samhällskunskap

Hushållning att använda resurser man har på ett förnuftigt sätt

Budget en ekonomisk planering

Ekonomiska system modellen för vad, hur och för vem ett land ska producera varor

Marknadsekonomi där fri konkurrens råder, utbud och efterfrågan styr

Fri konkurrens företagen konkurrerar fritt om att sälja sina varor för att göra så stor vinst som möjligt

Efterfrågan hur stor vår köplust är

Utbud hur mycket av en vara eller tjänst det finns på marknaden

Jämviktspris där priset hamnar mellan vad köparen är beredd att betala och vad säljaren är beredd att sälja varan för

Monopol innebär att ett enda företag säljer en vara eller en tjänst. Finns ingen konkurrens

Oligopol endast ett fåtal ha rätt att sälja varan eller tjänsten (apotek, bensinstation, elbolag)

Kartell några, ofta de som har oligopol, går ihop och bestämmer pris och produktionsmängd. Ofta olagligt, går emot marknadskrafterna.

Blandekonomi de flesta ekonomiska beslut fattas på marknaden (husköp, lägenheter, torghandel), men staten styr vissa områden (utbildning, sjukvård, barnomsorg, äldrevård), genom lagar och skatter

Marknadskrafter alla som köper och säljer varor och tjänster

Ekonomiska kretsloppet hur ekonomin hänger ihop och är beroende av varandra

Offentliga sektorn gemensamma namnet på stat, kommun och landsting

Välstånd, välfärd god ekonomi, rikedom

Skatt en summa pengar man betalar, som sedan går till samhällsnytta som skola, sjukvård, polis, försvar mm

Kapital tillgångar, tex pengar, maskiner

Konsumerar när vi använder varor och tjänster

Planekonomi staten bestämmer vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser. Till för att jämna ut skillnader mellan fattiga och rika.

Investering – satsning, tex på nya maskiner som så småningom ska ge högre vinst

Utlåningsränta – den avgift banken tar ut för att låna ut pengar

Inlåningsränta de banken ”betalar” dig för att du sätter in pengar på ett konto

Konjunkturer ekonomiskt läge, marknadsläge, upp- och nedgångar i ekonomin

Högkonjunktur efterfrågan på varor och tjänster är hög, hög produktion, låg arbetslöshet

Lågkonjunktur efterfrågan på varor och tjänster är låg, produktionen låg, arbetslösheten är hög

Inflation allmänna prisnivån blir hög, pengarnas värde minskar (deflation tvärt om)

Bruttonationalprodukt – det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

BNP per capita delat med antalet människor

Tillväxt – hur mycket ett land utvecklas under ett år

Riksbanken svenska statens centralbank

Penningpolitik – riksbanken styr, statliga åtgärder för att reglera och stabilisera pengarnas värde

Reporänta – en styrränta (från riksbanken) som styr andra bankers räntenivå

Finanspolitik – regeringens åtgärder för att påverka samhällets ekonomi genom förändringar i statsbudgeten, höjda el sänkta skatter och bidrag

Lokalt ett begränsat område, till exempel en kommun istället för ett land

Global sträcker sig över hela världen

Tjänst ett jobb som utförs, tex av hårfrisör eller bilmekaniker

Export man säljer varor utomlands

Import man köper in varor från utlandet

Ekonomisk globalisering rörligheten av varor och tjänster ökar över nationsgränserna. Vi handlar mer mellan länder

Multinationella företag företag som finns i flera länder tex IKEA

Human development index (HDI) ett jämförande mått på förväntad medellivslängd, läskunnighet, utbildning och levnadsstandard

NIC-länder newly industrialized countrys, där utvecklingen mot industri gått snabbt under senaste 50 åren (Asien)

Jämställdhet - fokuserar på skillnader och likheter mellan könen, dvs mellan kvinnor och män.

Jämlikhet = rättvisa mellan människor, tex människor som bor på landsbygd eller tätort, människor som är födda i Sverige eller utomlands, fattiga och rika, lika löner oavsett om man är kvinna eller man.

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut