Psykologi prov - 17.12.2025

Alla Inga Spara

• Vad är vardagskunskap? Subjektiv, inexakt, felaktiga generaliseringar och felaktiga uppfattningar
• Subjektiv Egna erfarenheter används som argument. Man framför åsikter och ens argument saknar motivering.
• Inexakt Inga klara definitioner av det man talar om och man hänvisar till inexakta observationer.
• Felaktiga generaliseringar Baserade på få, selektivt valda observationer.
• Felaktiga uppfattningar Vanligt att de inte ifrågasätts kritiskt och lever därför länge vidare.
• Vad är vetenskaplig kunskap? Objektiv, exakt/noggrann, generaliserbar, kritisk och självkorrigerande.
• Objektiv Motivera påståenden med observationer som gjorts med vetenskapliga metoder. Resultaten måste kunna upprepas.
• Exakt/Noggrann Viktigt med noggranna definitioner av det som undersöks. Presentera data och observationer exakt.
• Generaliserbar Påståendena måste vara baserade på ett stort antal observationer som samlats in systematiskt.
• Kritisk och självkorrigerande Påståenden ska kunna kritiseras och ifrågasättas med hjälp av nya undersökningar.
• Grundforskning Beskriva och förklara
• Tillämpad forskning Behärska och förutsäga
• Testbarhet Måste vara möjligt att testa och mäta genom observationer
• Vetenskaplig forskning måste vara Testbar, objektiv, offentlig, reproducerbar generaliserbar och självkorrigerande
• Objektivitet Kan inte basera sig på individuella upplevelser som bevis
• Offentlighet Får inte grunda sig på hemliga källor. Transparent.
• Reproducerbarhet Samma resultat måste man kunna komma till. Slumpen måste räknas bort.
• Generaliserbarhet Regelbundenheter inte individuella berättelser.
• Självkorrigerande Kunskap från vetenskaplig forskning förstärks eller förfalskas genom vetenskaplig forskning.
• Forskningsprocessens 1a huvudskede Formulering av forskningsproblemet och hypoteser om möjliga förklaringar
• Forskningsprocessens 2a huvudskede Insamling av material, data, som är relevant till forskningsproblemet.
• Forskningsprocessens 3e huvudskede Tolkningar, analys, av det insamlade materialet och strävan efter att formulera ett svar på forskningsproblemet.
• Teori Förklaringsmodell. Begrepp används = Avgränsar och förklarar fenomen.
• Forskningsproblem Utifrån tidigare forskningar och teorier. Vad man vill ha svar på.
• Hypotes Antagandet man kommer att få som resultat
• Planering av forskningsupplägg och forskningsmetoder Hur genomföra det samt hur samla in material. T.ex. Experimentell, EEG-mätningar, Psykologiska test....
• Populationen Människogruppen som forskningen genomförs på. Generaliserbarhet!
• Stickprov/sampel Ett urval ur populationen, generaliserbarhet!, forskningen påverkas mycket av samplet. Det måste vara representativt.
• Forskningsresultat Svar till forskningsfrågan och om hypotesen var sann eller inte. Avslutande diskussion om hur forskningen bidrar till tidigare forskning.
• Forskningsrapport Skriftliga redogörelsen
• Kvantitativ forskning Numerära värden, hur många, hur ofta, hur mycket, finns det ett samband, påverkar A på B? T.ex. enkäter
• Kvalitativ forskning Beskriva, tolka. Hurdan, hur, varifrån och vad? T.ex. intervjuer.
• Korrelation Samband
• Kausalitet Orsakssamband
• Undersökningsupplägg i psykologisk forskning Experimentell, korrelativ undersökning och besrkivande
• Beskrivande Kvalitativ
• Experimentell Labb eller fältet. Kausalitet. Variabler
• Variabler Fenomen som undersöks
• Beroende variabeln Det som undersöks
• Oberoende variabeln Det som kontrolleras
• Korrelativ undersökning Korrelativ, Korrelation mellan två variabler
• Etiska regler Informerat samtycke, undvika skada, integritet och sekretess.
• Psykologins tillämpningsområden Inlärnings-, idrotts-, trafik-, kriminal-, pedagogisk- och mediepsykologi.
• Arbete inom psykologi Psykolog, psykoterapeut, psykiater eller psykiatriker.
• Psykolog Utbildad om människans psyke, läst psykologi vid universitet, licenserad av Valvira, många arbetsmöjligheter.
• Psykoterapeut Tilläggsutbildning, vanligt av teologer, psykologer och vårdare. Använder sig av psykoterapeutiska metoder.
• Psykiater eller psykiatriker Läkare specialiserad på vård av psykiska störningar, medicinska diagnoser och ordinering av psykofarmaka.
• Psykiska funktioner Kognitiva funktioner, känslor och motivation
• Kognitiva funktioner/informationsbearbetning Information(det som omger oss och sådant som finns i vårt psyke), uppmärksamhet, varseblivning, tänkande, minne, lärande och språk
• Varseblivning Medvetande om sinnesintryck, selektiv, kan ej varsebli det vi inte uppmärksammar, begränsad
• Uppmärksamhet Medveten fokusering på intryck, selektiv(reflex t.ex. högt ljud, konstig lukt..), vad vi uppmärksammar varseblir vi, begränsad
• Det sensoriska minnet Information som når oss genom sinnena, 0,5-2 sek
• Arbets/korttidsminnet Bevarar information tillfälligt, försvinner fort utan upprepning eller bearbetning. Man kan förstå vad man läst.
• Långtidsminnet Ett långtidslager för information, personliga minnen, kunskaper och färdigheter.
• Minnet Lagra, upprätthålla/bevara och återkallning, selektivt, varseblivningen formar minnet.
• Tänkandet Snabbt och långsamt
• Snabbt tänkande(system 1) Intutivt=ickemedvetet, utan övervägning, känslomässigt. Risk för fel
• Långsamt tänkande (system 2) Systematiskt, analytiskt, logiskt, ansträngande och kräver koncentration.
• Kognitiv bias Tankeförvrängningar som kan leda till felaktiga slutsatser
• Konfirmerings bias Vi vill bekräfta att vi har rätt, inte att vi har fel
• Språket Ger tänkandet struktur och gör det synligt. Produktion och förståelse av tal, förmåga att benämna saker, läsa och skriva, möjliggör växelverkan
• Kunskapsrepresentationer Lagrade helheter över någon sak, händelse eller ett fenomen. Hjälper hjärnan organisera det vi vet. Skapas och upprätthåll genom erfarenhet.
• Inre modeller eller scheman Kunskapsrepresentationer, förenklar världen(på gott och ont), stereotypier.
• Vad för slags inre modeller eller scheman finns det? Begrepp och information, åsikter/stereotypier, mentala kartor, skript och motoriska färdigheter.
• Vad gör inre modeller eller scheman? Väcker tankar och minnen, snabba tänkandet tar snabbt över, medvetenhet om inre modeller(långsamma tänkandet kan ta över)
• Varseblivningscirkeln Objekt i omgivningen, inre modell/schema, sökande efter information.
• Varseblivning 1, Objekt i omgivningen Människan söker efter och utväljer egenskaper hos det objekt hon iakttar utgående från sina inre modeller.
• Varseblivning 2, inre modell/schema Ett stimulus aktiverar en inre modell och kan forma, förstärka och förändra den.
• Varseblivning 3, sökande efter information Den inre modellen riktar in informationssökandet
• Vad styrs vår uppmärksamhet och varseblivning av? Inre modeller
• Känslor och emotioner Kortvariga fysiska och psykiska upplevelser, upphov till välbehag och obehag, får oss att agera
• Sinnesstämning Hur vi känner oss på en längre tid
• Känsloreaktion Snabb och automatisk fysisk aktivitet som uppkommer i olika hjärnområden och i kroppen, aktivitetsförändring
• Känloupplevelsen Subjektiva upplevelsen av en känsloreaktion, medveten tolkning, långsammare än känsloreaktionen
• Grundläggande känslor Glädje, sorg, ilska, avsky, rädsla och förvåning
• Adaption/Anpassning Hjälpt till artens överlevnad
• Vad är viktigt i den sociala växelverkan Uttrycka känslor
• Identifiera känslor Föräldern viktigt roll i att hjälpa barn utveckla denna färdighet
• Känslorreglering Anpassa känsloreaktionen/upplevelsen, förstärka, förändra elr försvaga känslor, tungt och dåligt för individen att dölja känslor.
