Redovisning i teori och praktik

Principal-agent teori Förhållandet mellan en principal (ägaren) och en agent (förvaltaren). Agenten vet ofta mer om sina handlingar och företagets situation än principalen

Positiv teori Förklarar hur företag faktiskt beter sig i redovisningsfrågor, i stället för att säga hur de borde bete sig. Företag väljer redovisningsmetoder baserat på ekonomiska incitament och egna intressen

Normativ teori Hur redovisning bör utformas, snarare än hur den faktiskt fungerar. Fokus på ideala principer och regler för korrekt och rättvis rapportering

Joint venture Två eller fler företag som går ihop tillfälligt via avtal mot ett gemensamt mål. Delar på risker, resurser och vinster.

Bestämmande inflytande Moderbolaget äger minst 50% av aktierna i dotterbolaget, makt att styra ett annat företag

Betydande inflytande Om ett företag äger 20-50% av aktierna i ett företag, har möjlighet att påverka ett annat företagsbeslut

Indirekt bestämmande inflytande Moderbolaget A har bestämmande inflytande i dotterbolaget B som i sin tur har bestämmande inflytande i deras dotterbolag C. A äger egentligen inte C men eftersom B gör det får A indirekt bestämmande inflytande

IFRS Internationellt regelverk för redovisning

IASB Internationella organisationen som utvecklar och utfärdar IFRS

FASB Utvecklar redovisningsstandarder i USA - GAAP

Mjuk reglering Riktlinjer och reglering som inte är juridiskt bindande. Bygger rekommendationer, riktlinjer och frivilliga åtaganden

Varför behöver vi reglering Lättare att jämföra, ökar transparensen, tillförlitlighet och minskar risk för vilseledande information. Ex ekologisk mat

Opportunistiskt beteende När företagsledningen använder redovisning för egen vinning, i stället för att ge en rättvisande bild

Det fria marknadsperspektivet En oreglerad marknad där utbud och efterfrågan styr prissättning och resursallokering. Statens enda roll är att upprätthålla lagar och skydda äganderätt

Argument för reglering Marknadsinformation är inte tillräckligt effektiv och utan reglering får vi inte all information vi behöver. Vi behöver skydd från oseriösa företag och ökad jämförbarhet

Public theory of regulation Teorier som visar att reglering behövs för att skydda allmänheten. Då marknaden är ineffektiv, handlar om att alla ska ha tillgång till samma information

Capture theory of regulation Företag med större makt försöker påverka regleringen till sin fördel, vilket inte längre gynna allmänheten. Det behöver utformas skydd mot detta i form av normer, processer och tydlig struktur som försäkrar objektivitet och neutralitet i regelsättande

Private interest theory of regulation Regleringen handlar om att skydda privata/egen intressen. Lagar och regler formas för att gynna särskilda grupper, snarare än att skydda allmänheten

Anglo-Amerikan Lagar utvecklades genom domstolars praxis och rättsfall snarare än skrivna lagar

Continental European Lagarna är skrivna och detaljerade, samlade i lagböcker. Domaren tillämpar dessa lagar snarare än att skapa nya

EMH All information är inbakad i priserna på aktier. Svag, halv stark och stark

Svag EMH Priserna speglar all historisk information

Halv stark EMH Priserna speglar att offentlig information

Stark EMH Priserna speglar all information, även insiderinformation

Arbitrage Utnyttjar prisskillnader på samma tillgång på olika marknader för att göra en riskfri vinst

CAPM Visar för förhållandet mellan risk och förväntad avkastning. Modellen kan hjälpa att försöka fastställa en rimlig förväntad avkastning på en aktie i förhållande till dens risk

Institutionell teori Förklarar varför företag, myndigheter och andra organisationer ofta beter sig likt varandra. Inte bara för att vara effektiva, utan för att uppfattas som legitima och få förtroende från omgivningen

Isomorfism Man blir mer lika varande

Tvingande isomorfism Organisationer förändras pga intressenter som her ett maktinflytande. Ex IFRS är tvingande isomorfism eftersom vissa företag tvinas följa det

Härmande isomorfism Man imiterar andra kanske lite mer framgångsrika företag för att försöka vinna fördelar på detta sätt

Normativ isomorfism Organisationer anpassar sig till professionella normer och standarder som sprids genom utbildning och yrkesgrupper

Decoupling En organisation säger att den gör något (på pappret, i policy) men i praktiken gör de något helt annat. För att uppfattas som legitim utåt

Earnings management Situation där man försöker fixa till sitt resultat för att de ska se bättre ut. Man försöker hitta en finansiell redovisning som är till så stor fördel som möjligt. Sminka siffrorna utan att bryta mot lagen

Value relevance Aktiepriserna ska spegla den information som finns. Hänger ihop med earning management, ju mer utrymme det finns för tolkning och ju mer det används till egen fördel desto mindre värde får informationen

Earning quality Handlar om vad det rapporterade resultatet har för möjligheter att förutsäga den framtida utvecklingen, utdelningen och resultat

Konceptuellt ramverk Ska utgöra en enhetlig, grundläggande och gemensam referensram som kan fungera som en utgångspunkt för skapandet av redovisnings rekommendationer och standarder

Relevans Inom redovisningen så innebär det att finansiell information måste vara användbar och ha en påverkan på beslutet för att det ska anses vara relevant

Trovärdighet Innebär att det ska vara pålitlig och korrekt information för att det ska vara trovärdigt

