Sam klass och etnicitet

Alla Inga Spara

• proletariat de egendomslösa (enbart hade sin egen arbetskraft att sälja till en arbetsgivare, fattiga arbetarklassen)
• Upplysningen en process där människor har velat tänka fritt och agerat förnuftigt, ingen specifik tidsperiod
• Exempel på upplysningen Det antika Aten. Renässansen och reformationen. 1600- och 1700-talen. 1900-talets rationalism, framtidsoptimism och demokratiseringsprocess.
• Solon har äran för athenska demokratins födelse (införde en ny författning år 594 f.Kr. begränsade de rikas makt och gav stadsstatens många fattiga fler rättigheter.)
• Kleisthenes gav den athenska demokratin den slutliga utformningen med lika rätt för alla fria vuxna män (508 f.kr)
• Perkiles under hans styre utvecklades det demokratiska aten till ett kulturcentrum med stor tankefrihet. hans politik ledde till krig och slutet på atens storhetstid och upplysning (495-429 f.kr)
• Machiavelli skrev Fursten, Machiavelli anser att en härskare, i sin maktutövning, bör prioritera det som är bra för staten snarare än det som är moraliskt eller omoraliskt
• Under renässansen och remformationen Uppfinningar: boktryckarkonsten, navigationsinstrument, nya fartyg, bättre stjärnkikare, Upptäckter:kontinenter som Amerika, anatomi och hur planeterna rör sig runt solen + läsa bibeln själv och inte låta andra tolka den åt dig (1300-1500)
• Jean Bodin menar att suveränitet inte kan delas – den måste nödvändigtvis ligga hos en person eller grupp av personer
• Thomas Hobbes 1600 menar att människan är en egoistisk varelse som styrs av sina egna intressen. Och det finns bara ett sätt att lösa det, genom att människor upprättar ett slags samhällskontrakt.
• Samhällskontrakt ett socialt kontrakt där det ligger i allas intresse att upprätthålla regler som garanterar trygghet och säkerhet för alla, även de svagaste.
• Samuel von Pufendorf Den som äger mest, har mest att förlora och behöver därmed mest hjälp av staten och skall därför betala mer i skatt. “Om natur och folkrätten” samt “Om människan och medborgarens plikt”
• John Locke samhällskontraktet, skyldigheten att lyda den civila regeringen enligt samhällskontraktet var villkorad av skyddet av varje persons naturliga rättigheter, inklusive rätten till privat egendom
• Under 1600-1700 Nya vetenskapliga tankesätt. Rationalism och empiris Förnuftet i fokus. Filosofernas århundrade. Nyfikenhet och förundran över främmande kulturer.
• empirism vi kan bara nå ny kunskap genom att observera verkligheten och dra slutsatser från dessa observationer
• upplysningen vanlig definition 1700-talet. Nytt sätt att se på forskning - empirism. Vilja till tankefrihet. Intellektet i centrum. Förnuft och frihet. Kritik mot kyrkan (inte mot Gud). Nya tankar om att återinföra demokratin.Övertygelsen om att människan kunde göra stora framsteg med hjälp av naturvetenskapen. Avståndstagande från traditionella auktoriteter (kyrkan och kungarna). Nytt sätt att se på rättsskipning, undervisning och näringspolitiken (ekonomi).
• Thomas Paine skriftställare, 1776 argumenterade Paine för att (det blivande) USA skulle frigöras från Storbritannien,i verket Common Sense, som även kom att ligga till grund för den amerikanska författningen. Var verksam under franska revolutionen, med i nationalförsamlingen, emot kungens avrättning, Paines vision om ett rättvist och jämlikt samhälle ett där individer hade lika rättigheter och möjligheter, en demokratisk regering representerade folkets vilja och individuell frihet prioriterades
• Voltaire en av upplysningstidens största kulturpersonligheter. Voltaire var en stor förkämpe för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter och kämpade mot katolska kyrkans maktövergrepp,Kritik mot den absolutistiska monarkins tillstånd. Kritik mot den absolutistiska katolska kyrkan: “Krossa den skändliga”. Kritik mot etablerade men irrationella värderingar. människorna skulle använda sitt eget förnuft och inte bara göra det som makten sa åt dem att göra. kom att spela en viktig roll för det intellektuella klimatet i Europa och banade väg för många andra samhällsfilosofer. Ett av hans viktigaste verk är Candide
• Charles de Montesquieu I sitt stora verk Om lagarnas anda från 1748, formulerade Montesquieu sin maktfördelningslära. Montesquieu gav fenomenet en vetenskaplig teori, med tillhörande terminologi. Montesquieu pläderade inte för folkstyre, utan för en begränsad monarki, där makten fördelas mellan monarken, folket och domstolarna.
