Samhällskunskap v.41

Alla Inga Spara

• Vilka är de fyra källkritiska kriterierna och vad innebär respektive kriterier för något? Beroende - är källan beroende av någon annan källa, är källan en sekundärkälla? Äkthet - är källan äkta eller falsk, vem avgör det? Tid - När är källan skriven/gjord i relation till när händelsen ägde rum? Tendens - är källan tendensiös/vinklad?
• Vad är skillnaden på en primärkälla och en sekundärkälla? Primärkälla - Förstahandskälla Sekundärkälla - Andra/tredjehandskälla
• Vad innebär termen massmedia för något? Samlingsbegrepp för olika medier (radio, tidningar, tv, internet, sociala medier)
• Vad finns det för potentiella nackdelar med att endast läsa rubriken och inte hela innehållet i en nyhetsartikel? En rubrik är ofta skriven för att få in så många läsare som möjligt, detta gör att rubriken är vinklad och bara visar en del av historien för att göra artikeln intressant för läsaren, läser man då bara rubriken får man inte hela berättelsen utan bara den del som nyhetssidan ville att du skulle se.
• Vad är public service för något? Och vad är syftet med public service? Radio- eller tv-verksamhet som syftar till att ge allmänheten nyhetsrapportering, finansieras ofta av statliga medel, i Sverige ska alla public service medel vara reklamfria, i Sverige är public service ett samlat begrepp för de radio/tv kanaler som erbjuds av Sveriges radio, Sveriges television och Sveriges utbildningsradio
• Vilka skillnader kan du se hos medier i en demokrati jämfört med en diktatur? Medier i en demokrati är fria, de får inte censureras av staten och är där för att informera allmänheten från alla perspektiv. Medier i en diktatur är ofta vinklade, censurerade av staten för att ge fram den vinkling och åsikt staten vill få fram, så att allmänheten bara ska tro på det. Medierna är ofta inte fria utan kontrollerade.
• Vad finns det för risker med att ett fåtal företag äger majoriteten av massmedia i ett land? Detta gör ofta att majoriteten av informationen som kommer ut till allmänheten också är vinklade eftersom det kommer från färre företag. Färre åsikter och perspektiv kommer ut till allmänheten vilket ger dem mindre information för att ta egna beslut.
• Media i Sverige kallas ofta för den tredje statsmakten, vilka är medias tre viktigaste uppdrag? Granska de som styr i samhället, dvs makthavarna, för att undvika korruption och maktmissbruk Informera samhället om olika nyheter och samhällsfrågor för att medborgarna ska kunna delta i det demokratiska samhället Vara ett forum för debatt i samhället, ex. ledare i tidningar, debatter mellan partiledare på TV
• Vilka anledningar går att finna till varför det finns ett behov för både lokal, regional och nationell press i Sverige? Olika sätt att hitta information beroende på relevans, t.ex. behöver jag veta något inom Helsingborg använder jag lokalpress Olika myndigheter och makthavare finns på olika nivåer, olika press granskar olika beroende på nivå Bevakar olika saker och ansvarsområden, t.ex. lokalpress bevakar skolfrågor, vård och omsorg medan national press bevakar t.ex. rikspolitiken och regeringen
• Beskriv kortfattat hur tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen påverkar medierna i Sverige. Tryckfrihetsförordningen gör att journalister kan fritt skriva och granska t.ex. Sveriges makt utan censur eller rädsla och yttrandefriheten gör att till exempel sociala medier är fritt att skriva vad man vill till viss gräns.
• Vad gör Granskningsnämnden respektive Medieombudsmannen? Granskningsnämnden och Medieombudsmannen kontrollerar så att media sköter sig. Granskningsnämnden undersöker om innehållet hos public service och TV4 uppfyller kraven på saklighet (fakta ska vara korrekt och allsidig) och opartiskhet, är den inte detta måste en rättelse utfärdas med korrekt information. Medieombudsmannen kan hjälpa enskilda individer som anmält att de drabbats av en publicitetsskada på grund av en sändning. Individen får inte skadestånd men får en ursäkt och en rättelse utfärdas med korrekt information.
• Förklara innebörden och de olika stegen i Overton Fönstret. Overton Fönstret är en modell som beskriver vilka idéer som anses politiskt acceptabla i ett samhälle. Dessa kan diskuteras offentligt utan att uppfattas som felaktiga - “politiskt korrekta”. Grundtanken i modellen är att ideer som tidigare betraktats som otänkbara blir acceptabla eller till och med mainstream Stegen i Overton Fönstret: Otänkbart - något som anses helt oacceptabelt av i stort sett alla Radikalt - några börjar prata om det, men de flesta avvisar det Acceptabelt - fler nämner det och fler börjar tycka det är okej Förnuftigt - ännu fler anser att idén är rimlig Populärt - de flesta tycker iden är bra Exempel: Kvinnlig rösträtt, samkönade äktenskap
• Vad innebär termen sekretess för något när det kommer till allmänna handlingar? Sekretess innebär att vissa uppgifter i en allmän handling inte får lämnas ut till allmänheten, det kan vara om det t.ex. kan skada någon eller påverka brottsutredningar.
• Vad är det för skillnad på fakta och åsikter när det kommer till nyhetsrapportering? Fakta - bevisat, något konkret som ÄR sant, förekommer mer i tidningar och nyhetsrapporteringar Åsikter - vad någon tycker, inte bevisat utan en tanke, förekommer mer på sociala medier
• Vad innebär publicitetsreglerna för något inom svensk media? Förtydliga de sex kategorierna. Sverige har grundlagar som reglerar tryck- och yttrandefriheten i landet, det finns dessutom etiska komplement till grundlagar för journalister, dessa kallas för publicitetsreglerna och är inte lagar utan rekommendationer till journalister. Ge korrekta nyheter - nyheterna ska vara korrekta och det ska tydligt framgå om det är fakta eller åsikt Var generös med bemötanden - om det skett någon felaktig rapportering ska det tydligt framföras att informationen var felaktig Respektera enskildas privatliv - visa hänsyn till offren för brott och olyckor samt deras anhöriga. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, poltisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexxuell läggning om det saknar betydelse i sammanhnaget Var varsam med bilder - visa endast bilder som är nödvändiga för att förtydliga kring nyheten. Var även noga med att bilder är korrekta och inte används på ett missvisande sätt. Hör båda sidor - se till att personer som kritiseras ges ett tillfälle att bemöta kritiken Var försiktig med namn - överväg noga konsekvenser av namnpublicering. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn ges
• Vad innebär desinformation för något och hur kan sociala medier förstärka spridningen av desinformation? Desinformation innebär att någon eller några medvetet sprider falsk eller vilseledande information, syftet att påverka åsikter. Sociala medier gör det lätt för desinformation att spridas då folk enkelt kan skriva själv och sprida vidare , detta kan även göra att mer folk tror på den falska informationen då de ser det på flera håll.
• Ju närmare än händelse sker där du bor desto intressantare brukar det sägas att det är, varför tror du att det är så när det kommer till nyheter? Motivera med egna tankar. En händelse närmare dig väcker intresse då det ofta känns som något som berör dig. T.ex. kan det vara kring någon du känner eller någonstans du brukar vara. Du kan börja tänka mer på hur verkligt sådana händelser är och att det hade kunnat hända dig. T.ex. om du hör att ett brott har hänt kring där du bor förbereder du dig för att sådant kan hända. En nyhet närmare dig berör och påverkar dig mer än en nyhet längre bort.
• Reflektera över hur sociala medier har förändrat medias roll i samhället, vad kan du finna för olika för- respektive nackdelar kring förändringarna? Fördelar: Kan sprida och ge flera perspektiv av nyheter, nyheter sprids snabbare, öppna konversationer och debatter. Nackdelar: Desinformation och misinformation sprids mer, cancel kultur, risken att bli utsatt över åsikter och grupptryck.
• Källtillit Går det att lita på källan. Vem har skapat sidan? Vad har skrivits? När har det skrivits?
• Mediekoncern Företag eller företagsgrupp som äger och driver flera olika mediekanaler Bonnierkoncernen (TV4, Expressen, Dagens Nyheter) Schibsted Media (Aftonbladet, Svenska Dagbladet).
• Censur När staten bestämmer vad som får skrivas och publiceras i media, staten kan ta bort delar för att gynna dem själva, alltså censurera t.ex. tidningar. Får inte förekomma i Sverige
• Korruption Innebär att någon missbrukar sin makt eller position.
• Reportrar utan gränser En internationell organisation som förespråkar för yttrande- och tryckfrihet för journalister
• Offentlighetsprincipen Alla har rätt att ta del av alla allmänna handlingar som t.ex. rättegångar och dokument
• Meddelarfrihet Alla som bor i Sverige får lämna relevant information till en tidning för offentliggörande
• Meddelarskyddet Mediernas källor som ger underlag för artiklar får inte avslöjas, undantag om det gäller allvarliga brott
• Efterforskningsförbud Får inte fråga vem som gett informationen
• Mediestöd Vinstdrivande tidningar får pengar från staten för att kunna bedriva journalistik med hög kvalitet. Finns för att i en demokrati är det viktigt att det finns flera tidningar med olika åsikter
• Debattartikel En argumenterande artikel som skrivs för att uttrycka en åsikt i en viss fråga, skrivs ofta för att påverka andras åsikter
• Saklighet/allsidighet inom rapportering Saklighet - egna värderingar ska inte förekomma Allsidighet - alla sidor ska kommas till tals utan att någon part favoriseras
• Ensidig nyhetsrapportering En nyhet som bara presenteras ur ett perspektiv
• Konsekvensneutralitet journalistiskt ideal som innebär att medier ska rapportera nyheter utan att påverkas av vilka konsekvenser rapporteringen kan få.
• Självcensur När journalister själva censurera sina artiklar eller annat på grund av rädsla för konsekvenser och kritik
• Etablerade/traditionella medier Äldre typer av medier som tidningar, radio och TV i sin traditionella form.
• Alternativa medier Media med syfte att erbjuda en annan bild av händelser, där perspektiv som inte lyfts fram av traditionella medier framhävs
• Polarisering Uppdelning i samhället
• Algoritmer Instruktioner eller formler som används av datorer och digitala plattformar för att fatta beslut, sortera information eller lösa problem automatiskt.
• Misinformation Felaktig information som har spridits av misstag

Alla Inga Spara