• Försvarsmekanismer Omedvetna copingmetoder
• Motivation Drivkraften för vår aktivitet
• Biologiska motiv Fysiologiska grundbehov = Näring och sexualitet
• Psykiska motiv Tankar och känslor
• Sociala motiv Behov av sociala interaktioner
• Yttre motivation Krav och belöningar, "Jag läser mycket i skolan så får jag höga betyg"
• Inre motivation Egna intressen, iver, förvekliga sig själv må bra, "Jag läser mycket i skolan så kan jag studera det jag vill och börja jobba med drömyrket."
• Evolutionspsykologi Hur har evolutionen och det naturliga urvalet påverkad, och hur påverkar det människans psyke och beteende. Försöker hitta förklaringar till varför psyket fungerar som det gör, beteende som gynnar överlevnad har besparats. Kritik: Ställer upp hypoteser om forntiden utifrån nutiden.
• Det naturliga urvalet Nyttiga egenskaper förs vidare genom arv. Adaption = Anpassning, alla egenskaper är inte adaptioner, somliga är en slump. Kulturen och omgivningen påverkar.
• Biologiska perspektivet undersöker Hur människans aktivitet påverkas av bl.a. nervsystemet, hjärnans aktivitet, gener, hormoner och evolutionen.
• Nervsystemet Elektrokemiskt signalsystem (Elektriskt och kemiskt)
• Centrala nervsystemet Hjärnan = Informationsbearbetning och styrning av funktioner, Ryggmärgen = Informations förmedling och automatiska reflexer
• Perifera nervsystemet Består av nerverna i övriga kroppen, tar emot och sänder info via ryggmärgen ut i kroppen. Uppdelat i somatiska och autonoma
• Somatiska Sensoriska och motoriska
• Autonoma Sympatiska och parasympatiska
• Hur fungerar hjärnan I en helhet
• Neurala nätverk Nervceller som står i förbindelse med varandra
• Elektriska signaler Skickas runt i nervsystemet, kan mäta elektroniska aktiviteten i hjärnan
• Kemiska signaler När nervimpulsen förflyttar sig från en nervcell till en annan. Transmittorämnen = Kemiska signalsubstanser. Hormonerna har längre effekt än transmittorämnen
• Hur ser en nervcell ut Dendrit, nervcell, axon, myelinskida, synaps
• Lateralisering Hjärnan indelad i två hemisfärer. Specialiserad i olika uppgifter. Vänster hjärnhalva=Språk, Höger hjärnhalva=Spatial gestaltning
• Kontrakatericitetsprincipen Vänster hjärnhalva=Höger kropp, Höger hjärnhalva=Vänster kropp
• Plasticitet Formbarhet. Neurala nätverks byggs upp av erfarenhet. Möjliggör rehabilitering.
• Storhjärnan Hjärnbarken och limbiska systemet. Kognitiva funktioner och personligheten.
• Lillhjärnan Balans, automatiska rörelser, rytmik och timing i rörelser.
• Hjärnstammen Förlängda märgen, bryggan, mitthjärnan och mellanhjärnan. Reglerar grundläggande funktioner: Puls, andning och aktiveringsnivå.
• Limbiska systemet Samling strukturer som fungerar löst tillsammans. Uppkomsten av känslor, stress, lagring av minnen, hormonbalans, lukt. Talamus!
• Talamus Kommandocentral=Vidarebefordrar impulser från sinnena till rätta områden på hjärnbarken. INTE Luktsinnet.
