring

Gallringsstyrka Kvot mellan uttag och förekomst före gallring, i antal, grundyta eller volym

Generell naturhänsyn Hänsyn som alltid tas vid skogliga åtgärder, t.ex. lämna död ved eller hålträd

Grot Ihopsamlat hyggesavfall (grenar och toppar) som används som bränsle

Grundyta Summan av trädens genomskärningsytor i brösthöjd, i m²/ha

H25-kurva Logaritmisk formel för uppskattning av trädhöjd utifrån diameter, används ofta i partsvärderingar

Hamla Beskära trädkronan, historiskt för djurfoder, idag av estetiska skäl

Hektar (ha) Ytenhet motsvarande 10 000 m²

HMS Värderingsprogram för 1950/2009 års norm, utvecklat av Lantmäteriet och Haglöf

Hofta Skogsord för att göra en kvalificerad gissning

Huggningsklasser Indelning av skogsbestånd efter utvecklingsgrad och föreslagen huggningsåtgärd

Hygge Kalhygge, trakthygge, föryngringsyta – avverkat område

Hällmark Mark där berggrunden går i dagen, ofta låg bonitet

Högstubbe Stubbe som är högre än manshöjd, krav inom certifiering att lämna sådana

Icke-monetära nyttor Nyttor som inte kan säljas, t.ex. skönhetsvärde eller äganderätt

Impediment Mark där virkesproduktionen understiger 1 m³sk/ha och år

Inäga Odlad mark såsom äng eller betesmark, ofta hög bonitet om skogsodlas

Kalmark Område där skogen har avverkats, alltså ett hygge

Kantträd Träd i sidoområde som är så höga att de utgör fara för t.ex. ledningar

Kantzon Möte mellan två olika miljötyper, t.ex. skog och åker

Klavning Mätning av träd med klave – ett skjutmått för diameter

Korrektionsfaktorn (krf) Används i skogsnormen för att justera ersättning för förtida avverkning

Kubb Kortare timmersortiment för sågning, mäts i m³fub, mindre än normaltimmer

Ledningsgata Avverkad zon under kraftledning, inklusive sidoområden

Låga Dött, liggande träd

Låggallring Gallring underifrån, främst i de lägre trädskikten

Lågproducerande skog Skog med så låg tillväxt att 5 § i Skogsvårdslagen kan bli tillämplig

Lägsta slutavverkningsålder Den lägsta ålder då ett bestånd får slutavverkas enligt lagen

Lövskog Bestånd där minst 70 % av volymen består av lövträd

m3 f ub Kubikmeter fastvolym utan bark – handelsmått för avverkat virke

m3sk (skogskubikmeter) Volym inklusive bark ovan stubbskär – används för stående träd

m3t Kubikmeter travat mått

m3to Kubikmeter toppmätt – timmer

Markberedning Bearbetning av mark för att underlätta för frön och plantor

Markvärde Teoretiskt värde för kal skogsmark

Massaved Gagnvirke till massaindustrin, mäts i m³f ub

Medelstam Genomsnittlig volym per träd i ett bestånd, mäts i m³sk eller m³f ub

Målklassning Indelning av avdelningar utifrån naturvärde och produktion (PG, PF, NS, NO)

Naturlig föryngring Föryngring genom självsådd eller skott från rötter/stubbar

Naturskog Äldre skog som inte påverkats av skogsbruksåtgärder

Naturvårdsavtal Avtal mellan fastighetsägare och myndighet om naturvård i visst område

NO Bestånd som ska lämnas orört under planperioden (Naturvård Orört)

NS Bestånd som ska skötas för att bevara/öka naturvärden (Naturvård Skötsel)

Nyckelbiotop Skogsområde med mycket höga naturvärden, ofta undantaget från avverkning

Objektiv inventering Mätning med klave eller liknande för att minska systematiska fel

Omloppstid Tid från föryngring till föryngringsavverkning, ca 40–130 år

Ortofoto Fotografi korrigerat för höjd- och lutningsförvrängning, används i kartor

P-30 Typträdspris för ett träd med 30 cm diameter i brösthöjd

Parcellering Område som blivit svårt att bruka p.g.a. intrång, litenhet eller otillgänglighet

PF (även K) Bestånd med extra hänsyn, t.ex. vid stränder, enligt skogsbruksplanens målklassning

