Religionsvetenskapliga begrepp

Inifrånperspektiv den som är inne i exempelvis ett religiöst fenomen alltså den troende och deras perspektiv på det religiösa fenomenet

Utifrånperspektiv Den utomståendes syn på ex ett religiöst fenomen ofta forskaren

Universella frågor frågor med generella svar

Lokalt förankrade frågor berör enskilda traditioner/kulturer

Rituell, mystisk, erfarenhetsmässig, institutionell, regelsystem, teologisk, materiell Ninian Smarts 7 dimensioner för religion

Kulturevolutionistiska paradigmet utvecklingskurva (tanken om primitiv folktro → ateistisk vetenskap), under upplysning, grundad i socialdarwinism, evolutionism för att förklara kulturhistoria och därmed religion, Müller, Fraser, Taylor, kritisk - kollar enbart likheter och tog ej hänsyn till kontext/historia

Religionsfenomenologin ersätter kulturevolutionism under 1900-talet, ser religion som någon positivt med en allmänmänsklig essens, vilket leder till generalisering av religioner, inifrån-perspektiv, levd religion, målet var komparativt, typologisk och på att förstå (inte tolka).

Fenomenologi studiet av fenomen, dvs. det som visar sig/utförarens upplevelse

Myt- och ritskolans ritteori ritteori om myten som förklaring till riten alternativt riten gör myten meningsfull

Sociologisk ritteori ritteori om socialisering genom riter

Psykoanalytisk ritteori ritteori om riter som tvångsbeteenden alternativt coping/skapa kontrollkänsla genom repetitiva beteenden

Kulturalistisk ritteori ritteori om myter som skapar kultur och kulturell gemenskap och etablera delad världsbild

Neofunktionalistisk ritteori ritteori om riter som funktion för samhällsbildning, riter har inte funktion, utan skapar funktion

Naturalistisk ritteori ritteori om riter som något biologiskt för att signalera status, samarbetsvilja och uppoffring

Kostbar signalering beteenden som visar lojalitet och uppoffring

Naturalism förklaringar via biologi och naturvetenskap

Episodiskt minne personliga upplevelser

Semantiskt minne faktakunskap/trosinnehav

Doktrinärt modus bekännelse av tro, indoktrinering av tro

Imagistiskt modus starka minnen, övergångsriter som leder till starka minnen/upplevelser som följer med livet ut

Ritualiseringsperspektiv varför gör vi vissa handlingar rituella? vad gör de med oss? de handlingar som ritualiserias anses viktigare och utmärks extra, vilket är en strategisk aktivitet för makt

Ritualiseringsstrategier 1. formalism (fasta regler för kläder, roller, sociala interaktioner), 2. repetition (återuppta handling), 3. traditionalism (medveten anknytning till “det gamla”)

Ritual repetitiva handlingar som försöker knyta den övernaturliga sfären till den mänskliga, handlingar som är ej självförklarande och har ingen uppenbar “nytta”

Icke-instrumentell handling handling utan praktisk nytta

Övergångsriter en rit som markerar social övergång

Kalenderriter kalenderbundna riter

Offerriter riter när man offrar

Votivbeteende ger en gåva till en gud som tack för att man blivit hörd

Materiell kultur fysiska föremål som människor skapat och använt utan symbolisk funktion

Symbolisk kultur betydelser och idéer förmedlas genom materiella uttryck

Symboliska uttryck det konkreta tecknet

Symboliska objektet betydelsen/känslan uttrycket står för

Semiotik studiet av tecken och symboler

Esoteriska traditioner dolda, andliga eller ockulta läror som är avsedda för en begränsad grupp av invigda, snarare än för allmänheten

Kryptologiskt perspektiv uppfattningen att symbolernas funktion endast kan förklaras om vi lyckas avkoda dem på ett korrekt sätt.

Symboliskt beteende mänskligt beteende att representera abstrakta begrepp med arbiträra symboler

Övermänsklig aktör självständigt handlande väsen bortom det mänskliga

Etymologiska gudsbegreppet gudsbegrepp som består av kriterierna biologiska, rumsliga, hierarkiska, rituella kriterier

Gud någon som ibland definieras som en förmedlare av tecken/upphov till ovanliga händelser, föremål till böner och kult, högre väsen utan inblandning i människornas värld, aktör i mytisk berättelse

Emisk inifrån perspektiv, som används och tolkas av studieobjekten själva

Etisk utifrån perspektiv, forskaren analytiska begrepp, det generella och allmängiltiga

Kontraintuitiva agenter varelser som bryter mot vardagsföreställning, vilket gör att vi minns det bättre