Triple bottom line mäter företags framgång baserat på tre faktorer, ekonomiskt resultat, socialt ansvar och miljömässig hållbarhet. Uppmuntrar företag att balansera vinst med positiv påverkan på människan och planet

Direktiv Mål från EU, med frihet för länder att välja vägen dit för att uppfylla kraven

Förordning EU-lag som gäller direkt och lika i alla medlemsländer

Dubbel väsentlighet Visar hur världen påverkar ett företag och hur företag påverkar världen. Utifrån detta besluta vilken information som är viktig att rapportera

CSRD EU-direktiv som kräver att företag rapporterar om hållbarhet, miljö, socialt ansvar och styrning. Implementeras i ÅRL

Dynamisk balansuppfattning Balansräkningen är ett hjälpmedel för att kunna fastställa ett resultat, måste ständigt justeras, inte ett fast tillstånd. Mer intresserad av resultatet

Statisk balansuppfattning Balansräkningen är huvudportalen och resultaträkningen är mer eller mindre en redogörelse under eget kapital på den passiva delen av förmögenheten

Stewardship Handlar om att utvärdera hur väl företag skötts under den föregående perioden. Fokus på försiktighet. Syftet är att ställa chefer till svars

Decision usefulness Redovisningens syfte är att ge information som hjälper användare att fatta bättre ekonomiska beslut. Jämförbar information till prognoser. Fokus på relevans och tillförlitlighet

OCI övrigt totalt resultat Intäkter och kostnader som inte ingår i det vanliga resultatet ex orealiserade vinster/förluster eller omvärdering av vissa tillgångar, dessa redovisas på ett separat konto i balansräkningen

Vilka är de grundläggande egenskaperna i IASB:s konceptuella ramverk Relevans och tillförlitlighet/rättvisande bild. Dessa är nödvändiga för att informationen ska vara användbar för redovisningen

Vilka är de förbättrande egenskaperna i IASB:s konceptuella ramverk Verifierbarhet, tidsenlighet, förstålighet, jämförbarhet. Dessa är inte strikt nödvändiga men den kan förbättra redovisningen

Paradigmskifte när ett helt nytt sätt att tänka eller arbeta ersätter det gamla

IFRS 15 Intäktsredovisning - hur och när företag ska redovisa intäkter från kund kontrakt. Grunden i modellen är avtalet som finns mellan den köpande och säljande parten. Att kunna sätta varje intäkt till rätt tidpunkt

Fem stegs modellen 1. Identifiera kontrakt med kund 2. Identifiera prestationsåtaganden (ex leverera varan/utbilda personal) 3. Vad är priset på kontraktet 4. Fördela priset på prestationsförpliktelserna 5. Redovisa intäkter när prestationerna är uppfylld

IFRS 8 Rörelsesegment - Reglerar rapportering av segmentinformation, alltså hur ett företag redovisar sin verksamhet uppdelat i olika delar (segment) som styrs och följs upp internt. Syftet är att gen investerare och andra intressenter en bättre förståelse för hur olika delar av företaget presterar ekonomiskt

IFRS 17 Försäkringsavtal - redovisa försäkringskontrakt på ett konsekvent och transparent sätt över kontraktets livslängd

IFRS 16 Leasing - kräver att leasningtagare redovisar alla leasingavtal som tillgångar och skulder i balansräkningen, vilket eliminerar skillnaden mellan operationell och finansiell leasing för leasingtagare

IFRS 9 Finansiella instrument ¬- Regler för klassificering, värdering, nedskrivning och säkring av finansiella instrument för mer realistisk och transparent redovisning. Förväntad kreditförlustsmodell

IFRS 7 Upplysningar om finansiella instrument - kräver att ett företag lämnar detaljerade upplysningar om sina finansiella instrument och de risker som förknippas med dem, inklusive kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk

IFRS 13 Verkligt värde - Det pris man skulle få för att sälja en tillgång eller betala för att överlåta en skuld vid en transaktion mellan oberoende marknadsaktörer under normala marknadsförhållanden

IFRS 10 Reglerar koncernredovisning - Specificerar när och hur ett företag ska redovisa dotterföretag i sina finansiella rapporter. Syftar till att säkerställa att alla företag som kontrolleras av moderbolaget konsolideras i dom finansiella rapporterna

IFRS 3 Rörelseförvärv - Reglerar hur ett företag ska redovisa förvärv av andra företag eller verksamheter. Identifiera förvärvade tillgångar och skulder, värdera dessa till verkligt värde och redovisa eventuell goodwill

Vad är en koncern En grupp företag där ett moderföretag har kontroll över ett eller flera dotterbolag.

Utilitaristisk Redovisningen ska utformas på ett sätt som ger största möjliga nytta för samhället/kapitalmarknaden, inte bara för en enskild aktör

Kapitalmarknadsperspektiv Redovisningen ska ge investerare och långivare relevant information för att fatta välgrundade beslut

Skuld enligt IFRS Förpliktelse pga tidigare händelse - sannolikt utflöde - tillförlitlig mätning

Mätosäkerhet Begränsningar i mätningen, ex värdering av goodwill, osäkert och svårt att göra antaganden om framtiden

Informationsosäkerhet Brist på tydlighet, även om det finns en siffra som alla ser kan det vara osäkert vad den egentligen säger om företagets framtida kassaflöden

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut