Samhällskunskap

Konstitutionell monarki Kung eller drottning är statschef, men makten styrs av grundlagen och folkvalda politiker.

Statschef Landets formella överhuvud; i Sverige är det kungen, utan politisk makt.

Regeringsformen En av Sveriges grundlagar som beskriver hur landet styrs och hur makten fördelas.

Tryckfrihetsförordningen Grundlag som skyddar rätten att fritt ge ut böcker, tidningar och andra tryckta medier.

Yttrandefrihetsgrundlagen Grundlag som skyddar rätten att fritt uttrycka sig i radio, tv och på internet.

Successionsordningen Grundlag som bestämmer vem som får ärva tronen i Sverige.

Riksdagsordningen Regelverk mellan grundlag och vanliga lag som styr hur riksdagen arbetar.

Offentlighetsprincipen Princip som ger allmänheten rätt att ta del av offentliga handlingar, för insyn i myndigheternas.

Proportionellt valsystem Partier får platser i riksdagen i proportion till hur många röster de fått.

Representativt statsskick Folket väljer representanter som fattar beslut åt dem.

Mandat En plats i riksdagen som ett parti får efter valet.

Riksdag Sveriges folkvalda parlament med 349 ledamöter; stiftar lagar och kontrollerar regeringen.

Parlamentarism Regeringen måste ha riksdagens stöd (eller åtminstone inte ha dess misstroende) för att styra.

Utskott Arbetsgrupper i riksdagen som förbereder beslut inom olika områden.

Statsminister Regeringens ledare, utsedd av riksdagen.

Talman Riksdagens ordförande, leder arbetet och föreslår statsministern.

Motion Förslag till beslut som kommer från en eller flera riksdagsledamöter.

Proposition Förslag till beslut som kommer från regeringen.

Misstroendeförklaring Riksdagens sätt att avsätta regeringen eller en minister som saknar förtroende.

Konstitutionsutskott (KU) Utskott som granskar regeringen och ser till att den följer lagarna.

Justitieombudsman (JO) Myndigheten som kontrollerar att myndigheter följer lagar och behandlar medborgare rätt.

Subsidiaritetsprincipen Beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå (t.ex. kommun istället för EU).

Minister/statsråd Medlem i regeringen med ansvar för ett visst område, t.ex. utbildning eller försvar.

Enpartiregering Regering som består av ett enda parti.

Koalitionsregering Regering som består av två eller flera partier.

Samlingsregering Regering där alla större partier samarbetar, ofta i krig eller kris.

Majoritetsregering Regering som har stöd av mer än hälften av riksdagen.

Minoritetsregering Regering som har stöd av mindre än hälften av riksdagen men tolereras av riksdagen.

Övergångsregering/expeditionsministär Tillfällig regering som styr tills en ny är vald.

Departement Delar av regeringskansliet som bereder frågor inom olika områden, t.ex. finans- eller utbildningsdepartementet.

Ministerrådet Där EU-ländernas ministrar beslutar om lagar och politik.

Europeiska rådet EU:s toppmöte där stats- och regeringschefer beslutar om övergripande mål.

Europaparlamentet Folkvalt parlament i EU som stiftar lagar tillsammans med ministerrådet.

EU-kommissionen EU:s "regering" som lägger fram lagförslag och ser till att reglerna följs.

Lobbyism Påverkan på politiska beslut från företag, organisationer eller intressegrupper.

Kommunfullmäktige Kommunens "riksdag", väljs av invånarna och beslutar om lokala frågor.

Kommunstyrelsen Kommunens "regering", leder arbetet och verkställer beslut.

Kommunala nämnder Ansvarar för olika områden, t.ex. skola, miljö eller socialtjänst.

Regionfullmäktige Regionens högsta beslutande organ, motsvarar kommunfullmäktige men på regional nivå.

Regionstyrelsen Regionens "regering", leder arbetet och genomför fullmäktiges beslut.

Klicka