Samhällsekonomi

Privatekonomi Hur vi hushåller med våra egna resurser

Råvaror Produktionsfaktor, alla resurser eller material naturen ger oss

Realkapital Produktionsfaktor, alla resurser människan skapat

Arbetskraft Produktionsfaktor, alla människor som kan och vill arbeta

Ekonomisk liberalism Varje individ har rätt till vad de skapat genom hårt arbete eller talang

Blandekonomi Marknadsekonomi men med staten som aktiv ägare och aktör i delar av ekonomin

Ekonomiska kretsloppet Relationer mellan de olika aktörerna i ekonomin

Marknad Mötesplatsen där utbytet äger rum

Välfärdsstat Offentlig sektor tar stort ansvar för likvärdig tillgång till utbildning och sjukvård

Disponibla inkomsten Den del av inkomsten du själv kan bestämma över

Transferaringar Bidrag som staten fördelar till hushållen

Köpkraft Hur mycket varor och tjänster man kan köpa för sin lön

Inflation Pengar minskar i värde för allting blir dyrare

Ränta Priset privatpersoner och företag betalar för att låna pengar

Inflationstakt Hur snabbt priserna stiger och pengarnas värde minskar

Reporänta Den ränta riksbanken tar av bankerna

Valutakursen Värdet på svenska kronan i förhållande till andra länders valutor

Högkonjunktur Ekonomin går bra, hög tillväxt

Lågkonjunktur Ekonomin går dåligt, låg tillväxt

BNP Total värdet av alla varor och tjänser som producerats i ett land på ett år

Konjunkturcykel Tiden det tar att pendla från hög- till lågkonjunktur, brukar vara mellan 4-8 år

Recession BNP växer inte alls, eller minskar

Depression Allvarlig, långvarig recession

"Know-How" Befolkningens kunskap- och utbildningsnivå

Infrastruktur Alla former av kommunikationer

Arbetsdelning Människor eller företag väljer att specialisera sig

Produktionstaket Maximala mängden varor eller tjänster det är möjligt att producera

Utbud Mängd varor/tjänster som finns att köpa

Efterfrågan Mängden varor ochj tjänster som hushåll och företag är beredda att betala för

Påfyllningar Pengar från yttre kretsloppet till det inre kretsloppet

Överhettning När hushåll och företag vill spendera mer pengar och köpa mer varor och tjänster än det går att producera

Löne-pris spiral Inflation leder till högre lön vilket leder till mer inflation

Konjunkturnedgång Mängden pengar i inre kretsloppet minskar, större avtappningar än påfyllningar

Avtappningar Pengar från inre kretsloppet till yttre kretsloppet

Konjunkturuppgång När efterfrågan stiger igen, beror på glappet mellan varor som produceras och produktionstaket

Rationalisering När företag investerar i ny teknik när räntorna är låga och kan producera med mindre arbetskraft

Finanspolitik Offentliga sektorn försöker styra flödet till och från inre kretsloppet genom att öka och minska statens inkomster och utgifter

Balanserad budget Lika stora inkomster som utgifter

Budgetunderskott Inkomsterna är mindre än utgifterna och man måste låna mer pengar, skapar statsskuld

Budgetöverskott Inkomsterna är större än utgifterna

Stimulera ekonomin Görs i lågkonjunktur genom att underbalansera budgeten, vilket dämpar minskningen i efterfrågan

Strama åt ekonomin Görs i högkonjunktur genom att överbalansera budgeten, vilket dämpar efterfrågan och undviker överhettning

Penningpolitk Styrs av riksbanken genom reporänta

Deflation Motsats till inflation, allmänt prisfall i ekonomin

Valutapolitik Sätt att påverka flödet av pengar genom att justera valutan

Valutakursen Bestämmer pris på export och importvaror

Flytande växelkurs Värdet på valutan går automatiskt upp eller ner beronde på utbud och efterfrågan på valutan

Fast växelkurs Staten bestämmer valutans värde mot andra valutor

Devalvering Sänka valutans värde

Revalvering Höja valutan värde

Valutareserv Lands reserv av guld, utlandsvalutor och värdepapper, kan användas för att stödköpa SEK

Stagflation Hög arbetslöshet och hög inflation samtidgt

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut