Samhällsekonomi

Alla Inga Spara

• Finanspolitik Statens användning av skatter och offentliga utgifter för att påverka ekonomin, t.ex. genom att stimulera tillväxt eller dämpa inflation.
• Klassisk-liberala skolan En ekonomisk teori som betonar fri marknad, begränsad statlig inblandning och individens ansvar.
• Stela priser När priser och löner inte anpassar sig snabbt till förändringar i utbud och efterfrågan, vilket kan skapa arbetslöshet eller överproduktion.
• Penningpolitik Centralbankens styrning av räntor och penningmängd för att stabilisera inflation och konjunktur.
• Komparativa fördelar Teorin att länder bör specialisera sig på det de är relativt bäst på att producera, och handla med varandra för att öka välståndet.
• Kontracyklisk (stabiliserings) politik Ekonomisk politik som motverkar konjunktursvängningar, t.ex. genom att öka utgifter i lågkonjunktur och minska dem i högkonjunktur.
• Styrräntan Räntan som centralbanken sätter för att påverka de allmänna räntorna i ekonomin.
• Internationell arbetsfördelning Att olika länder specialiserar sig på olika varor och tjänster beroende på sina resurser och fördelar.
• Full sysselsättning När nästan alla som vill och kan arbeta har ett jobb, utan onödig arbetslöshet.
• Centralbank En statlig institution som ansvarar för penningpolitik, valuta och finansiell stabilitet (t.ex. Riksbanken).
• Says lag Idén att utbud skapar sin egen efterfrågan, dvs. att produktion automatiskt leder till köpkraft.
• Extern balans När ett lands utrikeshandel och kapitalflöden är i balans, dvs. varken stort underskott eller överskott i bytesbalansen.
• Inflationsmålet Det mål för inflation som centralbanken strävar efter, ofta omkring 2 % per år.
• Tullar Skatter på importerade varor som gör dem dyrare och skyddar inhemsk produktion.
• Keynesianism En teori som betonar att staten bör använda finanspolitik för att stabilisera ekonomin vid lågkonjunkturer.
• Merkantilism En äldre ekonomisk teori som förespråkar exportöverskott och statlig kontroll för att stärka nationens rikedom.
• Skyddstullar Tullar som införs för att skydda inhemska företag mot utländsk konkurrens.
• Phillipskurvan Sambandet mellan inflation och arbetslöshet: när inflationen är låg tenderar arbetslösheten att vara hög, och tvärtom.
• Nollsummespel En situation där en parts vinst är en annan parts förlust; den totala vinsten är noll.
• Uppfostringstullar Tillfälliga tullar som ska skydda unga, växande industrier tills de blir konkurrenskraftiga.
• Lafferkurvan Visar sambandet mellan skattesats och skatteintäkter; för höga skatter kan minska statens intäkter genom minskat arbete och företagande.
• Protektionism Ekonomisk politik som skyddar inhemsk produktion genom tullar, kvoter eller andra handelshinder.
• Fri marknad En marknad där priser och produktion bestäms av utbud och efterfrågan utan statlig inblandning.
• Monetarism Teori som betonar penningmängdens betydelse för inflation och ekonomisk stabilitet; förespråkar kontrollerad penningtillväxt.
• Bytesbalans Skillnaden mellan ett lands export och import av varor, tjänster och kapital.
• Hyperinflation Extremt snabb och okontrollerad prisstegring som kraftigt minskar pengars värde.
• NAIRU (jämviktsarbetslösheten) Den lägsta arbetslöshet som kan upprätthållas utan att inflationen ökar.
• Positivsummespel En situation där alla parter kan vinna, t.ex. genom handel eller samarbete.
• Stagflation När hög inflation och hög arbetslöshet förekommer samtidigt, vilket är svårt att hantera ekonomiskt.
• Kompromissmodellen Den svenska modellen där arbetsgivare, fack och stat samarbetar för att kombinera tillväxt, låg arbetslöshet och jämlikhet.

Alla Inga Spara