• Maktfördelningsläran Ett samhälle bör enligt denna lära styras av tre olika makter: verkställande, lagstiftande och dömande makt. Dessa tre skall vara oberoende och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk. Maktfördelningsläran kom sedan att ligga till grund för bland annat USA:s politiska system (presidenten, kongressen och högsta domstol). Grundtankarna är en viktig del av demokratibegreppet
• Maktfördelningsläran i Sverige verkställande: regeringen lagstiftande: riksdagen dömande: domstolarna, men egentligen tillämpar Sverige och de nordiska länderna inte maktdelningsprincipen, utan en folksuveränitetsprincip
• folksuveränitetsprincipen innebär att all offentlig makt utgår från folket, där folkets representanter i riksdagen har den slutgiltiga makten i samtliga frågor. Den lagstiftande och dömande makten utgår från parlamentet och den verkställande och dömande makten är enbart av praktiska skäl placerad hos regeringen och domstolarna. sätts som motpol mot maktfördelningsläran. innebär att den offentliga makten skall utgå från vad han kallar "den allmänna viljan", alltså den samlade viljan av alla medborgare i en stat. Folksuveränitetsprincipen ger parlamentet total makt över både de verkställande och dömande myndigheterna (regeringen och domstolarna)
• konstitutionalism (Charles Montequieus), det ska finnas en grundlag där staten väljs och accepteras/godkänns
• kontraktionalism (Charles Montesquieu) bygger på samhällskontraktet, det handlar om att regler och normer bygger på överenskommelser mellan människor. det som är rätt och fel bestäms av vilka regler vi gemensamt kommer överens om, ungefär som ett kontrakt.
• folksuveränitet (Jörgen Hermansson) folket bestämmer, offentlig makt ska utgå från folkvald församling
• Jean-Jacques Rousseau allmänviljan och folkdemokrati, Första grunden till det moderna skolsystemet. Samhället bör inrättas så att individen har så stor frihet som möjligt och människorna skall lyda under lagar som är lika för alla. Fritt samhälle kräver fria medborgare, naturrätten, folksuveränitetsprincipen
• allmänviljan och folkdemokrati ett helt samhälles gemensamma vilja.
• naturrätten och naturtillståndet (Rousseau) rättigheter och skyldigheter som man föds med/ är naturliga, vad man som människa är berättigad till pga sin mänskliga natur, naturtillståndet är en tänkt tillstånd utan civilisation
• industrialismen I slutet av 1700-talet uppfanns maskiner, som kom att påbörja den process, som benämns industrialismen. En av dessa viktiga uppfinningar var ångmaskinen. Med hjälp av ångmaskinen utvecklades bland annat spinnmaskinen och tåget. Nu gick det att tillverka mer och billigare, på kortare tid, av färre arbetare-> urbanisering
• Nya klasser uppstår 3 nya: Intellektuell och välutbildad medelklass. Fabriksägarna - ekonomisk medelklass. Borgarståndet. (köpmän som blivit rika) Arbetarklassen, proletariatet, egendomslösa. dessa tre grupper låg utanför den feodala strukturen och saknade alltså representanter i ståndsriksdagen, vilket den utbildade medelklassen såg som orättvist, de besatt större kunskap än många andra, som hade någon form av formell makt.
• Adam Smith klassisk nationalekonomi, liberalisternas fader, den osynliga handen, klassamhälle växer fram
• osynliga handen Den osynliga handen syftar på att en person genom att agera utifrån sitt egenintresse ofta gynnar samhället mer än när samma person utgår från att åstadkomma så mycket samhällsnytta som möjligt, metafor för hur egenintresse och frihet i produktion och konsumtion bidrar till samhällets bästa
• franska revolutionen definition 1789-1799 Upplysningstidens anda: Naturrätten - alla människors lika värde och frihet. Många representanter ur tredje ståndet var högutbildade men saknade makt. Tre ständer i Frankrike: Adel, präster & tredje ståndet.
• franska revolutionen vad hände? Frankrike hade stora ekonomiska problem efter alla krig under 1600- och 1700-talet, samt att flera privilegierade grupper i landet, det vill säga adel, präster och de rikaste borgarna ur tredje ståndet, var skattebefriade. Hela skatteunderlaget kom följaktligen från tredje ståndet. Kung Ludvig XVI:s lösning på skattefrågan var att införa allmän beskattning, men för att ett sådant beslut skulle kunna genomföras, krävdes att ständerna godkände hans förslag och kungen ville ha tredje ståndets stöd. 5 maj 1789 träffades generalständerna, men en konflikt uppstod omedelbart, som resulterade i att tredje ståndet lämnade generalständerna och skrev Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, där de krävde demokrati. Detta resulterade i en väpnad konflikt, som tredje ståndet vann och 1791 infördes en författning och enkammarförsamling. Fransmännen slutade att vara undersåtar till en monark och blev istället medborgare. den välutbildade medelklassen ansåg att enbart deras män var kompetenta nog att styra och efter ytterligare några rundor kom den rika borgarklassens män att ta över istället och inskränkte rösträtten ytterligare; en viss förmögenhet eller inkomst krävdes nu för att få rösta. I slutändan resulterade franska revolutionen i att Napoleon grep makten och avskaffade demokratin. Många upplysningstankar genomfördes ironiskt nog av just despoten Napoleon.
• Madame de Pompadour 1700 politisk rådgivare och älskarinna till Ludvig XV, Voltaires beskyddare
• Upplysta depoter absoluta härskare som inspirerades av upplysningen och genomförde reformer, som tidigare motarbetats av kyrkan och adeln
• Exempel på upplysta depoter Katarina ll, Fredrik ll, Maria Theresia, Josef ll, Gustav lll
• Industrialismen samhällets omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle
• urbanisering flyttar från jordbruket in till städerna
• vad bidrog till urbaniseringen? jordbruket utvecklades, ångmaskinen kom vilket gjorde att färre behövdes på jordbruken och i manuell textiltillverkning, ledde till at folk flyttade in till städerna då det var billig arbetskraft
• Hur var renligheten under industrialismen? Avloppssystemen var inte anpassade efter alla människor som flyttade in och det fanns inga bostäder till dem, så folk bodde trångt, smutsigt och sjukdomarna frodades i denna miljö. Difteri, tuberkulos, kolera, tidig spädbarnsdöd. Folk dog snabbt, men det kom hela tiden nya som fyllde på. Det var även smutsigt, avgaser, eldar med kol, folk blir sjuka i kol, kolera, difteri, tuberkulos. Det förekommer även många olyckor i fabrikerna, där de stora maskinerna kunde kapa ben och armar.
• Mary Shelly 1818 skrev boken Frankensteins monster, denna tid fanns en framgångsbeundran men även en oro över det nya (tekniken)
• Napoleon 1799-1815 tog makten genom en statskupp och lovade fred, härskade över stora delar av väst och centrala Europa
• På vilket sett var det misär under industrialismen? (1) på denna tid var det mycket barnarbete då de var små och hade små händer vilket gjorde att de kunde krypa in bakom maskiner och göra pillriga arbeten. Det slutade i att många förlorade kroppsdelar och blev värdelösa för arbetarna och slutade som tiggare. Barnen som jobbade i fabrikerna var föräldralösa, jobbade 12-18h och sov på en halmhög i fabriken

Alla Inga Spara