Samhällsekonomi begrepp

Alla Inga Spara

• Marknadsekonomi System som bygger på att utbud och efterfrågan styr priser och utbud. Privat företagande, liberalism, Adam Smith, “Osynliga handen”-Fri konkurrens.
• Planekonomi System som bygger på att staten styr utbud av varor och priser. Kommunism, statligt företagande, Karl Marx.
• Blandekonomi System som i grunden är en marknadsekonomi, men där det finns inslag av statligt ägande och statlig styrning i en mix med privat ägande och styrning av utbud och efterfrågan (fri konkurrens).
• Kartell (Kartellbildning) Företag (ofta på en oligpolmarknad) går samman och bestämmer priset på en vara eller tjänst, då sätter man konkurrenskraften ur spel. t.ex kartellen OPEC i mellanöstern 1973: Oljepriset ökade med 400%. Karteller är olagliga i demokratiska marknads/blandekonomier som regel.
• Monopol Finns i bland och planekonomier. Statligt styrda bolag som agerar ensamma på en marknad, t.ex. systembolaget eller apoteket (fram till 2012).
• Oligopol Finns i marknads och blandekonomier, pga kartellbildning eller ofullständig konkurrens. Marknaden fungerar dåligt och några gå stora bolag dominerar marknaden, t.ex. Bensin, mat, bank och försäkringsbranschen.
• Konkurrens Innebär att företag tävlar om kunder genom att erbjuda kvalitativa varor till bra priser. Vinnaren får flest kunder och företaget plockar marknadsandelar från sina konkurrenter.
• Ofullständig konkurrens Av olika anledningar råder en situation i samhället där konkurrensen inte fungerar optimalt, ofta p.ga. för få aktörer på marknaden, oligpol, dessa uppkommer på olika sätt, t.ex. genom att karteller, lagstiftning etc.
• Hushåll Varje bostad är ett ..., oavsett antal personer.
• Privat sektor (Näringsliv) Privatägda företag. (Finns inte i planekonomier).
• Finanssektor (Kreditinstitut) Banker, allt från Klarna till Handelsbanken
• Offentlig sektor Kommun, region stat- skola, äldrevård, tandvård, kollektitrafik etc.
• Arbetsmarknad Där arbetsgivare och arbetstagare möts.
• Varumarknad Där säljare och köpare av varor möts.
• Tjänstemarknad Där säljare och köpare av tjänster möts.
• Kreditmarknad Där säljare och köpare av lån möts.
• Högkonjunktur Ekonomin blomstrar bland företagen, nyanställningar, låg arbetslöshet, löneökningar, ökad inflation, höjd styrränta.
• Lågkonjunktur Ekonomin försämras bland företagen, anställda varslas, ökad arbetslöshet, låga lönehöjningar, minskad inflation/eller deflation, sänkt styrränta.
• Inflation Ofta vid högkonjunktur, prisökningar pga ökad efterfrågan och/eller minskat utbud av varor/tjänster. Kronans värde sjunker.
• Deflation Ofta vid lågkonjunktur, prissänkningar pga minskad efterfrågan och/eller överskott av varor/tjänster. Kronans värde ökar.
• Penningpolitik Riksbankens maktmedel för att påverka kronans värde. Riksbanken har beslutat att inflationen ska vara 2% per år. Riksbanken styr detta till huvuddelen med hjälp av styrräntan/reporäntan samt köp och försäljning av värdepapper och statsobligationer.
• Finanspolitik Regeringens maktmedel för att påverka sveriges ekonomiska utveckling. Med hjälp av statliga pengar, skattenivåer, bidrag etc kan de påverka den ekonomiska utvecklingen (konjunkturen).
• Utbud Tillgängliga varor, tjänster och företag på en marknad.
• Efterfrågan Konsumenternas vilja att köpa en viss vara ell tjänst.
• Jämviktspris Det pris en vara/tjänst har när den har maximalt antal köpare och säljare i förhållande till varandra. Rubbas jämviktspriset kommer varan att tappa köpare eller säljare beroende på om priser ökar eller sjunker.

Alla Inga Spara