• Hjärnstammen Grundläggande livsfunktionerna=Andas, hjärtat, sömn och vakenhet.
• Lillhjärnan Balans, automatiska rörelser och medvetna rörelser. Viktigt för motoriska minnet.
• Hjärnbarken Yttre lagret av storhjärnan. Tänkandet, känsloreglering, minne, kognitiv aktivitet..
• Pannloben Minnet, uppmärksamhet, kroppskontroll och exekutiva funktioner
• Tinningloben Hörsel, luktsinne och känna igen objekt/saker
• Hjässloben Rumslig gestaltning, känsel och smaksinnet
• Nackloben Synen
• Gen Arvanslag, del av arvsmassan. Överför egenskaper från förälder till barn. Reglerar utvecklingen av kroppen och nervsystemet = Påverkar alla mänskliga egenskaper
• Beteendegenetik Undersöker hur de genetiska skillnaderna påverkar människan. Växelverkan mellan människans miljö och generna.
• Växelverkan av arv och miljö Individens utveckling påverkas av både generna och livsmiljön. Tvillingstudier viktiga.
• Temperament Personlighetens biologiska grund=Medfött sätt att reagera och agera på yttre och inre faktorer.
• Temperament - Tre större helheter Självreglering, predisposition att uppleva negativa/positiva känslor och predisposition för extroversion/introversion
• Uppväxtmiljö Socialisation, arv och miljö
• Socialisation Vi blir människor genom social växelverkan med andra människor
• Vad innebär socialisation Bli medlem i en grupp/samhället. Handlings och beteendemönster, värderingar och normer. Temperament spelar stor roll i uppväxten. Oavsiktligt lärande.
• Oavsiktligt lärande Betingning och modellinlärning
• Behaviorism Tidig psykologisk inriktning, allt beteende och reaktioner är inlärda.
• Betingning Stimuli(Retning)
• Klassisk betingning Icke-medvetet, stimuli --> respons. Med upprepning betingas stimulus och responsen(Hund och staket)
• Släckning Om ej utsätts för betingningen kan effekten försvagas
• Elimineras Betingningen försvinner
• Instrumentell betingning, aktiv inlärning Positiv och negativ förstärkning/bestraffning
• Positiv och negativ förstärkning För att förstärka goda beteenden. Ge och ta.
• Positiv och negativ bestraffning För att eliminera dåligt beteende. Ge och ta.
• Modellinlärning Lär oss genom att iaktta modeller. Ställföreträdande förstärkning
• Ställföreträdande förstärkning Man ser att en persons beteende leder till belöning --> Jag vill också göra det för då får jag också belöning.
• Situationsfaktorer Stor påverkan. Hjälpbeteende/Åskådareffekten. Vi anammar roller. Sociala identiteter. Konformitet
• Sociala identiteter Klassificering, identifikation, jämförelse, favoriserande av innegrupp.
• Konformitet Anpassning till grupp
• Kultur Levande och verksamt system bestående av föreställningar, värderingar och beteendemönster hos en grupp som även förmedlas till nästa generation
• Ytkultur Observerbart
• Djupkultur Föreställningar, värderingar och attityder
• Socialiseras in i kulturen Normer, värderingar
• Viktigt med kulturell kompetens Förstå egen samt andras kultur och dess påverkan på aktiviteten
• Anknytningsteorin Barn vill knyta an till sin förälder
• Anknytningsbeteende Gråt vid hunger, trötthet, smärta=söker efter fysisk närhet osv..
• Trygg anknytning Föräldern ger respons till anknytningsmönstret
• Otrygg-undvikande Föräldern har inte gett respons på anknytningsmönstret eller gett negativ respons för det = Undviker kontakt med föräldern
• Otrygg-ambivalent Föräldern har gett varierande respons på anknytningsmönstret = Vet inte hur föräldern kommer reagera, positivt eller negativt.
• Desorganiserad Föräldern har varit skrämmande. Den person man ska söka tröst hos är man även rädd för. Misshandel, drog eller alkoholmissbruk vanliga orsaker.

Alla Inga Spara