Ontologi läran av vad som finns, existensform, vad något är, verklighetsuppfattningar

Transcendent något som är bortom denna värld

Kult en organiserad gudsdyrkan

Reciprocitet ömsesidig kontakt i relation mellan en gud och människa

Euhemerism myter är “egentligen” berättelser om historiska aktörer som blivit myter genom muntlig tradition

Sysifosfragmentet gudar uppfinns för social kontroll/laglydighet

Teodicéproblemet förklarar gods rättvisa, “gud kan inte både vara god och allsmäktig”

Epikureisk trilemma bevisa att det inte finns några rimliga skäl att hjälpa människor och omvänt

Myt utsaga/berättelse med lokal/tidsenlig sanningsrelevans. Homkos menar att det är en helig berättelse om exempelvis gudar alternativt förklara ursprung

Mytologi en samling myter inom en kultur

Kosmogoni myt om världens/kosmos uppkomst

Kosmologi världens orientering/struktur/ordning

Teogoni myt om gudars uppkomst

Antropogoni myt om människans uppkomst

Sociogoni myt om hur samhällets och samhällsordningens uppkomst

Årstidsmyter myter som kan kopplas till hur gudars död och återkomst som kopplas till årstidsväxling

Kultgrundningsmyter myter om kultens uppkomst

Naturmytologisk mytteori mytteori om myter som personifiering av naturfenomen

Evolutionistisk mytteori mytteori om myter som primitiva försök att förklara världen

Myt och ritskolans mytteori mytteori om riter som dramatiseringar av riter

Psykoanalytisk mytteori mytteori om att myter reflekterar strukturer, komplex och driftimpulser som finns i det omedvetna

Fenomenologisk mytteori mytteori om myter som modeller för riter och handlingar som sker mening

Strukturalistisk mytteori mytteori om myter som källa till samhällsmakten, samhällshierarki, socioekonomi, våra tankar som reproducerar det samtida maktstrukturen/maktrelationer i samhället

Ideologikritiskt mytteori mytteori om myter som ideologiska narrativ, Bruce Lincoln, legitimera maktordning, förmedla normer

Taxonomi klassificering och ordna världen

Funktionalistisk mytteori mytteori om myter som funktioner i samhället/för individer, exempelvis validering, auktorisering, normalisering

Sociologisk mytteori mytteori om socialisering genom myter

Etnografi uppsättning kvalitativa metoder för att förstå och tolka utövaren

Deltagande observation där forskaren lever med utövarna

Dubbel hermeneutik forskaren tolkar utövares tolkningar av religion

Förkroppsligande praktiker religion genom kropp, handling och material

Normativa texter elitens tolkning av sanna religionen i texter

Explicita aspekter artikulerad kultur av utövande

Implicita aspekter oreflekterade aspekter av kulturer, förgivandetagande

Länstolsantropologi antropologi utan aktivt deltagande

Positivism forskning ska vara mätbart, objektivt och generaliserbart

Reflexitivitet självreflektion i forskningen

Etnocentrism forskarens egna förutfattade meningar utifrån deras kulturella bakgrund

Textantropologi studiet av texters roll i levd religion (hur texter används, inte bara vad de betyder)

Performativ funktion vad texter gör, snarare än vad de säger

Epoché empati och förståelse för utövaren

Forskarroller fullständig deltagare, deltagare som observatör, observatör som deltagare, fullkomlig observatör

Genetiska nivå nivå av kön som består av könskromosomer (XY, mm)

Fenotypiska nivå nivå av kön som består av kroppsliga/yttre biologiska

Symbolisk nivå nivå av kön som består av kulturellt uttryck, genus

Genusvetenskapligt perspektiv perspektiv som synliggör det som tidigare varit osynligt, avslöjar maktförhållande och hierarkier gällande socialt kön

Androcentrism fokus på män i forskning, män är normen

Enkönssystem mannen är normen, kvinnor är underutvecklade män och studeras därför inte

Tvåkönssystemet män och kvinnor är två separata genuskategorier och framställs ofta som varandras motsatser

Woodheads religionstypologi religion → makt och kön. Konsoliderade (befästande/stödjande av ojämn makt), taktisk (hur man ger makt inom strukturen, ej öppet utmanande, men en kvinna kan t.ex gifta sig in i höga positioner), alternativ andlighet (stärka och reproducera stereotyper), motkulturella (aktivt motstånd mot patriarkatet)

Profana motsatsen mot helig

Homo religiosus religiösa människan

Heteronormativitet heterosexualitet som norm

Kulturell selektion kulturella uttryck som är lättare att minnas/processa återkommer oftare och bevaras över generation

Adaptiv funktion något vars funktion är en anpassning efter omgivningen, för gemensam eller överlevnad

Adaptiva förmågor förmågan att anpassa beteenden utifrån omgivning

Mentalisering människor sätter sig i andra människor och tolkar beteenden utifrån personen, forskning tänka som inifrånperspektiv

Hyperaktiv aktörsdetektion tendens att förklara oväntade händelser som att de är gjorda av en aktör

Minimalt motintuitiva föreställningar vi minns det som är uppseendeväckande, men inte för komplicerat

Ontologiska mallar kognitiva tankescheman, mentala kategoriseringar

Antropomorfism att tillskriva mänskliga egenskaper till icke-mänskliga ting

Prosocialt beteende tillit/samarbetsvilja till främlingar

Big Gods teorin om: allseende, moraliserande över-mänskliga ting leder till social kontroll

Övernaturliga övervakare allseende, moraliserande över-mänskliga ting leder till social kontroll

Interpretive drift inlärning av mönster/beteende → ett bestämt sätt som världen ska tolkas → nya upplevelseformer (inlärd religiös lins på världen, s.137–138)

The God helmet förväntningar och miljö skapar starka upplevelser. exprementet skulle visa att elstötar i en vis del av hjärnan framkallade en osynlig närvaro, elstötarna var dock för svaga och istället visade experimentet att miljö och förväntningar gjorde en placebo effekt och personerna upplevde ändå en osynlig närvaro i rummet. bevisar att förväntningar + miljö leder till starka upplevelser.

Beteendevetenskap studiet av mänskligt beteende

Social konstruktion tanken att vissa social ting som är skapat av människan endast finns som en social överenskommelse, som en konsekvens av sociala och språkliga konventioner

Funktionalism förstå tings funktioner för samhället/kulturen

Kognitiv flexibilitet vår förmåga att mentalt anpassa beteenden efter omgivning/kontext

Stipulativ definition en definition för en viss uppsats/forskningsrapport

Heuristisk definition en definition för avgränsad och skapad grundläggande förståelse (s. 48)

Substantiell definition en definition för vad religion är och vad det innehåller

Funktionell definition en definition för vad religion gör och dess funktion

Metodologisk naturalism/agnosticism vetenskapligt ointresse av religiösa sanningsvärde, dvs förklarar inget med övernaturlighet

Maktlegitimering, kollektiv identitet, motivation, meningsskapande 4 klassiska sociologiska perspektiv på religion (s. 104)

Marx skapare maktkritiskt perspektiv, religion som maktlegitimering, bas (materiell fördelning, maktsystem, klassystemet), överbyggnad (kultur, värderingar, idéer). basen speglar överbyggnaden, överbyggnaden legitimerar basen. reduktivistisk syn på religion, religion är ej vad den utger sig att vara

Durkheim skapare av social kontroll, religion skapar gemenskap. “Social fakta” som människor förhåller sig till, om brutna = utesluten → tabu och heligt → social kontroll

Weber skapare av auktoritet och maktlegitimering, 1. traditionell auktoritet (kungen, prästen (formell makt)), 2. legalistisk auktoritet (president, myndighet, styrelser (formell makt)), 3. karismatisk auktoritet (vissa individer, t.ex Jesus, sektledare (informell))

Berger och Luckman skapare av social konstruktivism, överenskommelser mellan människor gör något verkligt/legitimt, Socialisation - kulturell inlärning, sekularisering - när socialisation misslyckas, religion ger mening och orientering

Maktlegitimering, maktkritik rättfärdigande av makt

Auktoritet legitimering av makt

Kollektiv identitet en grupp med gemensam självbild och känsla av samhörighet

Sekularism ideologisk eftersträvan av ett samhälle där religion tar mindre plats

Sekularisering empirisk observerbar processen av att religion får mindre plats i samhället

Sekulariseringsteori teorier som förklarar varför sekularisering sker

Religiöslitteracitet förmågan att förstå, tolka och tala om religion i olika sammanhang

Världsreligionparadigmet problemet med religioner som homogena system som ska passa in i förutbestämda boxar

Essentialism föreställningen med att det finns en oföränderlig kärna i t.ex religion

Livsfrågepedagogik att religion undervisas utifrån existentiella frågor och livets mening

Tolkande religionsdidaktik religionsundervisning om variationer i religiösa tolkningar

Etnografisk religionsdidaktik undvika stereotyper i religionsundervisningen genom att studera bland annat levd religion och inomreligiös variation

Kontakthypotesen fler kontakter mellan individer från två grupper → mindre stereotyper av varandra (interkulturellt syfte)

Exegetik tolkning historiskt sätt bibeln, men även av heliga texter

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut