Samhällskunskap Sant eller Falskt

Övningen är skapad 2025-10-17 av Nora1328. Antal frågor: 72.




Välj frågor (72)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Enligt tanken om Homo economicus tar vi alltid beslut som ska gynna oss själva så mycket som möjligt Sant
  • I en bytesekonomi är inte pengar nödvändigt Sant
  • Planekonomi innebär att marknadskrafterna avgör prisnivån Falskt
  • I en marknadsekonomi bestämmer staten vad som ska produceras. Falskt
  • Om du odlar morötter och ger grannen en del av skörden för att få låna gräsklipparen är det ett exempel på bytesekonomi Sant
  • När enskilda människor fritt bestämmer vad som ska produceras och konsumeras kallas det ekonomiska systemet för marknadsekonomi. Sant
  • I en planekonomi som fungerar väl finns fri konkurrens på alla marknader Falskt
  • Rätten till privat ägande är viktig i en marknadsekonomi. Sant
  • Distributionen i ett ekonomiskt system styrs alltid av staten Falskt
  • Exempel på ett planekonomiskt inslag i Sverige är det militära försvaret. Sant
  • Syftet med planekonomi är att fördela resurserna efter behov Sant
  • På en fri marknad styr marknadskrafterna priset Sant
  • Med fri konkurrens menas att tillverkare av vissa varor kan göra det utan att någon annan också tillverkar sådana varor. Falskt
  • Monopol är vanligt i en planekonomi Sant
  • Kartellbildning ökar konkurrensen på en marknad Falskt
  • En varas priselasticitet kan förändras av t.ex. marknadsföring Sant
  • Vilseledande marknadsföring gynnar en perfekt marknad Falskt
  • Utbudskurvan visar att lågt pris leder till en större mängd produkter på marknaden. Falskt
  • Efterfrågekurvan visar att lågt pris medför att fler produkter efterfrågas Sant
  • Jämviktspris är alltid det lägsta pris som säljaren accepterar. Falskt
  • En vara som har hög priselasticitet tappar många kunder om priset höjs Sant
  • Efterfrågeunderskott kan exempelvis uppstå när lönerna ökar i ett samhälle. Falskt
  • När det finns ett utbudsöverskott på en marknad kommer sannolikt priserna stiga Falskt
  • Ökad efterfrågan leder i marknadsmodellen till en press uppåt på priset. Sant
  • Om utbudet ökar stiger priserna Falskt
  • En substitutvara är en vara som kan användas i stället för originalvaran. Sant
  • När det finns substitutvaror medför det större priselasticitet hos originalvaran. Sant
  • Monopolitisk konkurrens kan störa den fria marknaden Sant
  • Matbutiker är exempel på en kollektiv nyttighet Falskt
  • Kollektiva nyttigheter finansieras ofta av staten Sant
  • Skolan finns på en helt fri marknad styrd av marknadskrafterna Falskt
  • Sveriges ökade ginikoefficient de senaste 30 åren visar att ojämlikheten har minskat Falskt
  • Om gini-koefficienten är 0 i ett land så är det ekonomiska välståndet jämnt fördelat. Sant
  • Låg beskattning på kapitalinkomster ökar ojämlikheten Sant
  • BNP är ett bra mått för att se om välståndet i landet är jämnt fördelat Falskt
  • Obetalt hemarbete är medräknat i BNP Falskt
  • Vid negativ tillväxt är BNP lägre än året innan Sant
  • Om vi blir fler invånare i landet ökar alltid BNP Falskt
  • Om fler arbetar påverkar det sannolikt tillväxten positivt Sant
  • Positiv tillväxt i ett land innebär alltid att HDI ökar i landet. Falskt
  • Positiv tillväxt i ett land innebär alltid att BNP/capita ökar i landet. Falskt
  • Om behovet av råvaror i produktionen inte kan tillgodoses sjunker tillväxten Sant
  • Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster producerade i ett land under ett år. Sant
  • BNP/capita är ett mått på folkets genomsnittliga ekonomiska produktion i landet. Sant
  • Forskare är överens om att BNP per capita ger en balanserad bild av välståndet i ett land. Falskt
  • Behovet av strukturrationalisering i samhällsekonomin skulle bli mindre om konkurrensen ökade. Falskt
  • Strukturrationalisering är en naturlig process i en marknadsekonomi Sant
  • Global tillväxt gynnar alltid fattiga länder. Falskt
  • Utbildningssystemet i ett land spelar roll för hur högt HDI landet har. Falskt
  • Jämställda länder har i allmänhet högre HDI än vad ojämställda länder har. Falskt
  • Att förändra sin produkt för att få konkurrensfördelar är ett exempel på strukturrationalisering Falskt
  • Tillväxt i ett land är alltid bra Falskt
  • Ekonomisk tillväxt har bidragit till klimatförändringarna Sant
  • När pengar sjunker i värde blir allt billigare Falskt
  • När KPI stiger ökar inflationen Sant
  • Inflationen orsakas av för låg efterfrågan Falskt
  • Brist på råvaror kan bidra till ökad inflation Sant
  • Högre löner bidrar till lägre inflation Falskt
  • Riksbanken höjer reporäntan om för att sänka efterfrågan i ekonomin Sant
  • Om inflationen är på väg under 2% höjer riksbanken reporäntan Falskt
  • Deflation gör att hushållen ökar sin konsumtion Falskt
  • Hög inflation bidrar alltid till ökad tillväxt Falskt
  • Låntagare gynnas av hög inflation Sant
  • En dynamisk arbetsmarknad minskar den strukturella arbetslösheten Sant
  • Amortering är en avbetalning av lån Sant
  • Snabblån är ett lån med säkerhet Falskt
  • Arbetsmarknaden styrs av arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och arbetstagare Sant
  • I en lågkonjunktur är det hög arbetslöshet Sant
  • Aktiesparande ger dig ränta på dina pengar Falskt
  • Har ett land rörlig växelkurs styrs värdet av valutan av marknadskrafterna Sant
  • Fast växelkurs möjliggör devalvering av valutan Sant
  • Kryptovalutan är en alternativ valuta som styrs av centralbankerna Falskt

Alla Inga

Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/samhallskunskap-sant-eller-falskt.12751977.html