PG Normalfallet där skogen sköts utifrån ekonomiska mål

Pionjärträd Träd som snabbt koloniserar öppna ytor, t.ex. björk, tall, asp

Planta, Plantskog Träd som inte nått 1, 3 meters höjd

Prisrelation Förhållandet mellan typträdpris för ett 20 cm och ett 30 cm träd

Produktiv skogsmark Skogsmark som producerar minst 1 m³sk/ha och år

Provträd Träd utvalda för särskild mätning i ett bestånd

Relaskop Instrument för att direkt mäta grundyta per hektar i ett bestånd

Riksskogstaxering Statlig inventering av Sveriges skogstillgångar, analyseras på länsnivå

Rotnetto Värde på virket minus avverknings- och skotningskostnader

Rotpost Försäljningsform där skogen mäts och säljs före avverkning

Rotskott Skott som växer ut från rötter, t.ex. hos asp

Rotvärde Ståndskogens bruttoförsäljningsvärde

Rödlistad art Art som bedöms hotad enligt Artdatabanken

Röjning Fällning av träd som lämnas kvar i skogen, ofta för beståndsvård

Röjningsskog Skog högre än brösthöjd men med diameter under 10 cm

Sekundärträd Skuggfördragande träd som växer upp under pionjärträd, t.ex. gran, bok

Sidoområde (kantbälte) Område vid sidan av ledningsgata med träd som kan utgöra risk

Självgallring Träd som dör genom konkurrens och trängsel

Självsådd Naturlig föryngring genom fröspridning eller skottbildning

Skogsbruksplan Plan över skötsel av fastighetens skog, ofta 10-årig, med åtgärdsförslag

Skogsföryngring Uppkomst av ny skog efter att den gamla avverkats

Skogsgata (kalgata) Område nära ledning som röjs regelbundet, ofta helt utan vegetation

Skogsmark Mark som enligt lag är lämplig för virkesproduktion och inte används till annat

Skogsodling Sådd eller plantering av träd

Skotare Maskin som transporterar virke i terrängen

Skotning Transport av virke till basväg eller avlägg

Skärmställning Avverkningsmetod för naturlig förnyelse av gran, känslig för vindfällning

Skördare (Processor) Skogsmaskin som både fäller, kvistar och kapar träd

Slutavverkning (avverkning) Fullständig avverkning av bestånd, ev. med fröträd kvar

Snitselband Markeringsband som används för att avgränsa områden

Sortiment Virke indelat enligt mätnings- eller sorteringsregler

Stamkvistning Borttagning av grenar på stående träd för att förbättra virkeskvalitet

Stamvolym Volymen av en träds stam ovan stubben inklusive toppen

Stickväg Tillfällig väg för skotare som går in i beståndet

Storm- och torkskador Skador på kvarvarande träd efter intrång eller åtgärd, ofta vind eller insekter

Stubbskott Skott som växer från stubben

Ståndort Enhetlig växtplats med specifika ekologiska förutsättningar

Ståndortsanpassning Anpassning av åtgärder till markens naturliga förutsättningar

Ståndortsindex (SI) Mått på ståndortens bördighet, anges i meter

Stämplingslängd Förteckning över träd i ett område för värdering, ofta i diameterklasser

Subjektiv inventering Okulär bedömning, ibland med hjälpmedel, påverkas av inventerarens skicklighet

Surdråg Vattenmättad sänka, ofta blöt mark

Tillväxtområde Lantmäteriets indelning av Sverige i 6 skogliga värdeområden

Timmer Gagnvirke som ska sågas till plank, brädor etc.

Trakthyggesbruk Vanlig skogsbruksmetod med kalhyggen följt av föryngring

Triviallöv (ordinära lövträd) Björk, asp, al, sälg m.fl.

Trädslagsfördelning Volymvägd andel trädslag i beståndet, anges som TGL eller TGLFEÖ

Typträdspris Se P-30, rotnettovärde för typträd

Underväxt Yngre, klenare träd under huvudbeståndet, ofta röjs bort

Vattenskott (Vattskott) Skott som bildas från sovande knoppar, ofta vid friställning

Vindfälle (rotvälta) Träd som blåsts omkull med rötterna

Virkesförråd Volymen virke i ett bestånd per hektar, i m³sk

Virkeslikvid Se rotnetto, betalning för virket

Ädellövskog Bestånd med minst 70 % lövträd, varav minst 50 % är ädla lövträd

Ädla lövträd Alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lönn, lind

Ägoslag Markklassificering efter användning, t.ex. skogsmark, myr, tomt

Överståndare Enstaka äldre träd som sticker upp över övriga i beståndet

Övre höjd Höjd för ett träd med medeldiameter bland de 100 grövsta per hektar

Övre höjds-bonitering Uppskattning av ståndortsindex genom höjdmätning av grova träd

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut